Regler och styrmedel för banbrytande teknik

En väl fungerande styrning och reglering ger goda förutsättningar för en effektiv och säker utveckling av ny teknik. Osäkerheter kan minska viljan till långsiktiga investeringar i forskning och innovation. Regleringar kan också riskera att hämma innovation genom till exempel förbud, svårtolkade regler, motstridiga regler eller långa tillståndsprocesser. Det skapar institutionell osäkerhet som i sin tur avskräcker investerare och andra som agerar inom ett reglerat område.

En annan utmaning är att regleringen riskerar att vara för långsam för att skydda samhälle och individer från negativa sidoeffekter som innovationer kan ha på till exempel säkerhet, hälsa och demokrati.

Med den här utlysningen vill Vinnova bidra till att skapa bättre förutsättningar för en mer proaktiv utveckling av regler och andra styrmedel kopplade till banbrytande teknik.

Boka tid med Vinnova för frågor

Möjlighet att bolla frågor i 30 minuter med Vinnova finns den 22, 23 och 24 januari liksom den 19, 20 och 21 februari. Tidsbokning görs genom att skicka ett mejl till Amir Hafad amir.hafad@vinnova.se.

En väl fungerande styrning och reglering ger goda förutsättningar för en effektiv och säker utveckling av ny teknik. Det kan minska osäkerheter och öka viljan till långsiktiga investeringar i forskning och innovation. Med den här utlysningen vill vi bidra till en väl fungerande reglering och styrning av banbrytande teknikområden, till exempel genom att man tillsammans med de reglerande aktörerna utforskar hur regler och styrmedel kan fungera i framtiden.

En utmaning är att regleringar riskerar att hämma innovation genom till exempel förbud, svårtolkade regler, motstridiga regler eller långa tillståndsprocesser. Det skapar institutionell osäkerhet som i sin tur avskräcker investerare och andra som agerar inom ett reglerat område. En annan utmaning är att regleringen riskerar att vara för långsam för att skydda samhälle och individer från negativa sidoeffekter som innovationer kan ha på till exempel säkerhet, hälsa och demokrati. Skillnader i utvecklingstakt mellan reglering och teknisk innovation beskrivs också av Tillväxtanalys.

Vinnova har i den här utlysningen särskilt fokus på banbrytande teknik. Sökande behöver därför argumentera varför just den valda tekniken är banbrytande. Med ‘banbrytande teknik’ avser vi teknologier som inte bara är nya och innovativa, utan som också har potential att förändra och förbättra befintliga system, processer eller marknader på ett fundamentalt sätt. Dessa teknologier ska kunna skapa betydande framsteg och ha en långsiktig påverkan på samhället och ekonomin.

Kopplat till den utvalda tekniken kan projektet exempelvis undersöka hur reglering kan tas fram på ett ändamålsenligt sätt eller hur en viss reglering eller tillståndsprocess skulle kunna se ut. Projektet kan även handla om att reda ut hur gällande regelverk fungerar i förhållande till det valda teknikområdet.

Satsningen välkomnar även initiativ med fokus på styrmedel kopplade till teknikens samhällskonsekvenser, som till exempel påverkan på arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmiljön. Genom projektet vill Vinnova också bidra till ett organisatoriskt lärande, framför allt i organisationer med rådighet över regler eller andra styrmedel. Lärandet kan till exempel handla om att skapa ökad förståelse kring organisationens roll, nya arbetssätt eller metoder för att ta sig an frågor om banbrytande teknik.

Exempel på banbrytande teknikområden

Här följer några exempel på av Vinnova identifierade banbrytande teknikområden:

• Rymdteknik
• Syntetisk biologi
• Kvantteknik
• Immersiv teknik
• Blockkedjor

Bidra till en hållbar systemomställning

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova två perspektiv: jämställdhet och klimatomställningen. Alla insatser och projekt vi finansierar bedöms utifrån hur de bidrar till dessa perspektiv.

När vi på Vinnova talar om hållbar omställning utgår vi från begreppet hållbar utveckling, definierat i Brundtlandrapporten från 1987 som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (Brundtlandrapporten, Britannica).

Vi följer därför alltid upp och bedömer:

• om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet
• hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter
• hur väl projektet bidrar till hållbar utveckling när det gäller till exempel minskade utsläpp av växthusgaser, minskade miljöföroreningar, ökad biologisk mångfald eller ökad cirkuläritet och resurseffektivitet.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Agenda 2030 som drivkraft för innovation

Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat

När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

En eller flera projektparter från till exempel offentlig sektor, akademi, civilsamhälle eller företag kan söka. Vi ser gärna att en aktör som har rådighet över de styrmedel som projektet fokuserar på ingår i projektet, men det är inget krav. Sökande ska ha för avsikt att undersöka eller experimentera med, hur reglering och tillståndsprocesser kan utformas för att möta utvecklingen inom något banbrytande teknikområde.

Vinnova erbjuder i den här utlysningen en möjlighet att undersöka och experimentera med hur reglering och tillståndsprocesser kan utformas för att möta utvecklingen inom valda teknikområden.

Genom att sökande parter arbetar med en konkret frågeställning eller utmaning vill Vinnova också bidra till ett organisatoriskt lärande. Framför allt i organisationer med rådighet över regler eller andra styrmedel. Lärandet kan till exempel handla om att skapa ökad förståelse kring organisationens roll, och nya arbetssätt eller metoder för att ta sig an frågor om banbrytande teknik.

Exempel på styrmedel som omfattas:

• Regelverk på EU-nivå
• Nationella lagar och föreskrifter
• Kommuner och regioners regelverk
• Tillståndsprocesser
• Branschers egna frivilliga policyer, till exempel uppförandekoder.

Projekten kan fokusera på olika faser i policyutvecklingsprocessen:

• Förtydliga gällande regelverk och styrmedel: Försök eller uppbyggnad av insatser som syftar till att förtydliga, ge en samordnad bild av, eller tolka gällande regelverk för att stödja utveckling inom det valda teknikområdet.
• Förutse behov av styrmedel: Insatser för att förutse behov av reglering inom ett eller flera banbrytande teknikområden.
• Anpassning och utformning av styrmedel: Förstudier eller annat arbete kring hur regler, andra styrmedel eller tillståndsprocesser kan och bör anpassas eller utformas för att samhället tryggt och med hög innovationstakt ska kunna nyttja det valda teknikområdet.
• Tester av nya styrmedel: Tester eller experiment till exempel med hjälp av prototyper av nya eller anpassade styrmedel (till exempel lagar, föreskrifter, allmänna råd, skatter, certifiering eller branschnormer).

Idag används begrepp som regulatoriska sandlådor och policylabb i ökande omfattning, och ofta med olika betydelse. Det finns i utlysningen inget krav på att projektet använder någon särskild metod. Men sökande behöver förklara hur genomförandet ska gå till, och då ser vi gärna att man även testar för organisationerna nya metoder eller arbetssätt för att skapa ett organisatoriskt lärande.

Läs mer om EU:s arbete med regulatoriska sandlådor

Läs mer om försök på det regulatoriska området.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning. Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnaderna. Universitet och högskolor får dock göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar.

Om en projektparts kostnader för externa konsulter överstiger 20 procent av budget ska en motivering till konsultinsatsen ges i ansökan. Person eller företag som ska utföra konsulttjänster ska om möjligt uppges i ansökan, se bedömningskriteriet i avsnitt 7.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Reglerna om statligt stöd styr också hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Projekt kan söka stöd om maximalt 1 000 000 kronor under som längst 12 månader. Preliminär budget för utlysningen är 10 miljoner kronor. Stödnivån kan under vissa förutsättningar uppgå till 100 procent, men det är en fördel om medfinansiering finns.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet
• partens storlek och verksamhet

Forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till experimentell utveckling eller genomförbarhetsstudier.

Vad är experimentell utveckling eller genomförbarhetsstudier?

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Genomförbarhetsstudier kan förenklat beskrivas som en utvärdering och analys av:

• styrkor, svagheter, möjligheter och risker i ett kommande forsknings- och utvecklingsprojekt
• vilka resurser som krävs för att genomföra projektet
• hur troligt det är att projektet når framgång.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Inte statsstöd

I den här utlysningen ger vi även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att de inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas offentliga organisationer, universitet, högskolor och oftast forskningsinstitut samt i vissa fall civilsamhällsorganisationer.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader.

Stöd av mindre betydelse

I den här utlysningen kan vi också ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en projektparts kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att vi ska kunna bevilja detta stöd.

Intyg om de minimis-stöd

Vi beviljar bidrag i enlighet med EU-kommissionens förordning (2023/2831) om stöd av mindre betydelse.

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

• Alla projektets parter ska vara juridiska personer. Vi beviljar inte bidrag till enskilda firmor.
• Vi beviljar endast bidrag till aktörer som har filial eller driftställe i Sverige.
• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa de anvisningar som ges i avsnitt 9.

Vad bedömer vi?

Ansökan ska ligga i linje med utlysningens mål och syfte angivna i avsnitt 2 och bedöms enligt kriterierna nedan.

Potential

• Potentialen för det av projektet valda teknikområdet – i vilken grad det är en banbrytande teknik.
• Projektets potential att bidra till utveckling av regler och andra styrmedel som öppnar upp för innovation och bidrar till säker utveckling inom ett eller flera banbrytande teknikområden.
• Projektets potential att skapa konkret lärande i den eller de organisationer som hanterar (äger eller har rådighet över) det eller de regelverk och andra styrmedel som projektet syftar till att hantera.
• Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.
• Hur väl projektet bedöms bidra positivt till hållbar utveckling genom till exempel minskade utsläpp av växthusgaser, minskade miljöföroreningar, ökad biologisk mångfald eller ökad cirkuläritet och resurseffektivitet.

Aktörer

• Aktörens kompetens och erfarenhet i förhållande till det beskrivna projektet.
• Aktörens förmåga och förutsättningar att genomföra det beskrivna projektet.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i projektteamet.
• I vilken utsträckning projektgruppen har tillgång till relevant kompetens inom hållbarhet.
• Hur väl behovet av konsulttjänster motiverats om en projektparts budget består av mer än 20 procent konsultkostnader.

Genomförbarhet

• Hur väl projektet har utformats för att nå sina mål utifrån genomförande- och tidsplan.
• Hur väl budgeten anses vara motiverad och realistisk.
• Projektets förmåga att genomföra kommunikationsinsatser och sprida projektresultat och erfarenheter.
• Hur väl jämställdhet integrerats i projektplanen.
• Hur väl klimataspekter integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Projektansökningarna kommer att bedömas i konkurrens efter kriterierna potential, aktörer och genomförbarhet. Vinnova kommer också att eftersträva att bevilja en bred portfölj av projekt med olika fokus och banbrytande tekniker.

Bedömningen görs av en grupp bedömare förordnade av Vinnova, samt handläggare från Vinnova.

Vi bedömer även finansiell status

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får bidrag. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker bidrag för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Organisationer får inte vara på obestånd, genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.
• Resultat från forskning och innovation som görs fritt tillgängliga ger ökad möjlighet för fler att bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Utlysningen ska bidra till att fler resultat görs fritt tillgängliga för alla och vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång.

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot, projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de externa bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess