Impact Innovation: Förberedelseprojekt för en reformerad offentlig sektor

SustainGov är ett missionsdrivet program inom Impact Innovation som är en gemensam satsning av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. SustainGovs mission är att till 2035 ha uppnått en offentlig sektor som på ett holistiskt sätt främjar välmående för alla invånare, oberoende av geografi och socioekonomisk status. Offentlig sektor ska också säkerställa samhällets hållbara omställning.

En reformerad offentlig sektor med systemsyn

För att uppnå programmets mission behöver offentlig sektor förändras i grunden. SustainGov verkar för en förflyttning från dagens reaktiva, organisationsbundna och processtyrda arbetssätt till mer proaktiva, individanpassade och effektfokuserade lösningar.

Förflyttningen innebär många samverkande förändringar i arbetssätt, ansvarstagande och förhållningssätt inom offentlig sektor. Följande utgångspunkter är centrala för SustainGov:

• Gå från att hantera problem när de uppstår (symptom) till att förebygga och förutse dem (orsaker),. Detta möjliggör en mer hållbar och effektiv användning av gemensamma resurser.
• Röra sig från ett inifrån-och-ut-perspektiv till att utforma lösningar som utgår från individens behov och livssituation. Individen själv och andra aktörer ska få möjlighet att samverka och ta ansvar för gemensamma lösningar över organisatoriska gränser (utifrån-och-in-perspektiv).
• Erkänna invånare som aktiva medskapare av lösningar. Genom att involvera dem som har egen erfarenhet av de utmaningar som ska adresseras kan offentlig sektor utveckla mer hållbara, relevanta och effektivare insatser.
• Skifta fokus från att vara processtyrd och enbart mäta kortsiktiga resultat med enkla indikatorer till att bedöma långsiktiga effekter som bidrar till samhällsutvecklingen. Agera utifrån en systemsyn och ett offentligt ansvarstagande för att ingen ska falla mellan stolarna i systemet.
• Säkerställa aktiv involvering av, och gemensamt ansvarstagande mellan, flera förvaltningsnivåer inom offentlig sektor för att uppnå ökade systemeffekter.
• Skapa nya sätt att jämbördigt samhandla och samskapa lösningar där offentlig sektor, näringsliv, ideell sektor och individer samlas runt gemensamma systemutmaningar i syfte att nå missionen.
• Öka systemkapaciteten för att ta fram, skala upp, sprida och nyttiggöra nya lösningar.
• Agera med strategiskt ansvarstagande och aktivt understödjande från såväl politisk ledning som organisationer, för att möjliggöra de önskade förflyttningarna.

Med dessa utgångspunkter avser SustainGov att bidra till långsiktiga skiften i hur offentlig sektor arbetar, samverkar och skapar värde för samhället och dess invånare. I grunden handlar det om en reformerad offentlig sektor med systemsyn.

Programmets fokusområden

SustainGov har valt att rikta in sina insatser mot fyra fokusområden:

1. Systemövergripande samhandling vid komplexa vårdbehov.
2. Ett inkluderande samhälle för alla.
3. Framtidssäkrad livsmedelsförsörjning för hälsa och välbefinnande.
4. Framtidens samhällskontrakt: en förnyad relation mellan invånare och offentlig sektor.

Fokusområde 1: Systemövergripande samhandling vid komplexa vårdbehov

Svensk hälso- och sjukvård och omsorg står inför stora utmaningar med att möta komplexa och framtida behov. Många kommuner bedömer att dagens finansieringsmodell inte räcker för att klara äldreomsorgen och hälso- och sjukvårdens ambitionsnivåer kräver årliga effektiviseringar motsvarande flera miljarder kronor för att bibehållas fram till 2040. Samtidigt är förväntningarna från invånare fortsatt höga, med krav på utveckling av och tillgång till nya behandlingar och teknologier.

Ett av de största problemen är bristande samordning och koordinering, både inom hälso- och sjukvården och mellan regioner och kommuner, men även med statliga myndigheter och andra aktörer. Detta leder till duplicerade insatser, fördröjningar eller i värsta fall utebliven vård, kvalitetsbrister och otrygghet för patienter. Närstående får ofta axla ansvaret för att hålla ihop insatserna, och för dem utan aktiva närstående försvåras tillgången till vård av hög kvalitet. Fragmenteringen av vård- och omsorgssystemet bidrar till ojämlikhet, ineffektiv resursanvändning och ökade kostnader.

Grupper med stora och komplexa vårdbehov, såsom multisjuka äldre, personer med samsjuklighet och barn med kroniska sjukdomar, är särskilt drabbade. En liten del av patienterna står för merparten av vård- och omsorgskostnaderna, men deras behov hanteras ofta av olika aktörer utan effektiv samverkan. Fragmenterade vårdkedjor, stark ekonomistyrning och olika regelverk försvårar helhetslösningar och bidrar till att individer ”faller mellan stolarna i systemet”.

Offentlig sektor förväntas framöver prestera betydligt mer med färre resurser, vilket kräver nya arbetssätt och bättre kapacitet för samhandling mellan huvudmän och andra aktörer. Trots att förebyggande och samordnade insatser kan minska kostnader och förbättra resultat, saknas ofta incitament och gemensam styrning för att realisera dessa. Organisations- och styrningsmodeller fokuserar i stor utsträckning på den egna organisationen eller verksamheten när det gäller både uppdrag, ersättning och uppföljning, vilket försvårar gemensamma arbetssätt.

Problemet är dock inte att det finns brist på samverkansforum mellan till exempel region och kommun, utan att dessa alltför sällan leder till konkreta och varaktiga resultat för patienter och invånare. Samtidigt saknas i många fall arbetssätt för att stödja patienters och invånares möjligheter att själva bidra till sin hälsa och sitt välbefinnande.

Utmaningen är att skapa en mer personcentrerad och samordnad vård och omsorg, där aktörerna arbetar tillsammans för att möta behoven hos grupper med störst behov. Om vi inte lyckas med detta försvåras möjligheten att säkerställa tillräckliga resurser och kapacitet i välfärden, och invånare riskerar att få vård- och omsorgstjänster av lägre kvalitet, vilket kan öka ohälsan och i sin tur undergräva tilliten till välfärden.

Fokusområde 2: Ett inkluderande samhälle för alla

Sverige har en lång tradition av att sträva efter jämlikhet och social rättvisa, men trots detta finns det stora grupper i samhället som riskerar att hamna utanför. Utsatta grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, personer med låg utbildning, utlandsfödda, unga i riskzonen för utanförskap eller kriminalitet samt äldre i ofrivillig ensamhet, står ofta inför stora hinder för att delta fullt ut i samhället.

Dessa barriärer kan vara både strukturella och psykosociala. De kan handla om bristande tillgång till utbildning eller andra insatser från samhället, svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, men även sociala normer och diskriminering som försvårar människors möjlighet att kännas sig som en del av samhället. Samtidigt tenderar dessa grupper ofta att betraktas som passiva mottagare av stöd snarare än aktiva medskapare av lösningar i sina egna liv, utifrån egna erfarenheter och resurser.

Utmaningarna ser olika ut beroende på geografisk och socioekonomisk kontext. I storstadsområden kan exempelvis boendesegregation påverka möjligheterna till social sammanhållning, medan vissa kommuner och glesbygdsområden kan ha svårigheter att upprätthålla ett brett utbud av välfärdstjänster. Skillnader i tillgång till samhällsservice och möjligheter till delaktighet kan därmed påverka den sociala sammanhållningen och leda till ökade samhällsklyftor.

Offentlig sektor har inte lyckats angripa återkommande systematiska orsaker till utanförskap, såsom bristande integration, diskriminering eller stigmatisering. Tendensen att fokusera på kortsiktiga lösningar som inte adresserar de underliggande samhällsproblemen, gör att effekterna av insatserna alltför sällan blir långsiktigt hållbara.

Målgruppen är individer som möter särskilda utmaningar i samhället och riskerar socialt utanförskap. Det handlar exempelvis om personer med svagare socioekonomisk ställning, utlandsfödda som möter hinder för integration eller personer med funktionsnedsättning som kan ha begränsad tillgång till stöd och sämre möjligheter att delta fullt ut i samhället.

Många i dessa grupper påverkas av faktorer såsom avbruten skolgång, arbetslöshet, hälsoproblem eller brist på sociala nätverk, vilket kan försvåra deras möjlighet att delta fullt ut i samhället. Organiserad brottslighet och diskriminering utgör ytterligare risker. Samtidigt kan brister i stöd- och sociala system göra det svårare att få rätt hjälp i tid. Genom att stärka dessa grupper och skapa bättre förutsättningar för inkludering kan insatser bidra till ett mer jämlikt och sammanhållet samhälle.

Fokusområde 3: Framtidssäkrad livsmedelsförsörjning för hälsa och välbefinnande

Livsmedelsförsörjningen i Sverige står inför stora utmaningar som påverkar både individer och samhälle. Med en låg självförsörjningsgrad och ett starkt beroende av importerade insatsvaror är vårt livsmedelssystem sårbart, särskilt vid kriser eller störningar i globala leveranskedjor. Därtill har ohälsosamma kostvanor påverkan på folkhälsan, vilket leder till ökande förekomst av sjukdomar som fetma, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Detta påverkar både individens hälsa och vårdtyngden som ska hanteras av den offentliga hälso- och sjukvården.

Bristen på systemsyn försvårar arbetet mot en hållbar livsmedelsförsörjning. Det offentliga ansvaret för livsmedelsförsörjningen är ofta splittrat, med ansvar för planering, genomförande och tillsyn uppdelat mellan olika sektorer och nivåer inom offentlig sektor. Brist på samordning mellan dessa aktörer leder till ineffektiva lösningar och gör det svårare att hantera de komplexa målkonflikter som finns mellan miljö, livsmedelsproduktion och folkhälsa. Detta försvårar även implementeringen av långsiktiga lösningar, vilket gör att kortsiktiga problem får mer fokus än de långsiktiga samhällsutmaningarna.

Ett påtagligt exempel på systemproblematik är att lantbrukare ofta upplever att det administrativa regelverket som många myndigheter står bakom är betungande, vilket kan leda till stress, påverka deras livskvalitet och på sikt försämra kapaciteten att leverera inhemska råvaror av hög kvalitet. Samtidigt har lantbruket en viktig roll att spela för klimatomställningen, samhällets motståndskraft vid kriser och krig, samt tillgången till hållbara, hälsosamma och närproducerade livsmedel.

För att skapa en framtidssäkrad livsmedelsförsörjning för hälsa och välbefinnande behöver offentlig sektor arbeta på nya sätt tillsammans med andra aktörer. Ett nytt arbetssätt som inte bara prioriterar produktion av och tillgång till livsmedel utan också främjar hälsa och hållbarhet. Detta innebär att hälsosam mat måste vara både tillgänglig och prisvärd för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, samtidigt som produktionen måste minska sin miljöpåverkan och bli mer motståndskraftig mot framtida kriser.

Fokusområde 4: Framtidens samhällskontrakt – förnyad relationen mellan invånare och offentlig sektor

SustainGovs fjärde fokusområde skiljer sig från de övriga tre. Det är av en mer generisk natur och har relevans för många olika politikområden. Här ligger fokus på att ompröva etablerade synsätt, normer och strukturer som håller tillbaka utvecklingen av offentlig sektor.

SustainGovs mission är sprungen ur ett behov att förnya och framtidssäkra det så kallade samhällskontraktet mellan invånare och den offentliga sektorn. Förutsättningarna för att upprätthålla dagens offentliga tjänster är inte hållbara på sikt, vare sig det gäller tillgängliga resurser eller de förväntningar som invånarna har.

Det finns en växande upplevelse hos vissa grupper i samhället att delar av den offentliga sektorn abdikerar från sitt ansvar och att behoven hos invånarna inte tillgodoses. Detta leder till minskad tilltro till de offentliga institutionerna. Många invånare känner sig också osynliggjorda och upplever ett gap mellan förväntningar och det verkliga utfallet i den offentliga servicen. Samtidigt upplever näringslivet och civilsamhället att de inte blir inkluderade som jämbördiga aktörer i samhällsutvecklingen, trots att de ofta har lösningar och idéer.

För att möta denna utmaning krävs en gemensam syn på ansvar och uppdrag, där offentlig sektor krokar arm med invånare, näringsliv och civilsamhälle. Detta kräver en förändring i hur offentlig sektor styrs och leder för att skapa mer behovsorienterade och inkluderande system. Genom att arbeta tillsammans och lära av varandra accelererar vi paradigmskiftet mot nya sätt att arbeta inom offentlig sektor som har bättre förutsättningar att nå SustainGovs missionen än dagens system.

En central aspekt är att omdefiniera synen på den egna rollen; traditionellt sett har offentliga organisationer visat ett alltför stort intresse för sig själva och den egna verksamheten. Genom att låta användaren ta större plats i uttolkningen av vad som är en väl fungerande verksamhet skapas ett tryck på omställning. Det innebär att omdefiniera offentlig sektors roll. Offentlig sektor är inte bara demokratiaktör, samhällsbyggare och tjänsteleverantör utan också en aktiv medskapare av lösningar tillsammans med invånare, näringsliv och civilsamhälle. Genom att främja samhandling och förtroende mellan alla samhällsaktörer kan vi bygga en mer effektiv och hållbar offentlig sektor där invånarnas behov och värderingar står i centrum.

Idag är det den offentliga organisationen och dess tjänsteproduktion, eller delar av den, som styrs och följs upp, snarare än de effekter som offentlig sektors leveranser får på invånarna, patienterna, brukarna eller företagen. För att bättre möta samhällets behov krävs att offentliga resurser och styrning inriktas på funktioner som skapar verklig nytta, snarare än att upprätthålla organisatoriska strukturer som gör rätt utifrån sina uppdrag men samtidigt har begränsad effekt på individ- och eller samhällsnivå.

Styr- och organisationsmodeller inom offentlig sektor behöver därför utvecklas för att i högre grad fokusera på långsiktiga konsekvenser och effekter, samtidigt som de ger bättre förutsättningar för bred samhandling över organisatoriska gränser.

Här krävs även en ökad förståelse och acceptans för att andra aktörer än offentlig sektor själva kan bidra till mer effektfulla- och värdeskapande insatser. Idag är det en utbredd uppfattning att förebyggande och främjande insatser är viktiga, men i praktiken prioriteras ofta kortsiktiga lösningar och akuta insatser.

För att förändra detta kan fleråriga budgetar och verksamhetsplaner vara en möjlig väg att pröva. Effektmätningar, samhällsekonomiska kalkyler och utfallskontrakt är andra exempel på sådant verktyg som ryms inom detta fokusområde. Det finns även behov av att hantera investeringsparadoxen, där många värdefulla idéer aldrig genomförs eftersom de aktörer som bär kostnaden inte kan tillgodogöra sig vinsterna.

SustainGov kan även ses som en satsning på att stärka demokratin. För det krävs en gemensam syn på ansvar och uppdrag, där offentlig sektor mer tydligt krokar arm med invånare, näringsliv och civilsamhälle. Sverige ligger efter många länder när det kommer till att öka medborgarengagemanget och inflytandet i demokratiska och politiska processer. De initiativ som genomförs brister ofta i politisk förankring och i representativt deltagande. De genomförs som isolerade insatser och påverkar därför inte systemet i stort. Här behövs insatser på flera nivåer som möjliggör för faktisk delaktighet understött av nya processer, verktyg (inte minst digitala), samt sätt att organisera sig för att stärka delaktigheten och deltagardemokratin.

Mer information om SustainGov

För ytterligare information om SustainGov och de insatser som programmet genomför för att åstadkomma systemförändringar inom offentlig sektor, se SustainGovs hemsida.

Mer information om Impact innovation

Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för att tackla vår tids och framtidens utmaningar. I samarbeten mellan aktörer i det privata, offentliga och ideella organisationer möter Impact Innovation verkliga teknik- och samhällsbehov med banbrytande lösningar. På väg mot ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, attraktivt att leva i för alla. Tillsammans visar vi vad som är möjligt, och går före internationellt.

Impact Innovation arbetar med nya metoder, förhållningssätt och verktyg för att möta samhällsbehov med banbrytande lösningar. Mer information om missionsorienterade arbetssätt och begrepp som systeminnovation finns på Impact Campus.

Förberedelseprojekt inom SustainGov

Ett förberedelseprojekt inom SustainGov förväntas:

• identifiera, analysera och adressera underliggande systemproblematik. Projektet väntas lägga grunden för innovativa, sektors- och organisationsgränsöverskridande förslag till genomförande och samhandling i ett senare skede.
• ha ett tydligt systemperspektiv och adressera komplexa samhällsutmaningar inom ett eller flera av SustainGovs fyra fokusområden kopplat till en slutmålgrupp, analysera systemproblematik som behöver hanteras för att kunna bidra till en systemförändrande kultur och praktik, såsom att gå:
  • från reaktiv till proaktiv – från att endast hantera problem när de uppstår till att förutse och förhindra dem, vilket möjliggör mer hållbar och effektiv användning av resurser,
  • från organisationsorienterad till individanpassad samhandling – skapa gemensamma lösningar som utgår från individers behov, snarare än att vara bundna till fasta organisatoriska strukturer,
  • från process- och indikatorstyrd till effektfokuserad – skifta fokus från att mäta kortsiktiga resultat med enkla indikatorer till att bedöma långsiktiga effekter som verkligen bidrar till samhällsutveckling, inklusive effektindikatorer för att följa upp faktiska förbättringar i målgruppens hälsa och välmående,
  • från att se individen som passiv mottagare till aktiv medskapare – erkänna individer som aktiva medskapare i utvecklingen av lösningar för att uppnå mer hållbara och relevanta resultat.

Beviljade projekt ska i samband med slutrapporter redovisa:

• en tydlig bild av hur en omställning inom det valda fokusområdet kan förverkligas, samt vilka systemeffekter som förväntas uppnås.
• en beskrivning och ett tydligt formulerat förslag till nästa steg samt vilken aktörskonstellation som krävs för att säkerställa genomförande med ett systemperspektiv.

En del av en större insats

Erbjudandet om förberedelseprojekt är en del av en större insats som innefattar fler utlysningar där det också finns möjlighet att söka stöd för genomförandeprojekt och förändringsallianser:

Förberedelseprojekt: avser att identifiera, analysera och adressera underliggande systemproblematik. Projekten väntas lägga grunden för innovativa och gränsöverskridande förslag till tester och utveckling i ett senare skede. Maximalt bidrag är 500 000 kr i sex månader.

Genomförandeprojekt: avser att ta fram, testa och vidareutveckla nya sätt att organisera, finansiera, styra och arbeta inom offentlig sektor, samt mellan offentlig sektor och övriga sektorer. Maximalt bidrag är 4 000 000 kr i 12 till 24 månader.

Förändringsallians: avser att implementera och skala upp nya lösningar för att långsiktigt transformera styrning, arbetssätt, organisering och kultur i praktiken på alla nivåer. Detta är SustainGovs nationella flaggskepp för en reformerad offentlig sektor. Maximalt bidrag är 10 000 000 kr över tre år.

Dessa tre olika projekttyper med fokusområden är planerade att vara årligt återkommande utlysningar.

SustainGov arbetar med ett portföljperspektiv av beviljade projekt för att möjliggöra lärande mellan projekt, programkontor och olika systemaktörer. Både inom fokusområden och kring den systemproblematik som adresseras.

Förberedelseprojekt förväntas bidra till denna lärandeprocess genom att aktivt delta i gemensamma forum för erfarenhetsutbyte, och dela resultat, insikter och metoder som kan tillämpas bredare inom offentlig sektor. I dessa forum kommer en stor bredd av aktörer med vitt skilda förutsättningar att involveras. Varje projekt och dess aktörer behöver tillsammans med andra bidra till helhetsbilden av hur en reformerad offentlig sektor kan realiseras.

Bidra till en hållbar systemomställning

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova två perspektiv: jämställdhet och klimatomställning. Alla insatser och projekt vi finansierar bedöms utifrån hur de bidrar till dessa perspektiv.

Vi följer därför alltid upp och bedömer detta:

• Om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet.
• Hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter.
• Hur väl projektet bidrar till klimatomställning och därmed till en hållbar systemomställning inom planetens gränser.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Agenda 2030 som drivkraft för innovation

Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat

När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

Projektet ska bedrivas gemensamt av minst två projektparter från offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv eller akademi.

Koordinerande projektpart ska vara en behovsägare i offentlig sektor, såsom kommun, kommunförbund, region eller statlig myndighet.

Därutöver kan andra relevanta aktörer från civilsamhälle, universitet, högskolor eller företag delta som projektparter eller i roll som övrig intressent till exempel i referensgrupp eller liknande. 

Vi har identifierat att följande typer av aktörer kan bli avgörande för ett lyckat genomförande:

• Behovsägare– kommuner, kommun- och kommunalförbund, regioner, statliga myndigheter. Vi ser gärna att lärosäten och offentligt ägda bolag deltar som projektparter men kategoriserar inte dem som behovsägare i detta sammanhang.
• Möjliggörareinom offentlig sektor – normerande eller styrande. organisationer och funktioner, exempelvis förvaltningschefer, jurister, ekonomer, controllers, ledningsstrateger som har förutsättningar att tolka, anpassa eller förändra normerande förutsättningar.
• Användare eller mottagare- de som berörs av lösningarna, exempelvis brukare, klienter, patienter eller kunder.
• Perspektivgivare– till exempel lärosäten och institut med expertkunskap, näringsliv och ideella organisationer som bidrar med nya sätt att tänka och med god kännedom om aktuella utmaningar och hur insatser kan vidareutvecklas även i annan kontext.
• Gränsgångare – aktörer med systemsyn och kompetens inom systemanalys, metodik m.m. som bidrar till aktiv handling, genomförande och systemförflyttning.

Vilka aktiviteter vill vi finansiera?

I detta erbjudande så finansieras förberedelseprojekt. Projekten ska identifiera, analysera och adressera underliggande systemproblematik. Projektet väntas lägga grunden för innovativa, sektors- och organisationsöverskridande förslag till genomförande och samhandling i ett senare skede.

Några exempel på aktiviteter som kan ingå i ett förberedelseprojekt:

• Förstudier och omvärldsbevakning för att identifiera och analysera systemproblematik inom valt fokusområde.
• Framsynsaktiviteter eller framtagning av lösningskoncept för att konkretisera, beskriva och utvärdera en potentiell lösnings värde.
• Undersökningar av möjligheter och hinder i ett kommande genomförande, eller vilka resurser som krävs för detta.

Lärande och erfarenhetsutbyte

Beviljade projekt ska delta och bidra till lärande och erfarenhetsutbyte med andra beviljade projekt (bl.a. vid uppstarts- och slutkonferens), genom att svara på enkäter samt genom SustainGovs lärandeplattform (som är under uppbyggnad).

Ett särskilt process- och metodstöd, som fokuserar på systemperspektivet och förutsättningar för uppskalning och återanvändning av systeminnovation, planeras från SustainGov som projektet ska medskapa med.

Varje projekt behöver avsätta minst 20 timmar per år för deltagande i gemensamma aktiviteter inom SustainGov.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Kostnader för konsulttjänster från utomstående får utgöra maximalt 20 procent av en projektparts budget.
  En högre andel än 20 procent kan godkännas vid särskilda behov. Ni måste då motivera behovet av konsultinsatser i ansökan. Denna motivering vägs in i bedömningen.

Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet samt deltagande i lärande och erfarenhetsutbyte.

• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.
  Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader. Universitet, högskolor samt vissa forskningsorganisationer och statliga myndigheter har högre maxgränser beroende på typ av verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara:

• nödvändig för aktiviteterna i projektet
• bokförd korrekt och separat från organisationens övriga kostnader.

En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Reglerna om statligt stöd styr också hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje projektpart kan få.

Alla projektparter som ska erhålla stöd och/eller bidra med egen finansiering ska vara angivna i Vinnovas e-tjänst och budget ska anges för samtliga projektparter.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidraget kan som högst uppgå till 500 000 kronor, och till högst 80 procent av projektets totala stödberättigande kostnader.

Vi förväntas finansiera c:a 15 projekt per fokusområde. De projekt som finansieras ska ha en projekttid på maximalt 6 månader med projektstart 1 december 2025.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet
• partens storlek och verksamhet.

I den här utlysningen ger vi stöd till både organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet? 

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.  

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Inte statsstöd

I erbjudandet ger vi stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att de inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas i regel offentliga organisationer, liksom forskningsorganisationer som universitet, högskolor och forskningsinstitut.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av sådana organisationers kostnader.

Statsstöd

I den här utlysningen kan organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet få stöd för den stödgrund som benämns Genomförbarhetsstudie.

Genomförbarhetsstudier syftar till att utvärdera och analysera potentialen för ett projekt genom att beskriva styrkor och svagheter, möjligheter och risker, samt att identifiera de resurser som krävs för ett genomförande, och slutligen faktorer för att ett sådant ska bli en framgång.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag 

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera, det vill säga den maximala stödnivån. 

Maximala stödnivåer för Industriell forskning (under förutsättning att kraven på samarbete och spridning av resultat uppfylls):

• Litet företag: 70%
• Medelstort företag: 60%
• Stort företag: 50%

För att bli stödberättigad som ett litet eller medelstort företag måste företagsstorleken styrkas via intyg, en så kallad modellförsäkran (se avsnitt 10) som ska bifogas ansökan. Om intyg inte bifogas kommer företaget att klassas som ett stort företag.

Vi beviljar bidrag i enlighet med artikel 25 i EU-kommissionens förordning om allmänna gruppundantag (GBER).

De minimis-stöd (stöd av mindre betydelse)  

I erbjudandet kan vi också ge stöd av mindre betydelse, även kallat de minimis-stöd. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en projektparts kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Alla projektparter som söker de minimis-stöd behöver skicka in ett korrekt ifyllt intyg till Vinnova i samband med ansökan. Använd då blanketten Intyg om de minimis-stöd (docx, 50 kB). 

Vi beviljar bidrag i enlighet med EU-kommissionens förordning (2023/2831) om stöd av mindre betydelse. 

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

Krav på organisationsform hos projektparter

• Alla projektets parter ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan alltså inte delta som projektparter.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.

Krav på projektet

• Den koordinerande parten ska vara en behovsägare i offentlig sektor. Med behovsägare avses svenska kommuner, kommun- och kommunalförbund, regioner, statliga myndigheter. I detta sammanhang inkluderas ej lärosäten och offentligt ägda bolag.
• Projektet ska bestå av minst två projektparter.
• Projektledaren ska vara anställd hos en av projektparterna.
• Det sökta bidraget från Vinnova ska uppgå till högst 80% av projektets totala stödberättigande kostnader enligt budget i ansökan.
• Projektet får inte påbörjas innan ansökan lämnas in.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa de anvisningar som ges i avsnitt 10.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.

Vad bedömer vi?

De ansökningar som uppfyller samtliga formella krav kommer att bedömas utifrån kriterierna potential, aktörer och genomförbarhet.

Potential

• Projektets potential att komma fram till förslag som kan genomföras med relevans för ett eller flera av SustainGovs fyra fokusområden som beskrivs i avsnitt 2.
• Hur väl ansökan beskriver aktuell systemproblematik och hur nyskapande projektidén är.
• Hur väl projektet tar hänsyn till ökad jämställdhet genom integrering av relevanta köns- eller genusaspekter.
• Hur väl projektet bidrar till klimatomställning och därmed till en hållbar systemomställning inom planetens gränser.

Aktörer

• I vilken utsträckning projektparterna representerar relevanta aktörer med resurser och kapacitet att genomföra projektet.
• I vilken utsträckning projektledaren och andra nyckelpersoner har kompetens och gemensam förmåga att genomföra projektet.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i projektteamet.
• I vilken utsträckning projektgruppen har tillgång till relevant kompetens inom hållbarhet i bredare bemärkelse (social, ekonomisk och ekologisk).
• Hur väl behovet av konsulttjänster motiverats om en projektparts budget innehåller mer än 20 procent konsultkostnader.

Genomförbarhet

• Projektplanens och budgetens realism, trovärdighet och ändamålsenlighet.
• Hur väl relevanta aktörer, inklusive målgrupper, i systemet involveras i projektgenomförandet.
• Hur väl jämställdhetsaspekter integrerats i projektplanen.
• Hur väl social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Alla ansökningar som uppfyller de formella kraven bedöms i konkurrens med varandra. De ansökningar som bäst uppfyller bedömningskriterierna beviljas medel. Bedömarna består av en grupp experter som förordnats av Vinnova.

Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt:

• Endast ansökningar som efter granskning uppfyller de formella kraven som anges i avsnitt 7 kommer att bedömas.
• Bedömningarna görs med hjälp av de kriterier som anges i avsnitt 8.
• Utöver bedömningen av varje ansökans kvalité eftersträvar vi i den här utlysningen att åstadkomma en spridning av de beviljade projekten mellan SustainGovs fyra fokusområden.
• Utifrån bedömarnas rekommendation fattas beslut om vilka projekt som ska beviljas finansiering och vilka som ska avslås.
• Beslut skickas till de som sökt finansiering och information om beviljade projekt publiceras därefter på Vinnovas hemsida samt SustainGovs hemsida.

Vi bedömer även finansiell status

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker finansiering för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Organisationer får inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.
• Om vi begär måste små och medelstora företag kunna visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet enligt sin budget i ansökan. De kan inte använda offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt för att täcka projektkostnader i denna utlysning.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa Vinnovas allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.
• Hur resultatet ska komma till användning samt hur vetenskaplig publicering ska ske.

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

• Projektet ska avsätta minst 20 timmar om året för deltagande i gemensamma forum för lärande och erfarenhetsutbyte inom SustainGov.
• Projektet ska vara representerat av minst en projektpart vid de konferenser som anordnas inom programmet, uppskattningsvis vid ett till två tillfällen per år. Kostnaderna för sådan medverkan är stödberättigande.
• I samband med slutrapportering av projektet ska en sammanfattning av projektresultaten skickas till SustainGovs programkontor enligt mall som kommer finnas på Impact innovation. Denna sammanfattning ska kunna spridas och publiceras fritt på Energimyndigheten, Formas, Vinnovas och Impact Innovations och programkontorets hemsida. Sammanfattningen får inte innehålla konfidentiella eller på annat sätt känsliga uppgifter.
• Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att arbetet utförts inom Impact Innovation-programmet SustainGov – ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för individuella projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot, samt projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de externa bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot, samt projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.