Vinnova vill bidra till mer hållbara matsystem genom ökat samarbete mellan svenska och internationella aktörer. Ansökan ska adressera ett av följande tematiska områden:
1. Vägen mot hållbara och resilienta samt motståndskraftiga matsystem
Det här temat fokuserar på att utveckla nya sätt att organisera och förbättra våra matsystem med hjälp av till exempel marknadslösningar, nya affärsmodeller, policyåtgärder och experimentella metoder. Målet är att göra matsystemet mer hållbart ur alla tre dimensioner av hållbarhet, så som ekonomisk lönsamhet, miljöhänsyn och samhällets välbefinnande.
Finansierade projekt ska särskilt arbeta för att stärka samarbetet och nätverksbyggandet mellan olika aktörer i matsystemet och livsmedelssektorn för att kunna ta till sig nya, innovativa lösningar som kan transformera sektorn.
2. Nya livsmedel – Främja innovationer inom livsmedelsdesign, förädling och distribution genom omorientering av utbud och efterfrågan
Diversifiering av utbud och efterfrågan på livsmedel har potential att adressera flera utmaningar. Till exempel ohälsosamma matvanor, miljö- och klimatpåverkan samt beroendet av import av livsmedel och insatsvaror.
Det här temat syftar till att skapa nya metoder för att utforma, designa, tillverka och distribuera nya sorters livsmedel. Livsmedel som baseras på olika råvaror som växter, baljväxter, spannmål, nötter, frön, alger, ätbara svampar, mikroorganismer och cellkulturer. Inom detta område kan även lokala och traditionella livsmedel som har glömts bort, kallat ”forgotten foods”, men som kan berika vår kost med näringsmässiga och ekologiska fördelar utforskas.
3. Stärka hållbara matval – Möjliggörande matmiljöer och kostförändringar
Att ställa om till mer hållbara matval kräver ändrade normer, attityder och vanor. Det är viktigt att förstå hur matmiljöer påverkar oss. Matmiljöer handlar om de sammanhang som påverkar våra val när vi köper och konsumerar mat, samt om de faktorer som underlättar eller hindrar oss från att välja hållbara matvanor. Det här temat fokuserar på att överkomma hinder för att kunna välja mer hållbara matvanor.
Målet är att göra det lättare för konsumenter att göra medvetna, hållbara matval. Genom att designa om både digitala och fysiska platser där mat säljs och konsumeras kan människors matvanor påverkas att bli säkrare, mer näringsrika, miljövänliga, prisvärda, tillgängliga, rättvisa, kulturellt accepterade och goda.
Observera att detta bara är utdrag ur de tematiska beskrivningarna och enbart ger en indikation på vad som ingår i utlysningen. Mer utförliga beskrivningar och exempel finns i den internationella utlysningstexten. I den mån beskrivningarna skiljer sig åt är det den internationella utlysningstexten som gäller.
Oavsett tematiskt område gäller följande för alla ansökningar:
- Fokus på utmaningar efter skörd. Från råvaror till matvanor. Observera att primärproduktion som odling av råvaror inklusive sjömat, jordbruksproduktion och andra specifika aspekter relaterade till detta inte är fokus i den här utlysningen. Utlysningen har inte heller fokus på närings- och livsstilsrelaterade sjukdomar.
- Att anta ett Systemperspektiv med vilket avses alla delar som miljö, människor, insatsvaror, processer, infrastruktur, maktförhållanden, marknader, handel. Även aktiviteter och verksamheter som rör produktion, förädling, distribution, marknadsföring, beredning och konsumtion av livsmedel liksom andra livsmedelstjänster och avfallshantering samt återvinning. En systemansats tar även hänsyn till samspelet mellan dessa delar.
Utlysningen har även ytterligare fyra vägledande principer som även är en del av utvärderingen av ansökningarna:
- Transformativt perspektiv, där projekten ska vara lösnings- och effektorienterade. En ”impact plan” som inkluderar en problem- och kontextanalys ska ingå.
- Inter- och transdisciplinaritet där sökande ska sammanföra för projektet relevanta discipliner, exempelvis life-science med samhällsvetenskap och humaniora.
- Multiaktörssamverkan att engagera aktörer från olika sektorer och beslutsnivåer i alla delar av forsknings- och innovationsprocessen, det vill säga design, genomförande och uppföljning. Kvadrupelhelix-samarbeten uppmuntras.
- Hållbarhetens alla tre dimensioner bör beaktas men behöver inte adresseras i samma utsträckning. Det bör framgå tydligt hur projektet bidrar till omställning till hållbara matsystem.
Det är viktigt att sökande läser den fullständiga beskrivningen av utlysningens syfte, vägledande principer och tematiska områden i den internationella utlysningstexten.
Bidra till en hållbar systemomställning
Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova särskilt två perspektiv: jämställdhet och klimatomställningen.
I den här utlysningen sker bedömning av ansökningar genom sekretariatet, det internationella programkontoret för FutureFoodS. Vinnova gör ingen egen bedömning kring dessa perspektiv. Vinnova kan däremot be om information om hur ert projekt bidrar till dessa perspektiv i uppföljningssyfte.
Det kan handla om följande aspekter:
- om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet
- hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter
- hur väl projektet bidrar till klimatomställningen med fokus på möjligheter och utmaningar inom matsystemet.
Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss
Agenda 2030 som drivkraft för innovation