Världen står inför globala samhällsutmaningar som idag kan upplevas omöjliga att adressera. Samtidigt har vi människor länge varit nyfikna och motiverade att uppnå just det – det nästan omöjliga. Vi behöver sträva efter att tänka stort för att uppnå något storslaget.
Denna typ av innovation kallas ibland för ”moonshot”, månskott på svenska. Termen har sitt ursprung från den första månlandningen 1969 med den tidens vision - att en dag landa på månen. Efter hårt arbete lyckades man till slut uppnå målet, ett enormt steg för mänskligheten, och för att åstadkomma detta krävdes det en lång rad innovationer inom vitt skilda områden.
Denna utlysning är utformad för att utforska månskott. Projekten ska utgå från ett stort och engagerande problem och föreslå en radikal lösning med ambitiösa, men realistiska mål för att lösa viktiga samhällsutmaningar.
Ett månskott kan karaktäriseras som:
- Svårt, nästan omöjligt att uppnå: Ett månskott innebär att ta sig an något som vid första anblick kan verka nästan ogenomförbart. Det kräver att man tar fram ny kunskap eller utvecklar ny teknik, genombrott som skiftar paradigm och förändrar hur vi tänker eller agerar i samhället.
- Djärva visioner: Ett månskott bygger på en djärv vision om hur framtiden bör vara och fungerar som en ledstjärna för handling och prestation. Det handlar om att ha en storslagen och ibland radikal idé som inte har prövats tidigare och som kräver tid att förverkliga. Visionen samlar och enar teamet kring målet.
- Världsförändrande: Månskott strävar efter att skapa möjligheter för stor förändring som förbättrar framtiden för mänskligheten i stort, inte bara för ekonomiska vinster. Detta kan innebära storskaliga effekter som är transformerande, disruptiva och till nytta för en bredare publik. Månskott är ofta förknippade med hög risk, men kommer till stor nytta för världen om månskottet lyckas.
Lösningarna i denna utlysning ska bygga på innovation inom syntetisk biologi. Syntetisk biologi är ett framväxande forsknings- och innovationsområde inom bioekonomi. Det bygger på biologi, kemi, datavetenskap och ingenjörskonst för att designa och bygga komplexa biologiska system med funktioner som inte existerar i naturen. Tekniken gör det möjligt att konstruera nya levande organismer och att modifiera redan befintliga varelser, växter eller annat biologiskt material så att de får nya eller förbättrade egenskaper. Exempel på användningsområden finns inom livsmedel, energi och medicin.
Syntetisk biologi är en möjliggörande teknologi som även benämns Engineering Biology eller new genomic techniques (NGTs) internationellt.
I detta erbjudande finansieras projekt som är cirka 3–6 månader långa, med start under hösten 2024.
Efter avslutat månskottsprojekt kan dialog med Vinnova inledas om följdfinansiering för vidareutveckling eller implementering av projekten. Endast genomförda månskottsprojekt har möjlighet att ta del av eventuell följdfinansiering.
Bidra till en hållbar systemomställning
Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova två perspektiv: jämställdhet och klimatomställning. Alla insatser och projekt vi finansierar bedöms utifrån hur de bidrar till dessa perspektiv.
Vi följer därför alltid upp och bedömer:
- om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet
- hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter
- hur väl projektet bidrar till klimatomställningen
Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss
Agenda 2030 som drivkraft för innovation
Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat
När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.