Impact Innovation: Framtidens platser - framtidsvisioner för attraktiva, tillgängliga och hållbara samhällen

Utlysningen genomförs inom programmet ShiftSweden, en del av Impact Innovation som är ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. ShiftSwedens mission är att ställa om Sverige, fossilfritt och resursmedvetet, till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Programmets ambition är att visa hur omställningen kan ske på 100 platser under 10 år.

Syftet med den här utlysningen är att stimulera förmågan att föreställa sig olika framtider, utmana och generera diskussioner samt forma framtidens hållbara omställning inom samhällsbyggnad och mobilitet.

ShiftSweden anser att det behövs tre stora skiften inom samhällsbyggnad och mobilitet för att en omställning ska vara möjlig:

• Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller.
• Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande.
• Från samhällsplanering i stuprör till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet.

Projekten kan välja att fokusera på ett eller båda skiftena inom samhällsbyggnad och mobilitet. De ska också inkludera det tredje skiftet om ett integrerat ekosystem. Skiftena beskrivs utförligt i avsnitt 2.

ShiftSweden bjuder in projekt att genom utforskande metoder göra framtiden mer greppbar. Genom att använda framsynsorienterade metoder ska projekten ta fram olika typer av framtidsvisioner. Tänk gärna 2040-talet. Hur kan en sådan plats se ut och fungera? Hur är den att leva i? Framtidsvisionerna ska inkludera en gestaltad del, exempelvis en framtidsprototyp eller ett scenario som beskriver och levandegör den tänkta framtiden. Vald framsynsmetod ska följa signaler och drivkrafter inom samhällsbyggnad och mobilitet.

Framtidsvisionerna ska knytas till en eller flera platser. En plats kan vara många saker, till exempel en gata, ett torg, ett kvarter eller en by. Platser är ofta fysiska, men de kan också vara virtuella. Dessutom kan de vara permanenta, tillfälliga eller rörliga.

Utlysningen vänder sig till tvärdisciplinära samverkansprojekt med kompetenser inom metoder för framsyn, mobilitet och samhällsbyggnad. Aktörskonstellationen ska bestå av minst två projektparter, varav minst en med kompetens inom metoder för framsyn och erfarenhet av arbete med framtidsorienterade processer.

Bidrag kan beviljas med upp till 1 200 000 kr per projekt. Total budget för utlysningen är cirka 12 miljoner kronor.

Beviljade projekt ska medverka i ShiftSwedens anordnade programaktiviteter, bland annat i två digitala reflektions- och kommunikationsinsatser och i en avslutande resultatkonferens i Stockholm, i september 2025.

Hur kan framtiden på 2040-talet se ut och fungera? Framtiden kan utspela sig i olika sammanhang, på olika platser, både i och utanför städer. Vilka framtider vill vi ska finnas och hur kan vi undvika framtider vi inte vill skapa?

ShiftSweden vill med den här satsningen stimulera och utveckla förmågan att lyfta blicken och föreställa sig olika tänkbara framtider. Framtider som kan bidra till missionen att ställa om Sverige, fossilfritt och resursmedvetet, till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla.

För att en sådan omställning ska kunna ske behövs nya perspektiv, arbetssätt och lösningar inom sektorerna samhällsbyggnad och mobilitet. I Sverige står idag samhällsbyggnadssektorn inklusive transporter för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp, energianvändning, resurs- och markanvändning.

Framtidsvisionerna ska skapa intresse, engagemang och delaktighet hos olika typer av samhällsaktörer från exempelvis enskilda individer och hushåll, till näringslivets aktörer och organisationer inom offentlig sektor.

Framsyn är ett verktyg som kan hjälpa oss att förstå vad som väntar framöver och som bidrar till att vi aktivt kan arbeta för att forma framtiden – och inte bara låta den hända.

I ett framsynsarbete används signaler och analyser som utgångspunkt för att identifiera förändrade beteenden, nya affärsmodeller, nya tjänster eller annat som är på väg att växa fram. Utifrån vad som är viktigast för den omställning vi står inför väljer man sedan ut områden där man skapar fördjupade scenarier. En signal om en möjlig förändring är sådant som redan händer idag, och kan vara en ledtråd för framtiden. Nästa steg är att ställa sig frågor som: ”Vilken typ av förändring representerar denna signal? Vilken riktning tar den oss i?” och ”Vilken trend, drivkraft eller större fenomen driver oss i den riktningen?”. Signal plus drivkraft är lika med framsyn.

Läs mer om framsyn

ShiftSweden välkomnar en mångfald av projektförslag som präglas av kreativa visionära framtider:

• Framtidsvisionerna kan tas fram utifrån olika metoder inom framsyn exempelvis scenarier, tre horisonters ramverk, prototyper och spekulativ design eller någon annan metod förankrad inom framsyn. De kan gestaltas på olika vis, till exempel fysiskt, digitalt, som en upplevelse eller en miljö. Olika projektförslag och metoder inom framsyn välkomnas. Läs mer om spekulativ design här
• Framtidsvisionerna ska knytas till en eller flera platser, som kan vara fysiska, virtuella, rörliga eller tillfälliga. Platserna utgör grunden för våra livsmiljöer. Erfarenheter och interaktioner gör en plats betydelsefull för människors trivsel, trygghet och tillgänglighet. En plats, oavsett om fysisk eller virtuell, kan också förstås och definieras utifrån vem som äger, förvaltar och brukar den. Men även genom den lagstiftning som reglerar användning och framtida förändring.
  Observera att projektens framtidsvisioner inte behöver begränsas av dagens lagar och regelverk.
• Projekten kan arbeta med en framtid som är önskvärd men ska även identifiera och relatera till utmaningar som kan uppstå längs vägen. Projekten kan även välja att gestalta en mindre önskvärd framtid som synliggör aspekter som vi måste kunna hantera eller arbeta för att helt undvika. Vi ser gärna projekt som kan utmana och provocera genom de framtidsvisioner som tas fram. Visionerna ska tas fram utifrån samtidens signaler och drivkrafter. Det intressanta är hur dessa sedan kan tolkas och sträckas ut till framtiden. Fantasifulla och visionära idéer välkomnas för att synlig- och möjliggöra morgondagens värderingar, normer och praktiker.
• Projekten ska tydligt beskriva och motivera vald målgrupp för framtidsvisionen. Denne kan vara allt från enskilda individer och hushåll, till organisationer, företag, myndigheter, innovatörer, forskare, påverkare.
• Projekten ska utgå från ShiftSwedens mission och presentera framtidsvisioner inom minst två av programmets tre skiften som beskrivs nedan.

ShiftSwedens tre skiften

ShiftSweden vill skapa engagemang och dialog om hur framtidens attraktiva och tillgängliga livsmiljöer kan se ut och hur den hållbara omställningen ska ske. Programmets mission är att ställa om Sverige, fossilfritt och resursmedvetet, till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla.

Det behövs tre stora skiften inom samhällsbyggnad och mobilitet för att en omställning ska vara möjlig:

1. Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller.
2. Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande.
3. Från samhällsplanering i stuprör till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet.

Projekten kan välja att fokusera på ett eller båda skiftena inom samhällsbyggnad och mobilitet, skifte 1 och 2, och ska alltid innehålla aspekter som därutöver utvecklar hur sektorerna integreras i ett gemensamt ekosystem, skifte 3. De tre skiftena beskrivs nedanför.

Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller

För att skapa hållbara attraktiva platser och livsmiljöer, behöver smartare sätt att arbeta med inkludering och deltagande i bygg- och planeringsprocesser utvecklas. Fokus för omställningen behöver flyttas från enskilda byggnader och anläggningar till hela stadsdelar eller grannskap. Det ställer nya krav på samhällets gemensamma värdeskapande. Livet mellan husen, ekosystemen, inkludering, trygghet och hälsa blir mer betydelsefulla att ta hänsyn till.

Den byggda miljön står inför utmaningen att på kort tid ställa om från ett system där resurser slösas till en hållbar resursanvändning. Att gå från att bygga nytt, av nya material, på nya platser, till att börja med att överväga behovet och om det går att tillgodose utan att bygga något nytt. Är det möjligt att bygga om, anpassa eller renovera? Vid rivning, går det att återanvända och återbruka byggmaterial? Om behovet att bygga nytt kvarstår, hur ska man i så fall bygga och designa för långsiktig användning, med minsta miljö- och klimatpåverkan? Cirkulära affärsmodeller behöver också beakta resurs- samt avfallshanteringen och mer effektivt nyttjande av fordon och maskiner.

I skiftet från en linjär till cirkulär samhällsbyggnadssektor kommer affärslogik, praktiker, regelverk, normer och värderingar att behöva utmanas och utvecklas.

Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande

Vägtransporter står idag för en stor del av klimatutsläppen och markanvändningen i tätorterna. Bilen sågs ursprungligen som en väg till ökad frihet och välfärd, men är idag också en källa till klimatutsläpp, negativa hälsoaspekter, trängsel och brist på plats i städerna. Med det bilburna samhället kom glesare bebyggelser, långa pendlingsavstånd och komplexa resekedjor. Det har skapat tillgänglighet för många, men inte för alla.

Omställningen till fossilfrihet behöver därför bottna i en förändrad förståelse för vad transporterna är till för, och hur de upplevs. Fokus bör vara människors tillgång till arbete, utbildning, vård, service, fritidsaktiviteter, upplevelser och sociala kontakter. Resan är ofta ett sätt att nå dit. Men tillgängligheten påverkas också av hur samhället är planerat - var funktioner som skolor eller handel finns. Digitala lösningar och smarta logistikupplägg kan göra att vi inte behöver resa lika mycket och att transporter kan ske mera resurseffektivt.

Det finns många lösningar som kan möjliggöra en ny frihetsreform för hållbar tillgänglighet. Till exempel ökade möjligheter att välja gång och cykel, elsparkcyklar, pooler med elbilar, samåkning, kollektivtrafik, närlogistik, distansarbete och nya koncept som integrerar olika tjänster. Men de måste kombineras och utvecklas för att skapa tillgänglighet för olika grupper i samhället.

För att nå en hållbar framtid behöver samhällsaktörer erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga lösningar till det enskilda bilresandet som uppmuntrar människor till att reflektera över sina beteenden, och att skapa nya.

Från samhällsplanering i stuprör till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet

Att integrera bebyggelse och mobilitet är avgörande för att skapa attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Försök har gjorts att integrera markanvändnings-planering, byggd miljö och mobilitet. Men det är fortfarande en svag punkt i planerings- och utvecklingsprocesser i praktiken.

I Sverige är ansvarsområdena uppdelade vertikalt mellan nationellt, regionalt och lokalt, och horisontellt mellan olika sektorer. Ekosystemen för byggd miljö och mobilitet bygger på olika institutionella ramverk och relationer mellan privata och offentliga domäner.

Framåt behöver aktörer och perspektiv integreras bättre, både vertikalt och horisontellt, för att därigenom frigöra nya sätt att tänka och göra.

Framtiden är inte spikrak

Det är omöjligt att förutspå var vi kommer att befinna oss på 2040-talet. Men samhället kommer se annorlunda ut mot vad det gör idag. Även om signaler och drivkrafter som finns idag är utgångsläget för framsyn, så efterfrågas ”något” från framtiden. Och detta något kan vara en önskvärd framtid men också en icke önskvärd framtid, eller ett mellanting. Bara man tar hänsyn till att vi lever i en föränderlig värld.

De globala utmaningarna är stora, samtidigt som samhällsutvecklingen går allt snabbare. Omställningen till ett fossilfritt, hållbart samhälle kräver mer än enbart satsningar på tekniska lösningar, effektiviseringar av fordonsflottan och byggbranschen, eller nya produkter och tjänster. Det kräver nya innovativa arbetssätt, samarbeten och konkurrenskraftiga lösningar.

Aldrig tidigare har utvecklingen gått så snabbt och till exempel är hela mobilitetssystemet med alla dess trafikslag i förändring. Vi nås av information och drivkrafter från samhället inom bland annat AI, självkörande fordon, elektrifiering, policy och regelverk som till exempel miljözoner och utsläppsrätter som påverkar hur vi reser. Samtidigt märks i tider av lågkonjunktur och kris hur det drabbar samhällets olika delar och de investeringar som behöver göras för omställningen. Byggbranschen har exempelvis drabbats hårt med konsekvenser som ökad bostadsbrist och minskad sysselsättning. Kriser kan leda till både väntade och oväntade förändringar för såväl hushåll som organisationer vilket även kan skapa utrymme för omställning.

Utöver det står vi inför en rad samhällsutmaningar som är stora och oroväckande – klimatkris, krig, säkerhetspolitisk oro, ideologiska förflyttningar, pandemier och ökad övervakning. Tillsammans påverkar de människors dagliga liv, integritet och trygghet, skapar klyftor och utanförskap, hälsoutmaningar och global oro.

Framöver kommer klimatanpassningen påverka hur vi reser och bor, kanske kommer vi ta emot klimatflyktingar eller migranter inom EU på grund av förändrat klimat. Något som redan har påverkat oss på många olika sätt är Pandemin covid -19. Pandemin fick oss att förändra vårt beteende, vare sig vi ville eller inte. Det förändrade vårt sätt att resa, jobba och leva. Distansarbete gav många möjlighet att jobba hemifrån. Och ”hemifrån” kunde vara i bostaden eller till exempel på lantstället. Samtidigt så kunde det också leda till isolering och ofrivilligt utanförskap.

Därför välkomnar vi kreativa visionära idéer om framtiden som inte utgår från att morgondagen är ungefär som idag, utan mer sannolikt radikalt annorlunda.

Fokus på klimat och jämställdhet i alla våra satsningar

Impact Innovation är Sveriges innovationssatsning för 2030-talet och har i uppdrag att accelerera en hållbar omställning för global konkurrenskraft och samhällsnytta. Impact Innovation är ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. En strategisk och långsiktig kraftsamling.

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder enats om en global överenskommelse och förståelse för vad som kännetecknar hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen.

Inom Agenda 2030 har Vinnova särskilt pekat ut klimat och jämställdhet som två centrala hållbarhetsperspektiv som våra finansierade satsningar ska bidra positivt till. Projekt finansierade av Vinnova förväntas därmed ta särskild hänsyn till klimatet och jämställdhetsaspekter.

En aspekt som Vinnova följer upp och bedömer är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.

En annan aspekt handlar om att analysera och ta ställning till om det finns kön- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemområde, lösningar och nyttiggörande. I den här utlysningen bedöms även den aspekten. Ur ett framsynsperspektiv är det intressant att fråga sig ”vems framtid är det vi skapar en berättelse kring? Vems är det, och vems är det inte?”.

Vårt arbete för att bidra till målen i Agenda 2030

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Utlysningen vänder sig till tvärdisciplinära samverkansprojekt med kompetenser inom metoder för framsyn, mobilitet och samhällsbyggnad. Aktörskonstellationen ska bestå av minst två parter, varav minst en med kompetens inom metoder för framsyn med erfarenhet av arbete med framtidsorienterade processer.

ShiftSweden välkomnar en bred inkludering av olika kompetenser och mål- och aktörsgrupper. Både bredare perspektiv på hela missionen med många berörda aktörsgrupper och mer fokuserade perspektiv med specifika mål- och aktörsgrupper är välkomna att söka.

Aktörerna kan med fördel ha en anknytning till eller rådighet över en plats. En gestaltning av en möjlig framtid görs bäst i projektkonstellationer som består av olika roller med olika kompetens.

Det kan behövas olika aktörer som:

• kan grunderna i framsyn, signalspaning, omvärlds- eller trendanalys och scenarioframtagning.
• har förmåga att skapa engagemang och samtal kring framtiden och kan facilitera samtal med olika målgrupper.
• har kunskaper och erfarenhet från ekosystemen kring byggd miljö och mobilitet.
• har förmåga att designa och gestalta prototyper.
• har kreativ förmåga att utforska hur framtiden kan visualiseras för att skapa intresse, engagemang, inkludering och uppmuntra till förändring.
• har tillgång till en plats där framtidsscenariet kan utspela sig eller rådighet över en fråga som berörs av framtidsvisionen.

Det är dock inte ett krav att alla dessa aktörer medverkar i projektet.

Aktörskonstellationen ska utgöras av juridiska personer som exempelvis företag, ideella organisationer, offentlig sektor eller forskningsorganisationer.

Projektens resultat kommer att användas som en del i programmets strategiska arbete samt för att skapa en rörelse för omställning mot en hållbar framtid.

Internationella projektparter är välkomna att delta i projekten, men en förutsättning för att få bidrag från Vinnova är att projektparten är verksam och har driftställe eller filial i Sverige.

Finansieringen planeras framför allt omfatta skapandet och utvecklingen av ett framtidsscenario, en framtidsprototyp, eller ett resultat av annan vald metod inom framsyn.

Exempel på aktiviteter som det går att söka finansiering för är:

• att utveckla, testa, presentera och utvärdera framtidsvisionen utifrån vald framsynsmetod samt utifrån hur resultatet ska gestaltas.
• signalspaning, trendanalys och omvärldsbevakning
• dialog med målgrupper
• anpassningar av miljön eller skapandet av nya miljöer för att presentera och visa upp resultatet.
• kommunikationsinsatser.

Beviljade projekt ska delta i två digitala reflektions- och kommunikationsinsatser som anordnas av ShiftSwedens programkontor, samt en avslutande resultatkonferens i Stockholm i september 2025. Sökande ska avsätta projektmedel för dessa aktiviteter vid framtagande av projektbudget.

Vidare förväntas sökande ha en tydlig strategi för kommunikation och spridning av resultat då projektet ses som en kommunikativ insats. Exempelvis med film, blogg, webbplats eller andra kommunikativa insatser.

Projektet ska upprätthålla en kontinuerlig dialog med ShiftSwedens programkontor och projektstöd under hela projektets löptid.

Vinnovas finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr både vilka slags kostnader och hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms för varje organisation individuellt. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Maximalt bidrag per projekt är 1 200 000 kronor. Budgeten för utlysningen är cirka 12 miljoner kronor.

Hur stort bidrag en projektpart kan beviljas beror bland annat på vilken stödgrund bidraget beviljas enligt, organisationens storlek samt vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet. I dokumentet tabell över stödnivåer för statligt stöd förtydligas vad som gäller för olika stora organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet.

Tabellen över stödnivåer hittar du här

Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den stödnivå som är tillåten enligt reglerna för statligt stöd.

Stödgrunder och stödberättigande kostnader

I denna utlysning kommer bidrag att beviljas med stöd av någon av följande stödgrunder:

• Forsknings- och utvecklingsprojekt inom kategorin experimentell utveckling i enlighet med 9 § Vinnovas stödordning och artikel 25 GBER. Se stödnivåer i ovanstående länk.
• De minimis i enlighet med 2 § Vinnovas stödordning och de minimisförordningen.
  OBS. Innan de minimis-stöd kan beviljas måste ett intyg om stöd av mindre betydelse skickas in till Vinnova. Detta görs i samband med ansökan.
  Läs mer om de minimis-stöd och ladda ner blanketten här
• Icke statsstöd i enlighet 5 § Förordning (2015:208) om stöd till forskning och utveckling samt innovation. Organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet kan beviljas icke statsstöd. Hit räknas i regel universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer som inte erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad. En organisation som söker Icke statsstöd är ytterst ansvarig för bedömningen att den inte bedriver ekonomisk verksamhet.

Alla detaljer om stödnivåer för olika syften och organisationstyper finns i en tabell i dokumentet ”Stödnivåer, definitioner med mera för bidrag enligt Vinnova” på webbsidan Statligt stöd till ekonomisk verksamhet. Där hittar du även GBER förordningen.

Bidragsmottagare får endast använda bidraget till stödberättigande kostnader. För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den vara faktisk, reviderbar och uppstå inom projekttiden. Redovisning av projektkostnaderna ska vara särskiljbar från företagets övriga transaktioner. Detta gäller även för eventuella parter som inte är bidragsmottagare.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering får bara gå till vissa typer av kostnader. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning. Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader. Universitet och högskolor får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se vår anvisning till stödberättigande kostnader.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se vår anvisning till stödberättigande kostnader.

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa grundkrav – så kallade formella krav. Om dessa krav inte är uppfyllda kommer våra bedömare inte att hantera er ansökan.

• Projektparter är juridiska personer. Vi beviljar inte bidrag till enskilda firmor. Bidragsmottagande projektparter måste ha ett svenskt organisationsnummer med filial eller driftställe i Sverige. Endast kostnader som uppkommer i filialens eller driftställets verksamhet i projektet är stödberättigande.
• Projektet ska genomföras av minst två projektparter, varav minst en med kompetens inom metoder för framsyn och erfarenhet av arbete med framtidsorienterade processer.
• Ansökan är skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan innehåller bilagorna Projektbeskrivning och CV enligt de mallar som tillhandahålls på utlysningens hemsida och enligt det format som beskrivs i avsnitt 9. Alternativt ska bifogade CV innehålla samma efterfrågad information som i utlysningens CV mall.
• De projektparter som söker stöd av mindre betydelse/de minimis ska skicka in korrekt ifyllt intyg om stöd av mindre betydelse till Vinnova i samband med ansökan.
• Ansökningarna ska vara inne senast klockan 14:00 den sista ansökningsdagen via Vinnovas e-tjänst. När ansökningstiden har gått ut kan komplettering av ansökan endast ske på begäran från Vinnova.

Formella krav vad gäller kreditvärdighet:

• Alla projektets parter måste vara kreditvärdiga. Vi beviljar inte bidrag till organisationer som är på obestånd eller som genomgår likvidation eller företagsrekonstruktion. Vi beviljar heller inte bidrag till organisationer som har obetalda skulder eller betalningsanmärkningar hos Kronofogde­­myndigheten.
• Projektparter som är aktiebolag ska ha hälften eller mer än hälften av aktiekapitalet intakt. Vi beviljar inte bidrag till aktiebolag där hälften av kapitalet är förbrukat.
• Vi tar kreditupplysning på projektparter som inte är offentliga och beviljar inte bidrag till organisationer som får det lägsta kreditbetyget C.
• De projektparter som söker bidrag för personalkostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket innan vi beviljar finansiering.

Vad bedömer vi?

Ansökan ska ligga i linje med utlysningens mål och syfte angivna i avsnitt 1 och 2 och bedöms enligt kriterierna nedan.

Potential (viktas 40 procent)

• Hur väl projektet fångar upp signaler och drivkrafter som har potential att vara av betydelse för ShiftSwedens mission och utifrån de valda skiftena levandegöra en framtidsvision samt gestaltning via en framsynsmetod.
• Hur relevant avsedd effekt och resultat är för ShiftSwedens mission.
• Hur relevant är utsedd ”plats” för ett eller flera av skiftena samt ShiftSwedens mission.
• Potential att utmana dagens föreställningar om framtiden i relation till ShiftSwedens mission, och inspirera till engagemang och dialog.
• Hur tillgänglig gestaltningen för valda målgrupper vad gäller val av plats och demonstration. Med gestaltningen menas prototypen, scenariot eller annat utifrån vald framsynsmetod.
• Potential till att lärdomar och resultat kan tas vidare och spridas efter avslutat projekt.
• Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.

Aktörer (viktas 30 procent)

• Projektkonstellationens kunskap och kompetens är ändamålsenlig utifrån valda skiften i mobilitets- och samhällsbyggnadssystemet.
• Projektkonstellationens kunskap och kompetens inom metoder för framsyn och erfarenhet av arbete med framtidsorienterade processer.
• Projektkonstellationens samverkan, organisation och samlade kompetens är ändamålsenlig för genomförandet av projektet.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas jämnt mellan könen i projektteamet.

Genomförbarhet (viktas 30 procent)

• Hur väl projektplan och budget möter insatsens syfte och mål.
• Projektets förmåga att genomföra kommunikationsinsatser, dokumentera genomförande och fånga och sprida projektresultat.
• Förutsättningar att genomföra projektet inom tidsramarna.
• Involveringen av för projektet relevanta målgrupper.
• Hur väl aspekter som rör jämställdhet integrerats i projektplanen och i projektets lösningar.

Hur bedömer vi?

Inkomna ansökningar som uppfyller de formella kraven bedöms i konkurrens av interna och externa bedömare. Ansökningarna bedöms enligt bedömningskriterierna.

Vinnova förbehåller sig rätten att tillämpa ett portföljperspektiv vid urvalet av ansökningar som beviljas.

När Vinnova bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vinnovas beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag.

Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna en särskild handling där ni åter er att genomföra projektet
• Att ni ska rapportera era kostnader och resultat till oss regelbundet under projektet
• Att ni, om ni är flera parter, måste komma överens om vad som gäller för projektet i ett projektavtal
• Hur resultatet ska komma till användning, och hur eventuell vetenskaplig publicering ska ske

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Vinnova kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Ett särskilt villkor för den här utlysningen är att beviljade projekt ska delta i två digitala reflektions- och kommunikationsinsatser samt en avslutande resultatkonferens som anordnas av ShiftSweden programkontor i Stockholm i september 2025. Sökande ska avsätta projektmedel för dessa aktiviteter vid framtagande av projektbudget.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

För att söka finansiering fyller ni i en ansökan i Vinnovas e-tjänst. Ansökan innehåller frågor om projektet, andra projektparter och budget.

Till ansökan bifogar ni även dessa bilagor:

• Projektbeskrivning, maximalt 8 sidor med 12 punkters teckenstorlek enligt mall på utlysningssidan.
• CV-bilaga som innehåller relevanta CV för projektledare och samtliga nyckelpersoner enligt mall på utlysningssidan. Alternativt ska bifogade CV innehålla samma efterfrågad information som i utlysningens CV mall.

Så går ansökningsprocessen till

Påbörja ansökan i god tid

Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Att fylla i mallar kan ta flera dagar, eftersom det bygger på analyser ni ska göra. Börja därför i god tid. Ni kan börja fylla i uppgifter och fortsätta vid ett senare tillfälle. När ansökan är färdig markerar ni den som klar.

Ni kan när som helst låsa upp ansökan och göra ändringar, ända fram till sista ansökningsdag. Om ni låser upp ansökan, måste ni sedan markera den som klar för att den ska registreras när utlysningen stänger.

2024-08-20

Tillägg i avsnitt 5 under rubriken ”Vilka kostnader kan vi finansiera?”:

Universitet och högskolor får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar