Impact innovation: Delta i omställningslabb för framtidens attraktiva och tillgängliga livsmiljöer

Utlysningen genomförs inom ramen för programmet ShiftSweden, en del av Impact Innovation – en satsning från Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

ShiftSwedens mission är att ställa om Sverige, fossilfritt och resursmedvetet, till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Under tio år ska ShiftSweden visa hur på hundra platser.

Arbetet med att visa hur vi kan ställa om kommer att ske inom de omställningslabb som startas upp under 2025 genom denna utlysning och en utlysning för geografiska omställningslabb hos Formas.

De labb-teman utlysningen omfattar

Denna första utlysning som adresserar platstyper och systemutmaningar öppnar för projektförslag för att ingå i följande fyra labb:

• Platstyp: Framtidssäkra storskaliga flerbostadshusområden
• Platstyp: Omvandling av trafikmiljöer i mindre städer och tätorter
• Systemutmaning: Utvecklad marknad och logistik för återbruk
• Systemutmaning: En breddad roll för kollektivtrafiken

Nå längre tillsammans genom att jobba i omställningslabb

ShiftSweden vill utmana sättet som forskning och innovation traditionellt bedrivs. Genom att bygga ett sammanhang runt de projekt som finansieras är målsättningen att skapa bättre förutsättningar för att nå konkret effekt och bred spridning.

Projekt som bygger på bred och aktiv samverkan

Vi välkomnar aktörskonstellationer som speglar den komplexitet som präglar samhällsbyggnad och mobilitet. Minst två projektparter krävs, men gärna fler. Projekten behöver utgå från ett aktivt engagemang och driv från samtliga parter, där någon av parterna har rådighet över vald plats eller systemutmaning samt ett tydligt ansvar kring implementering av projektresultat.

Finansiering

Bidrag kan beviljas med upp till 3 miljoner kronor för utforskande projekt och 6 miljoner kronor för projekt som testar och skalar upp. Total budget för utlysningen är 100 miljoner kronor. Stödnivån för projekt kan maximalt uppgå till 75 procent.

ShiftSwedens mission är att ställa om Sverige, fossilfritt och resursmedvetet, till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Det behövs tre stora skiften inom samhällsbyggnad och mobilitet för att en omställning ska vara möjlig:

• Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller
• Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande
• Från samhällsplanering i stuprör till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet

Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller

För att skapa hållbara attraktiva platser och livsmiljöer, behöver fokus för omställningen flyttas från enskilda byggnader och anläggningar till hela stadsdelar eller grannskap. Det ställer nya krav på samhällets gemensamma värdeskapande.

Vi behöver utveckla smartare sätt att arbeta med inkludering och deltagande i bygg- och planeringsprocesser. Livet mellan husen, ekosystemen, inkludering, trygghet och hälsa blir mer betydelsefulla att ta hänsyn till. Den byggda miljön står inför utmaningen att på kort tid ställa om från ett system där resurser slösas till en hållbar resursanvändning. Att gå från att bygga nytt, av nya material, på nya platser, till att börja med att överväga behovet och om det går att tillgodose utan att bygga något nytt. Är det möjligt att bygga om, anpassa eller renovera? Vid rivning, går det att återanvända och återbruka byggmaterial? Om behovet att bygga nytt kvarstår, hur ska man i så fall bygga och designa för långsiktig användning, med minsta miljö- och klimatpåverkan?

Cirkulära affärsmodeller behöver också beakta resurs- samt avfallshanteringen och mer effektivt nyttjande av fordon och maskiner. I skiftet från en linjär till cirkulär samhällsbyggnadssektor behöver affärslogik, praktiker, regelverk, normer och värderingar utmanas och utvecklas.

Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande

Vägtransporter står idag för en stor del av klimatutsläppen och markanvändningen i tätorterna. Bilen sågs ursprungligen som en väg till ökad frihet och välfärd, men idag vet vi att den också är en källa till klimatutsläpp, negativa hälsoaspekter, trängsel och brist på plats i städerna. Med det bilburna samhället kom glesare bebyggelser, långa pendlingsavstånd och komplexa resekedjor. Det har skapat tillgänglighet för många, men inte för alla.

Omställningen till fossilfrihet behöver därför bottna i en förändrad förståelse för vad transporterna är till för, och hur de upplevs. Fokus bör vara människors tillgång till arbete, utbildning, vård, service, fritidsaktiviteter, upplevelser och sociala kontakter. Resan är ofta ett sätt att nå dit. Men tillgängligheten påverkas också av hur samhället är planerat – var funktioner som skolor eller handel finns.

Digitala lösningar och smarta logistikupplägg kan göra att vi inte behöver resa lika mycket och att transporter kan ske mer resurseffektivt. Det finns många lösningar som kan möjliggöra en ny frihetsreform för hållbar tillgänglighet. Till exempel ökade möjligheter att välja gång och cykel, elsparkcyklar, pooler med elbilar, samåkning, kollektivtrafik, närlogistik, distansarbete och nya koncept som integrerar olika tjänster. Men de måste kombineras och utvecklas för att skapa tillgänglighet för olika grupper i samhället.

För att nå en hållbar framtid behöver samhällsaktörer erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga lösningar till det enskilda bilresandet som uppmuntrar människor till att reflektera över sina beteenden, och att skapa nya.

Från samhällsplanering i stuprör till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet

Att integrera bebyggelse och mobilitet är avgörande för att skapa attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Försök har gjorts att integrera markanvändningsplanering, byggd miljö och mobilitet. Men det är fortfarande en svag punkt i planerings- och utvecklingsprocesser i praktiken. I Sverige är ansvarsområdena uppdelade vertikalt mellan nationellt, regionalt och lokalt, och horisontellt mellan olika sektorer.

Ekosystemen för byggd miljö och mobilitet bygger på olika institutionella ramverk och relationer mellan privata och offentliga domäner. Framåt behöver aktörer och perspektiv integreras bättre, både vertikalt och horisontellt, för att därigenom frigöra nya sätt att tänka och göra.

Det här erbjudandet inom Energimyndighetens, Formas och Vinnovas gemensamma satsning Impact Innovation är kopplad till programmet ShiftSweden.

Attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla står i centrum för ShiftSwedens arbete. För att ställa om Sverige i enlighet med det behöver sättet som forskning och innovation traditionellt bedrivs utmanas.

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för projekten att nå konkreta effekter och påverka på systemnivå kommer de arbeta nära varandra, inom ett gemensamt tema och mot en gemensam målsättning. Gemensam tematik och nära samarbete kommer skapas i de omställningslabb som samtliga projekt kommer ingå i. Samtliga projekt liksom labben som helhet ska bidra till att nå ShiftSwedens mission och tre skiften.  

Olika platstyper och systemutmaningar kommer att stå i fokus genom en serie av utlysningar under ShiftSwedens tioåriga programperiod.

Utlysningen omfattar fyra teman, som kommer bilda fyra omställningslabb

Denna utlysning riktar sig till aktörer som vill ingå i de första labben för platstyper och systemutmaningar. Denna första utlysning som adresserar platstyper och systemutmaningar öppnar för projekt inom ett av följande teman:

• Platstyp: Framtidssäkra storskaliga flerbostadshusområden
• Platstyp: Omvandling av trafikmiljöer i mindre städer och tätorter
• Systemutmaning: Utvecklad marknad och logistik för återbruk
• Systemutmaning: En breddad roll för kollektivtrafiken

Platstyper utgår från utmaningar för specifika platser. I de labb som skapas kring storskaliga flerbostadshusområden samt trafikmiljöer i mindre städer och samhällen ges möjlighet att dela erfarenheter med, och lära av, andra projekt som arbetar med liknande utmaningar på motsvarande platser. Tillsammans kan projekten bidra till att lösningar och resultat kommer längre, samt kan vidareutvecklas och skalas nationellt.

Systemutmaningar utgår från strukturella aspekter som påverkar förutsättningarna för många platsers hållbara utveckling och livskraft. Det kan exempelvis handla om regelverk, affärsmodeller, standarder, normer och värderingar. I de labb som skapas kring marknad och logistik för återbruk och breddad roll för kollektivtrafiken samlas projekt som på olika sätt adresserar dessa utmaningar och dess system och som sammantaget kan bidra till att utveckla nya policyer och lösningar för olika organisationer och samhällsnivåer.

Nå längre tillsammans i ett omställningslabb

Vilka förutsättningar behöver finnas på plats för att ett forsknings- och innovationsprojekt ska nå det där sista steget? Det där sista steget som gör att texten i en rapport går från tryggt förvar i Vinnovas databas till att faktiskt påverka och förändra vår uppfattning om en viss fråga. Eller att ta steget som innebär att en pilot frigör sig från den enskilda platsen eller organisationen och får fäste i metoder, arbetssätt och via planer och ritningar tar materiell form runt om i Sverige. Vår ambition med omställningslabb är att ditt projekt ska ta det där sista steget, tillsammans med andra projekt.  

För att nå dit tror vi flera projekt behöver arbeta tillsammans inom ett gemensamt tema och mot ett gemensamt mål, ett omställningslabb. Projekten i labbet kommer utgå från skilda geografiska och organisatoriska förutsättningar liksom bidra med olika kompetenser och erfarenheter. Med hjälp av kontinuerligt delande av erfarenheter och lärande mellan projekten i labbet samt ett gemensamt ansvar för nationell spridning och skalning tror vi att de enskilda projekten och labbet som helhet kan nå betydligt längre. Varje projekt behöver avsätta minst 150 timmar om året för deltagande i de gemensamma aktiviteterna kopplade till omställningslabbet.

Samverkan uppstår inte av sig själv. Att leda ett innovationsprojekt är i sig en svår uppgift, att leda ett labb av projekt kommer kräva dedikerad tid och till detta uppdrag anpassad kompetens och erfarenhet. En labbsamordnare kommer tillsättas till varje omställningslabb, för att leda och säkerställa att projekten både lär av varandra och av sin omvärld och skapa så goda förutsättningar som möjligt att nå längre tillsammans. Labb-samordnaren kommer tillsättas genom en parallell process och finnas på plats när projekten startar.

Ett platsbaserat angreppssätt - förståelse för platsens förutsättningar

ShiftSwedens platsbaserade förhållningssätt betyder att förutsättningarna att uppnå mer attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla, på olika sätt är i fokus för programmets utlysningar. En utgångspunkt är att förståelsen för platsen är central för att såväl formulera relevanta utmaningar som för att utforska och testa möjliga lösningar. En utmaning som är gemensam för många kan samtidigt vara beroende av väldigt olika förutsättningar beroende på var, och i vilket sammanhang, utmaningen behöver hanteras.

Lösningen för att förbättra människors möjlighet till exempelvis kollektivt resande ser olika ut beroende på om utmaningen skall hanteras i en storstadsmiljö där många bor, eller i en glesare geografi där färre människor behöver förflytta sig. Möjligheten att utveckla affärsmodeller som underlättar ett cirkulärt byggande eller återbruk ser också olika ut beroende på vilken marknad, hur stort omland och vilka befintliga samhällsstrukturer det finns att jobba med. Det kan också spela roll om en utmaning belyses i ett mindre eller större geografiskt sammanhang.

Detta platsbaserade angreppssätt ligger till grund för programmet och förväntas bidra till innovativa och genomförbara resultat för de platstyper och systemutmaningar som adresseras i årets och kommande års utlysningar.

Vikten av ett systemperspektiv

Samhällsbyggnad och mobilitet utgör komplexa områden där flera aktörer och brukare, administrativa och geografiska nivåer samt legala ramverk och policyer samspelar. Att ha ett systemperspektiv är därför viktigt, det vill säga att titta på helheten och inte bara delarna och stuprören utan dess inbördes kopplingar. Systemperspektivet är en förutsättning för att både förstå och ta fram lösningar som kan bidra till en omställning inom samhällsbyggnad och mobilitet.

Inom denna utlysning har vi valt att utgå ifrån en systemmodell som består av fem förändringsdimensioner som i regel behöver utforskas för att systeminnovation ska vara möjligt.

De fem dimensionerna är:

• nya tekniska lösningar
• fungerande affärs- eller värdemodeller
• stödjande infrastruktur och produktionssystem
• möjliggörande policy och regelverk
• tillåtande kultur och värderingar

Projekt behöver inte inkludera samtliga systemdimensioner men ska inkludera minst två av dimensionerna.

Från tidigare satsningar vet vi att samverkansprojekt som har ett tydligt systemperspektiv tidigt har lättare att skala upp framtagna lösningar i ett senare skede och på så sätt bidra till systemomställning.

Vilka omställningslabb kan du ansöka om att delta med projekt inom?

Framtidssäkra storskaliga flerbostadshus-områden

De stora bestånd av flerbostadshus som byggdes på 60- och 70-talen omfattar ett stort antal lägenheter. De består till stor del av välplanerade bostäder, men som nu är i stort behov av renoveringsåtgärder. Ofta ligger de i områden med störningar från närliggande infrastruktur, som kan innebära barriärer mot omgivningarna.

Bebyggelsens tekniska livslängd är på väg att ta slut och det kommer att behövas både klimatanpassningar, och energieffektiviseringsåtgärder för att uppfylla kraven i bland annat energiprestandadirektivet (EPBD). Sammantaget krävs stora investeringar som behöver fördelas på ett rimligt sätt, där hushållens förmåga att ta kostnaderna via höjda hyror är begränsade.

För att öka attraktiviteten i områdena krävs mer än bara upprustning. Åtgärder för att främja social hållbarhet är nödvändiga. Människors hälsa, trygghet, och välmående behöver värderas jämbördigt med byggnadstekniska kvaliteter, från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rätt hanterat kan de tekniska, ekonomiska, ekologiska och sociala utmaningarna lösas tillsammans.

Analys- och beräkningsmetoder, tekniska och finansieringslösningar liksom robust och omsorgsfull gestaltning och planering behövs för att kunna fatta långsiktiga beslut och genomföra kloka åtgärder som förlänger livslängden i stora delar av bostadsbeståndet. Investeringskostnader behöver fördelas rättvist över tid och mellan aktörer och hyresgäster.

Effektiva samarbetsmodeller mellan aktörer som exempelvis kommuner, hyresgäster och civilsamhälle, privata och offentliga fastighetsägare, arkitekter och teknikkonsulter, behöver utvecklas och skalas upp för att åstadkomma attraktiva livsmiljöer.

Det finns många tidigare projekt som adresserat storskaliga bostadsområden från olika perspektiv, såväl sociala som tekniska. ShiftSwedens labb ska ta utgångspunkt i tidigare projekt och resultat. Dessutom kan fokus på bland annat de aktuella energieffektiviseringskraven utgöra en möjliggörare för att förlänga livslängden och för att skapa attraktiva livsmiljöer samt stärkt resiliensförmåga på både bostads- och områdesnivå.  

Labbet samlar projekt med stor potential att skalas upp och bidra i andra delar av det samlade beståndet. Fokus ligger på att bygga vidare på tidigare erfarenheter, på att testa och att skapa verkstad samt att utforska lösningar som kan bidra till varaktig förändring.

Omvandling av trafikmiljöer i mindre städer och samhällen

Av den totala bebyggda ytan i Sverige används en stor del, nästan 40 procent, för transporter. Dessa trafikmiljöer har i stor utsträckning formats utifrån bilens behov. Minst utrymme ges till dem som går och cyklar. En framtid med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande förutsätter att många trafikmiljöer får en annan utformning och användning än idag.

Det finns ett behov av att skapa mer trygga och attraktiva vistelsemiljöer för gående och cyklande, samt ökad framkomlighet för kollektivtrafik och annan delad mobilitet. En omvandling av trafikmiljöer kan skapa nya förutsättningar för attraktiva livsmiljöer, näringslivsutveckling, folkhälsa, bostadsbyggande och känsla av tillhörighet till platsen.

Många projekt har genomförts under senare år i större städer, men det finns stor potential och ett behov också i mindre städer och samhällen. Det kan handla om allt från mindre städer i storstadsregionernas ytterområden till tätorter i landsbygder. Infrastrukturen för hållbar mobilitet på dessa platser är ofta begränsad. Vägtrafiken däremot tar mycket plats på sätt som bland annat kan skapa barriärer och förhindra centrumutveckling i mindre samhällen. Beroendet av den privata bilen är hög, trots att andelen korta resor är liknande som i de större städerna.

Det finns behov av projekt och aktiviteter som utforskar nya koncept och testar innovativa lösningar. Detta genom att till exempel omvandla ytor för motortrafik till ytor för hållbara trafikslag, öka säkerheten och tillgängligheten till hållbara trafikslag eller omvandla trafikytor till andra ändamål. Det kan också handla om att införa trafik-lugnande åtgärder för hela samhällen eller delar av städer (exempelvis hastighetsbegränsningar, temporära eller permanenta genomfarts- och infarts-begränsningar).

Projekten behöver ha ett bredare perspektiv än en enskild gata eller parkeringsyta. Omvandlingen behöver bidra till att skapa sammanhängande trafik- och livsmiljöer attraktiva att vistas i, som bidrar till social samhörighet och ökar platsers attraktivitet för olika grupper och aktörer i samhället. Projekten ska bidra till att nyttja den potential som finns i mindre städer och samhällen för ett minskat resebehov.

Labbet samlar projekt som, med utgångspunkt i mindre städers och tätorters platsspecifika förutsättningar, utforskar hur omvandling av trafikytor kan skapa mer attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla.

Med mindre städer och samhällen menas tätorter med färre än 20 000 invånare. För stöd kring vilka tätorter som täcks in kan exempelvis SCB:s statistik om tätorter användas. 

Utvecklad marknad och logistik för återbruk

För att uppnå en strukturerad och effektiv återanvändning av material behövs en fungerande marknad. Det finns sådana idag som fyller goda syften och är logistiskt effektiva, men som bara hanterar en suboptimerad del av marknaden. Vissa material behöver kunna nyttjas och handlas med på åtminstone nationell nivå. För andra material efterfrågar marknaden ett producentansvar, där leverantörer ”tar tillbaka”, kvalitetssäkrar och marknadsför återanvändbara byggmaterial parallellt med nya. Logistik och lagerhållning behöver lösas så effektivt som möjligt.

Kvalitetssäkring av bygg- och anläggningsmaterial är en central fråga för återbruk. Det behöver vara tydligt för byggsektorns aktörer vem som ansvarar för att återbrukat material har de egenskaper och kvaliteter som krävs enligt regelverk och standarder. Likaså finns uppmärksammade problem med redovisnings- och momsfrågor.

Standardiserad digital infrastruktur behöver utvecklas och implementeras, vilket är en förutsättning för att skala upp marknaden och ge förutsättningar för aktörer att utveckla fungerande flöden och affärsmodeller. Det är även viktigt att kunna styra mot goda materialval i tidiga skeden, och för att återbruk och cirkulära flöden skall kunna utgöra förstahandsval.

Det här labbet samlar projekt som utifrån ett systemperspektiv testar och utforskar innovativa lösningar, affärsmodeller och koncept för att belysa vad som krävs för att åstadkomma en tydlig förflyttning mot en fungerande marknad för återbruk av bygg- och anläggningsmaterial. I utlysningen välkomnas projekt som adresserar ekonomiska, legala, organisatoriska och andra hinder för att implementera nya koncept som kan skalas upp.

En breddad roll för kollektivtrafiken

Kollektivtrafik behöver vara ryggraden i ett hållbart transportsystem. Kollektivtrafiken har dock utmaningar med låg beläggning i stora delar av landet och den upplevs inte alltid som konkurrenskraftig i tid och tillgänglighet jämfört med enskilt bilresande. Det gäller i synnerhet i de större städernas ytterområden, i mindre orter och på landsbygderna. Ny teknik och förändrade normer ger dock nya möjligheter. Många människor efterfrågar lösningar som ger möjlighet till mer hållbara livsstilar men som ändå ger förutsättningar att lösa vardagspusslet med rimlig tillgänglighet och bekvämlighet.

För att bidra till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla behöver den traditionella kollektivtrafiken kombineras med andra lösningar så att den kan nå fler och längre. Genom ett bredare perspektiv kan kollektivtrafikens styrkor knytas samman med andra mer flexibla, individanpassade och delade lösningar (exempelvis samåkning, bilpooler, delad mikromobilitet) och med den stora potential som finns i ett ökat cyklande. Trots att dessa lösningar kompletterar varandra, utvecklas och erbjuds de sällan på ett sammanhållet sätt.

Labbet samlar projekt med ett systemperspektiv som utforskar och testar innovativa lösningar, affärsmodeller och koncept som ger förutsättningar för en breddad kollektivtrafik, samt projekt som adresserar ekonomiska, regulatoriska, organisatoriska och andra hinder för att implementera nya koncept i stor skala. Labbet ska på en övergripande nivå både bidra till kritiskt utforskande av det sätt på vilket kollektivtrafiken fungerar idag och till konstruktiva och konkreta förslag för hur kollektivtrafikens roll och uppdrag kan omdefinieras. Uppskalning är en prioriterad fråga.

Bidra till en hållbar systemomställning

Impact Innovation ska bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen i Agenda 2030.

För att nå hållbar systemomställning är det viktigt att projekt i utformningen av nya lösningar hanterar målkonflikter och minimerar risken för oavsiktliga negativa effekter.

En aspekt som följd upp och bedöms är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.

Vi följer därför alltid upp och bedömer:

• om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet.
• hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Agenda 2030 som drivkraft för innovation

Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat

När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

Utlysningens fyra labb riktar sig sammantaget till en bredd av aktörer med intresse och kompetens inom ShiftSwedens tre skiften. Det finns stor relevans för kommuner och regioner, likaså statliga myndigheter att medverka från ett rådighets-, policy- och regelverksperspektiv. Det är också relevant för företag och forskningsutförare med kompetens och intresse inom respektive labb att delta.

Genomgående ser vi att det finns ett starkt incitament för intresseorganisationer och civilsamhälle att engagera sig och bidra med perspektiv och kompetens i projekten. ShiftSweden välkomnar en bredd av aktörer, även sådana som ofta inte medverkar i motsvarande projekt, som kan bidra med nya perspektiv på de utmaningar som adresseras.

Projekten behöver utgå från ett aktivt engagemang och driv från samtliga parter, där någon av parterna har rådighet över vald plats eller systemutmaning samt ett tydligt ansvar kring implementering av projektresultat.

Aktörskonstellationen ska utgöras av juridiska personer som exempelvis företag, ideella organisationer, offentlig sektor eller forskningsorganisationer.

Internationella projektparter är välkomna att delta i projekten, men en förutsättning för att få bidrag från Vinnova är att projektparten är verksam och har driftställe eller filial i Sverige.

För att möta olika behov öppnar utlysningen upp för två typer av projekt: utforskande projekt samt projekt som testar och skalar upp.

Dessa två typer bör inte nödvändigtvis ses som faser eller steg som följer på varandra. Snarare bör de ses som ett uttryck för att en utmaning kan behöva bemötas på olika sätt, beroende på hur moget fältet av befintlig kunskap och lösningar är.  

• Utforskande projekt
  Denna typ av projekt handlar primärt om att ta fram ny kunskap, där ambitionen ska vara att synliggöra underliggande problem och utveckla idéer, hypoteser och lösningar. Gärna utifrån nya perspektiv som kan leda till att gamla frågor sätts i nytt ljus.
• Projekt som testar och skalar upp
  Denna typ av projekt ska ha fokus på att vidareutveckla redan framtagna (men ännu inte verifierade) prototyper eller lösningar och testa dessa i verklig miljö, med ett tydligt driv mot spridning och nationell skalning.

Samtliga projekt bör vara av en banbrytande karaktär där exempelvis rådande normer, beteenden, regelverk med mera utmanas. Hypotesen är att labb-miljön kan bidra till, och underlätta för ett enskilt projekt, att komma längre i det här avseendet.

Samtliga projekt ska avsätta en viss tid till att bidra i det gemensamma labb-arbetet. Det är en viktig del i att stärka aspekten av att dela och stärka kunskap och lärande, att kunna summera och stärka slutsatser liksom att öka möjligheterna till att skala upp lyckade resultat. Varje projekt behöver avsätta minst 150 timmar om året för deltagande i gemensamma aktiviteter inom omställningslabbet.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Kostnader för konsulttjänster från utomstående får utgöra maximalt 20 procent av en projektparts budget. Vi kan godta en högre andel än 20 procent vid särskilda behov. Ni måste då motivera behovet av konsultinsatser i ansökan. Denna motivering vägs in i vår bedömning.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.
  Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader. Universitet, högskolor samt vissa forskningsorganisationer och statliga myndigheter har högre maxgränser beroende på typ av verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara:

• nödvändig för aktiviteterna i projektet
• bokförd korrekt och separat från organisationens övriga kostnader.

En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

Reglerna om statligt stöd styr också hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Utforskande projekt

Maximalt bidrag per projekt är 3 miljoner kronor och maximal projektlängd är 24 månader. Projekt kan maximalt få stöd för 75 procent av sina totala stödberättigade kostnader. 

Projekt som testar och skalar upp

Maximalt bidrag per projekt är 6 miljoner kronor och maximal projektlängd är 36 månader. Projekt kan maximalt få stöd för 75 procent av sina totala stödberättigade kostnader.

Total utlysningsbudget är 100 miljoner kronor.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet.
• partens storlek och verksamhet.

I den här utlysningen ger vi stöd till både organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har – det vill säga, om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Inte statsstöd

I den här utlysningen ger vi stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Hit räknas i regel offentlig verksamhet, universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer som inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av sådana organisationers kostnader.

Statsstöd

I den här utlysningen kan organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet få stöd för industriell forskning (denna stödgrund gäller utforskande projekt) eller experimentell utveckling (denna stödgrund gäller projekt som testar och skalar upp).

Industriell forskning

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Experimentell utveckling

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera, det vill säga den maximala stödnivån.

För fullständig information om dessa bonusgrunder, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Vi beviljar bidrag i enlighet med artikel 25 i EU-kommissionens förordning om allmänna gruppundantag (GBER).

De minimis-stöd (stöd av mindre betydelse)

I den här utlysningen kan vi också ge stöd av mindre betydelse, även kallat de minimis-stöd. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en projektparts kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

För att beviljas detta stöd behöver ni lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan.

Intyg om de minimis-stöd hittar du på denna sida

Vi beviljar bidrag i enlighet med EU-kommissionens förordning (2023/2831) om stöd av mindre betydelse.

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

• Alla projektets parter ska vara juridiska personer. Vi beviljar inte bidrag till enskilda firmor.
• Bidragsmottagande projektparter måste ha ett svenskt organisationsnummer med filial eller driftställe i Sverige. Endast kostnader som uppkommer i filialens eller driftställets verksamhet i projektet är stödberättigande.
  Internationella projektparter, som saknar svensk filial eller driftställe, är välkomna att delta i projekt men kan inte söka och erhålla bidrag för sina kostnader.
• Projektet ska genomföras av minst två projektparter.
• Ansökan är skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan innehåller bilagorna Projektbeskrivning och CV enligt de mallar som tillhandahålls på utlysningens hemsida och enligt det format som beskrivs i avsnitt 10. Alternativt ska bifogade CV innehålla samma efterfrågad information som i utlysningens CV mall.
• De projektparter som söker stöd av mindre betydelse (de minimis) ska skicka in korrekt ifyllt intyg om stöd av mindre betydelse till Vinnova i samband med ansökan.
• Ansökningarna ska vara inne senast klockan 14:00 den sista ansökningsdagen via Vinnovas e-tjänst. När ansökningstiden har gått ut kan komplettering av ansökan endast ske på begäran från Vinnova.

Vad bedömer vi?

Ansökan ska bidra till ShiftSwedens mission och skiften samt adressera något av de fyra teman som beskrivs i avsnitt 3. Ansökan bedöms utifrån nedan kriterier. Samtliga formella krav behöver mötas för att ansökan ska bedömas.

Potential

• Hur relevant är förväntade resultat och effekter för ShiftSwedens mission och skiften.
• Hur väl projektet bedöms möta vald tematisk inriktning i något av de fyra omställningslabben.
• Potential till att resultat kan nyttiggöras och spridas vidare efter avslutat projekt.
• Projektets potential att utmana rådande strukturer, exempelvis normer, arbetssätt, beteenden, affärsmodeller och regelverk.
• I vilken utsträckning projektet och dess tänkta resultat kompletterar och bygger vidare på redan befintliga erfarenheter och lösningar.
• Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.

Aktörer

• Projektets organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för genomförandet av projektet, inklusive nyttiggörandet av projektets resultat.
• Projektet sker i samverkan med relevanta intressenter eller användare. Projektdeltagarnas medverkan är väl beskriven och ändamålsenlig för projektets mål.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet

• Planerade aktiviteter och metoder är realistiska och ändamålsenliga för att uppnå förväntat resultat under projekttiden.
• Tidsplan och budget är realistisk och ändamålsenlig i förhållande till projektets syfte och mål.
• Plan för hur projektets resultat ska nyttiggöras är väl beskriven och ändamålsenlig.
• Hur väl jämställdhet integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Inkomna ansökningar som uppfyller de formella kraven bedöms i konkurrens av interna och externa bedömare. Ansökningarna bedöms enligt bedömningskriterierna.

Vinnova förbehåller sig rätten att tillämpa ett portföljperspektiv vid urvalet av ansökningar som beviljas.      

Vi bedömer även finansiell status

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får bidrag. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker bidrag för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket
• Organisationer får inte vara på obestånd, genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.
• Om vi begär måste små och medelstora företag kunna visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet enligt sin budget i ansökan. De kan inte använda offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt för att täcka projektkostnader i denna utlysning.
• Innehåller ansökan en stiftelse eller förening skall senaste årsredovisningen bifogas ansökan.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag.

Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

• Samtliga projekt ska bidra i det gemensamma arbetet inom omställningslabbet, där varje projekt behöver avsätta minst 150 timmar per år.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot, projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de externa bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess