Europeiska samarbeten för hållbara matsystem - utlysning inom partnerskapet FutureFoodS 2024

Det här erbjudandet riktar sig till svenska aktörer som söker finansiering för transnationella forsknings- och innovationssamarbeten inom det europeiska partnerskapet FutureFoodS. Syftet är att främja internationellt samarbete för att ställa om till mer hållbara matsystem.

Utlysningen har titeln ”Transforming Food Systems - reshaping food system interactions, fostering food innovations and empowering sustainable food choices". Projekt som beviljas ska ha systemperspektiv och adressera ett av följande tre tematiska områden:

1. Vägen mot hållbara och resilienta samt motståndskraftiga matsystem
2. Nya livsmedel – Främja innovationer inom livsmedelsdesign, förädling och distribution genom omorientering av utbud och efterfrågan
3. Stärka hållbara matval – Möjliggörande matmiljöer och kostförändringar.

Observera att utlysningen inte har fokus på primärproduktionen eller närings- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Informationen på denna webbsida är kompletterande information för svenska aktörer. Läs den internationella utlysningstexten noggrant för att få fullständig information om syfte, tematiska områden, vad som kan finansieras, formella krav på sökande samt instruktioner för att skicka in ansökan. I den händelse informationen på den här webbsidan och den internationella utlysningstexten skiljer sig åt är det den internationella utlysningstexten som gäller: https://www.futurefoodspartnership.eu/funding-opportunities

Utlysningen är ett samarbete mellan forsknings- och innovationsfinansiärer i 19 länder. Ett konsortium som söker finansiering i utlysningen behöver bestå av minst tre projektparter som är behöriga att söka finansiering från deltagande finansiärer i minst tre olika länder. Projekten ska pågå minst ett år och max tre år.

Aktörer söker finansiering från sina nationella finansiärer. Svenskt deltagande i utlysningen möjliggörs genom samarbete mellan Vinnova och Formas. De svenska aktörerna i ett projekt kan tillsammans söka maximalt 300 000 euro i bidrag. Om en svensk aktör agerar koordinator för hela det transnationella konsortiet kan projektet söka upp till 450 000 euro i bidrag för svenska aktörer. Totalt har Vinnova och Formas avsatt 2,7 miljoner euro för svenska aktörer i denna utlysning.

Ansökan skickas in till sekretariatet, det vill säga det internationella programkontoret för FutureFoodS, via denna webbsida: FutureFoodS: Call1

Bedömning av ansökan sker genom sekretariatet. Utlysningen är en två-stegsprocess där endast projekt som går vidare från steg ett blir inbjudna att skicka in ansökan till steg två.

Vinnova vill bidra till mer hållbara matsystem genom ökat samarbete mellan svenska och internationella aktörer. Ansökan ska adressera ett av följande tematiska områden:

1. Vägen mot hållbara och resilienta samt motståndskraftiga matsystem

Det här temat fokuserar på att utveckla nya sätt att organisera och förbättra våra matsystem med hjälp av till exempel marknadslösningar, nya affärsmodeller, policyåtgärder och experimentella metoder. Målet är att göra matsystemet mer hållbart ur alla tre dimensioner av hållbarhet, så som ekonomisk lönsamhet, miljöhänsyn och samhällets välbefinnande.

Finansierade projekt ska särskilt arbeta för att stärka samarbetet och nätverksbyggandet mellan olika aktörer i matsystemet och livsmedelssektorn för att kunna ta till sig nya, innovativa lösningar som kan transformera sektorn.

2. Nya livsmedel – Främja innovationer inom livsmedelsdesign, förädling och distribution genom omorientering av utbud och efterfrågan

Diversifiering av utbud och efterfrågan på livsmedel har potential att adressera flera utmaningar. Till exempel ohälsosamma matvanor, miljö- och klimatpåverkan samt beroendet av import av livsmedel och insatsvaror.

Det här temat syftar till att skapa nya metoder för att utforma, designa, tillverka och distribuera nya sorters livsmedel. Livsmedel som baseras på olika råvaror som växter, baljväxter, spannmål, nötter, frön, alger, ätbara svampar, mikroorganismer och cellkulturer. Inom detta område kan även lokala och traditionella livsmedel som har glömts bort, kallat ”forgotten foods”, men som kan berika vår kost med näringsmässiga och ekologiska fördelar utforskas.

3. Stärka hållbara matval – Möjliggörande matmiljöer och kostförändringar

Att ställa om till mer hållbara matval kräver ändrade normer, attityder och vanor. Det är viktigt att förstå hur matmiljöer påverkar oss. Matmiljöer handlar om de sammanhang som påverkar våra val när vi köper och konsumerar mat, samt om de faktorer som underlättar eller hindrar oss från att välja hållbara matvanor. Det här temat fokuserar på att överkomma hinder för att kunna välja mer hållbara matvanor.

Målet är att göra det lättare för konsumenter att göra medvetna, hållbara matval. Genom att designa om både digitala och fysiska platser där mat säljs och konsumeras kan människors matvanor påverkas att bli säkrare, mer näringsrika, miljövänliga, prisvärda, tillgängliga, rättvisa, kulturellt accepterade och goda.

Observera att detta bara är utdrag ur de tematiska beskrivningarna och enbart ger en indikation på vad som ingår i utlysningen. Mer utförliga beskrivningar och exempel finns i den internationella utlysningstexten. I den mån beskrivningarna skiljer sig åt är det den internationella utlysningstexten som gäller.

Oavsett tematiskt område gäller följande för alla ansökningar:

• Fokus på utmaningar efter skörd. Från råvaror till matvanor. Observera att primärproduktion som odling av råvaror inklusive sjömat, jordbruksproduktion och andra specifika aspekter relaterade till detta inte är fokus i den här utlysningen. Utlysningen har inte heller fokus på närings- och livsstilsrelaterade sjukdomar.
• Att anta ett Systemperspektiv med vilket avses alla delar som miljö, människor, insatsvaror, processer, infrastruktur, maktförhållanden, marknader, handel. Även aktiviteter och verksamheter som rör produktion, förädling, distribution, marknadsföring, beredning och konsumtion av livsmedel liksom andra livsmedelstjänster och avfallshantering samt återvinning. En systemansats tar även hänsyn till samspelet mellan dessa delar.

Utlysningen har även ytterligare fyra vägledande principer som även är en del av utvärderingen av ansökningarna:

• Transformativt perspektiv, där projekten ska vara lösnings- och effektorienterade. En ”impact plan” som inkluderar en problem- och kontextanalys ska ingå.
• Inter- och transdisciplinaritet där sökande ska sammanföra för projektet relevanta discipliner, exempelvis life-science med samhällsvetenskap och humaniora.
• Multiaktörssamverkan att engagera aktörer från olika sektorer och beslutsnivåer i alla delar av forsknings- och innovationsprocessen, det vill säga design, genomförande och uppföljning. Kvadrupelhelix-samarbeten uppmuntras.
• Hållbarhetens alla tre dimensioner bör beaktas men behöver inte adresseras i samma utsträckning. Det bör framgå tydligt hur projektet bidrar till omställning till hållbara matsystem.

Det är viktigt att sökande läser den fullständiga beskrivningen av utlysningens syfte, vägledande principer och tematiska områden i den internationella utlysningstexten.

Bidra till en hållbar systemomställning

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova särskilt två perspektiv: jämställdhet och klimatomställningen.

I den här utlysningen sker bedömning av ansökningar genom sekretariatet, det internationella programkontoret för FutureFoodS. Vinnova gör ingen egen bedömning kring dessa perspektiv. Vinnova kan däremot be om information om hur ert projekt bidrar till dessa perspektiv i uppföljningssyfte.

Det kan handla om följande aspekter:

• om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet
• hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter
• hur väl projektet bidrar till klimatomställningen med fokus på möjligheter och utmaningar inom matsystemet.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Agenda 2030 som drivkraft för innovation

Företag, universitet, forskningsinstitut, myndigheter samt privata och offentliga organisationer kan få bidrag från svenska finansiärer i denna utlysning. Bidrag kan endast betalas ut till juridiska personer med svenska organisationsnummer.

Finansiering ges enbart till svenska aktörer som söker som en del av ett internationellt konsortium enligt de krav som ställs i den internationella utlysningstexten.

Observera att deltagande länder och finansiärer kan ha olika regler för vem som kan söka finansiering.

För fullständiga formella krav på sökande är det viktigt att läsa den internationella utlysningstexten. Där hittar ni även kontaktuppgifter till sekretariatet, det internationella programkontoret för FutureFoodS, som kan svara på frågor kring formella krav och utlysningens inriktning.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Konsultkostnaderna bör inte överstiga 10-20 procent av en projektparts budget.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning. Universitet och högskolor får budgetera för indirekta kostnader enligt sin vanliga fullkostnadsprincip. För andra organisationer får indirekta kostnader utgöra högst 30 procent av personalkostnaderna, om inte särskilda regler gäller, vilket till exempel är fallet för statligt finansierade forskningsinstitutioner. Det är den sökandes ansvar att se till att rätt nivå för indirekta kostnader tillämpas.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Kostnader ska anges i euro i ansökan till sekretariatet. När ansökan sedan skickas in till Vinnova eller Formas ska kostnader anges i svenska kronor. Använd växelkursen, euro till svenska kronor, från det datum då utlysningen stängde för ansökan i steg ett. Växelkursen som ska användas måste komma från Sveriges Riksbank

Reglerna om statligt stöd styr också hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje aktör. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande aktör kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

De svenska aktörerna i ett projekt kan tillsammans söka maximalt 300 000 euro i bidrag. Om en svensk aktör agerar koordinator för hela det transnationella konsortiet kan projektet söka upp till 450 000 euro i bidrag för svenska aktörer. Totalt har Vinnova och Formas avsatt 2,7 miljoner euro för svenska aktörer i denna utlysning.

Projektets totala budget och bidrag är beroende av antal projektparter, vilka dessa parter är och deras nationella riktlinjer. För att uppnå balanserade konsortier finns en regel kring den maximala sammanlagda arbetsinsatsen, antalet personmånader, för alla parter från ett och samma land. Den får inte överstiga 60 procent av den totala arbetsinsatsen (antalet personmånader) för alla parter i alla länder. Se den internationella utlysningstexten för alla detaljer och formella krav.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet
• partens storlek och verksamhet.

Forskning och utveckling – artikel 25

I den här utlysningen ger vi stöd till grundforskning, industriell forskning och experimentell utveckling.

• Grundforskning är experimentellt eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta. Grundforskning syftar inte till någon direkt kommersiell tillämpning eller användning.
• Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.
• Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera, det vill säga den maximala stödnivån.

Bonusgrunder

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna enligt tabellen:

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund

För fullständig information om dessa bonusgrunder, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Vi beviljar bidrag i enlighet med artikel 25 i EU-kommissionens förordning om allmänna gruppundantag (GBER).

Stöd till processinnovation och organisationsinnovation - artikel 29

I den här utlysningen finansierar vi införandet av nya metoder genom så kallad processinnovation eller organisationsinnovation.

• Processinnovation kan förenklat beskrivas som att införa en ny eller avsevärt bättre metod för produktion eller leverans. Metoden kan innebära ny teknik, utrustning eller programvara, eller nya digitala lösningar.
• Organisationsinnovation kan förenklat beskrivas som att införa en ny metod för att organisera ett företag eller en arbetsplats. Metoden kan innebära ny digital teknik eller nya digitala lösningar.

För fullständiga definitioner av dessa begrepp, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

För små och medelstora företag kan vi finansiera högst 50 procent av varje projektparts stödberättigande kostnader.

För större företag kan vi finansiera upp till 15 procent av stödberättigande kostnader. Det förutsätter att:

• företaget samarbetar med ett litet eller medelstort företag
• det mindre företaget finansierar minst 30 procent av de totala projektkostnaderna.

Vi beviljar bidrag i enlighet med artikel 29 i EU-kommissionens förordning om allmänna gruppundantag (GBER).

De minimis-stöd (stöd av mindre betydelse)
I den här utlysningen kan vi också ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en projektparts kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan till Vinnova. Det krävs för att vi ska kunna bevilja detta stöd.

Intyg om de minimis-stöd hittar du på denna sida

Vi beviljar bidrag i enlighet med EU-kommissionens förordning (2023/2831) om stöd av mindre betydelse.

Inte statsstöd
I den här utlysningen ger vi även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att de inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Se den internationella utlysningstexten för information om formella krav inklusive nationella riktlinjer, bilaga till internationella utlysningstexten. Se ”Vi bedömer även finansiell status” under avsnitt 7.

Vad bedömer vi?

I denna utlysning sker bedömningen enligt de kriterier som beskrivs i den internationella utlysningstexten.

Hur bedömer vi?

Bedömning av ansökan sker genom sekretariatet, det internationella programkontoret för FutureFoodS. En extern internationell expertpanel granskar ansökningarna och tar fram en rankninglista. Bedömningen sker i konkurrens mellan inkomna ansökningar. Beslut om finansiering utgår ifrån rankninglistan och finansiärernas tillgängliga budget.

Vi bedömer även finansiell status

Innan sekretariatet fördelar ansökningar till den externa internationella expertpanelen för granskning kontrollerar Vinnova och Formas den organisatoriska och finansiella statusen hos de som söker bidrag. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker bidrag för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Organisationer får inte vara på obestånd, genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Sekretariatet, det internationella programkontoret för FutureFoodS, meddelar beslutet till koordinatorn för hela det transnationella konsortiet.

Svenska aktörer i projekt som beviljas finansiering blir därefter kontaktade av Vinnova eller Formas för att skicka in kompletterande information om ansökan. Denna information inkluderar bland annat en kort projektbeskrivning, en beskrivning av det svenska bidraget och budgetspecifikationer för svenska sökande. Mer information ges i inbjudan.

Vilken som blir den finansierande myndigheten för ett projekt avgörs av Vinnova och Formas baserat på bland annat projektets karaktär och finansiärernas budget.

För projekt som beviljas finansiering skickas ett beslut ut som bland annat anger hur mycket bidrag varje svensk part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag.

Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.
Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för utlysningen, se den internationella utlysningstexten.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

Så går ansökningsprocessen till

Ansökan till steg ett skickas in till sekretariatet, det internationella programkontoret för FutureFoodS, via denna webbsida: FutureFoodS: Call1

Därefter får svenska sökande fylla i ett formulär till Vinnova. Detta underlättar för Vinnova och Formas att kontrollera om ansökan uppfyller nationella villkor för att kunna finansieras. Om det internationella konsortiet innehåller fler än en svensk aktör får de själva utse vem som ska agera ”svensk koordinator” gentemot Vinnova och Formas för det svenska deltagandet.

Efter bedömning av ansökningarna i steg ett meddelar sekretariatet beslutet till koordinatorn för hela det transnationella konsortiet. Endast projekt som går vidare från steg ett blir inbjudna att skicka in ansökan till steg två.

Även ansökan till steg två skickas in till sekretariatet. I steg två sker en ny bedömningsprocess och därefter meddelar sekretariatet beslutet till koordinatorn för hela det transnationella konsortiet.
Svenska sökande som beviljats finansiering blir inbjudna att skicka in kompletterande information om ansökan till Vinnova eller Formas. Se ” Vad händer när vi beslutat om er ansökan?”  under avsnitt 8.

Följande datum gäller för utlysningen:

2024-11-06 Öppningsdatum

2024-11-12 Klockan 10:30-12:00 CET Nationellt informationsmöte

2024-11-21 Klockan 11:00-13:00 CET Internationellt informationsmöte

2025-01-15 Klockan 13:00 CET Sista ansökningsdag steg 1 till sekretariatet via den internationella plattformen FutureFoodS: Call1

2025-01-22 Klockan 14:00 CET Sista ansökningsdag steg 1 till Vinnova

2025-06-18 Sista dag att informera om större förändringar i projekt (se internationella utlysningstexten)

2025-07-09 Klockan 13:00 CET Sista ansökningsdag steg 2 till sekretariatet via den internationella plattformen FutureFoodS: Call1

I slutet av oktober 2025 meddelas finansieringsbeslut.

Under november 2025 bjuds svenska sökande som beviljats finansiering in att skicka in kompletterande information om ansökan till Vinnova eller Formas.

Projektstart: tidigast 1 november 2025 och senast 31 mars 2026.

Finansiering av svenskt deltagande sker från tidigast januari 2026.

Påbörja ansökan i god tid

Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Att fylla i mallar kan ta flera dagar, eftersom det bygger på analyser ni ska göra och information som behöver hämtas in från flera parter.

Var observant på att läsa de nationella riktlinjerna för svenskt deltagande i utlysningstexten. Det kan även vara bra att ta del av de riktlinjer som gäller för era internationella projektparter. Det är särskilt viktigt för dig som tar dig an rollen som koordinator för ett transnationellt projekt.

2025-01-09

Förtydligande under avsnitt 4 - Vad finansierar vi?:

Konsultkostnaderna bör inte överstiga 10-20 procent  av en projektparts budget.

Universitet och högskolor får budgetera för indirekta kostnader enligt sin vanliga fullkostnadsprincip. För andra organisationer får indirekta kostnader utgöra högst 30 procent av personalkostnaderna, om inte särskilda regler gäller, vilket till exempel är fallet för statligt finansierade forskningsinstitutioner. Det är den sökandes ansvar att se till att rätt nivå för indirekta kostnader tillämpas.

2024-11-19

Tillagd tabell för maximal stödnivå under avsnitt 5