6G Forskning och innovation 2024

Utvecklingen av 6G har påbörjats, och tekniken förväntas förbättra hastighet och databearbetning, sömlös anslutning och avsevärt minskad fördröjning. 6G-system innefattar olika teknikområden, från mjukvara och artificiell intelligens (AI) till halvledare och radiokommunikation. Ett snabbare trådlöst system väntas leda till en rad nya datadrivna tillämpningar och möjliggöra ökad produktivitet inom många olika områden och branscher. En säker och robust digital infrastruktur är också av stor betydelse för såväl näringsliv som för samhället i stort.

Regeringen har gett Vinnova och Vetenskapsrådet i uppdrag att stärka grund-forskning, tillämpad forskning och innovation inom sjätte generationens trådlösa kommunikationssystem (6G). Syftet är att stärka positionen för svensk forskning och innovation inom trådlösa kommunikationssystem, öka svenska företags konkurrenskraft på området samt stärka svenska forskningsmiljöers förutsättningar att delta i internationell forskningssamverkan och få tillgång till internationell forskningsinfrastruktur.

Denna utlysning har fokus på forsknings- och innovationsprojekt och genomförbarhetsstudier med målsättningen att utveckla möjliggörande tekniker som stärker Sveriges förmåga inom 6G-området, och utveckla nästa generations trådlösa system.

Utlysningen riktar sig till konsortier med minst två deltagare där företag, universitet, högskola, forskningsinstitut och andra relevanta aktörer kan ingå. Minst ett universitet eller högskola och minst ett företag ska ingå. Detta för att säkerställa att projektet är vetenskapligt och industriellt förankrat.

Bidrag: 2 till 15 miljoner kronor i bidrag per projekt, Vinnovas bidrag kan uppgå till maximalt 70 procent av projektets totala stödberättigande kostnader.

Projekttid: 12 till 36 månader.

Utlysningens preliminära budget är 60 miljoner kronor.

Trådlös kommunikation spelar en avgörande roll i samhället och kommunikationsnätverk har blivit en central del av den kritiska infrastrukturen. Med ökande krav på trådlös teknik så krävs också fortsatta forskningsinsatser som stärker samverkan såväl nationell som internationell som är avgörande för bland annat standardisering och kontinuerlig utveckling.

Utvecklingen av 6G har påbörjats, och tekniken förväntas förbättra hastighet och databearbetning, sömlös anslutning och avsevärt minskad fördröjning. 6G-system innefattar olika teknikområden, från mjukvara och artificiell intelligens (AI) till halvledare och radiokommunikation. Ett snabbare trådlöst system väntas leda till en rad nya datadrivna tillämpningar och möjliggöra ökad produktivitet inom många olika områden och branscher. En säker och robust digital infrastruktur är också av stor betydelse för såväl näringsliv som för samhället i stort.

Regeringen har gett Vinnova och Vetenskapsrådet i uppdrag att stärka grundforskning, tillämpad forskning och innovation inom sjätte generationens trådlösa kommunikationssystem (6G). Syftet är att stärka positionen för svensk forskning och innovation inom trådlösa kommunikationssystem, öka svenska företags konkurrenskraft på området samt stärka svenska forskningsmiljöers förutsättningar att delta i internationell forskningssamverkan och få tillgång till internationell forskningsinfrastruktur. Satsningen omfattar totalt 390 miljoner kronor och uppdraget ska slutredovisas i mars 2027.

Läs om regeringsuppdraget: Forskningssatsning ska bidra till utvecklingen av 6G

Denna utlysning har fokus på forsknings- och innovationsprojekt och genomförbarhetsstudier.

Syftet med de projekt som finansieras är att de ska stärka positionen för svensk forskning och innovation inom trådlösa kommunikationssystem och öka svenska företags konkurrenskraft på området.

Målsättningen är att utveckla möjliggörande tekniker som stärker Sveriges förmåga inom 6G-området, och utveckla nästa generations trådlösa system.

6G-nätverk förväntas förbättra hastighet, databearbetning, sömlös anslutning och avsevärt minskad fördröjning. Det kommer också kunna erbjuda grundläggande tjänster till alla sektorer, över olika typer av nätverk, och offentliga eller privata utbyggnadsscenarier. Ett trådlöst 6G-system innefattar olika områden och omfattar bland annat:

• Teknik och nätverksinfrastruktur
  - Extremt låg latens/Fördröjningstolerant latens
  - Nätverksoptimering baserad på AI/ML (Artificiell Intelligens / Maskininlärning)
  - Plattform för trådlösa tjänster
  - Intermittent uppkoppling och kommunikation
  - Edge/Fog-datoranvändning i stor skala
  - Delad infrastruktur med virtualiserade lager
  - Spektrumdelning
  - WiFi-samverkan mellan leverantörer och standarder
  - Öppet gränssnitt
  - Sub-THz-band
  - Backhaul-utveckling med ökad celldensitet
  - Icke-terrestriska (satellit) nätverk
• Standarder, policy och regelverk
• Ekosystem och ekonomiska modeller
• Tillämpningar och tjänster

De listade teknikområdena har identifierats som viktiga fokusområden för utvecklingen av 6G-nätverkets ekosystem.

Läs 6G Global Roadmap Taxonomy Report som du hittar på denna sida (purdue.edu)

Med den här utlysningen vill Vinnova särskilt bidra till följande resultatmål:

• Öka forsknings- och innovationssamarbete inom 6G-området mellan svenska lärosäten, forskningsinstitut och företag.
• Stärka kompetensutveckling och säkra nationell kompetensförsörjning på lång sikt.
• Möta behovet av synergier mellan satsningar inom 6G och andra områden som krävs för ett starkt 6G-system.
• Bidra till accelererad utveckling och tillämpning av 6G i Sverige.
• Bidra till 6G Sverige som etablerad FoI samverkansplattform.

Nationell forskarskola ingår inte i utlysningen

Vinnova och Vetenskapsrådet vill senare under 2024 återkomma till frågan om en nationell forskarskola inom 6G. Stöd kan då sökas i en riktad utlysning.

Civil-militära synergier

Vinnova har ett regeringsuppdrag tillsammans med Försvarsmakten med syftet att bygga upp ett innovationsprogram för att utnyttja civil-militära synergier inom forskning och utveckling. Uppdraget ska bidra till att höja den militära innovationsförmågan, stärka svenska företags konkurrenskraft samt öka internationella uppkoppling.

Läs om regeringsuppdraget

Projekt med potential till dubbel användning (s.k. dual use) som beviljas medel i denna utlysning, och som i sin ansökan angivit att kunskapen och tekniken ligger i gränsytan mellan civil och militär innovation, kan komma att ges möjlighet till ytterligare finansiering från innovationsprogrammet för civil-militära synergier. Projekten kommer bjudas in till ett separat ansökningsförfarande och en separat bedömning vilket inte kommer ha någon inverkan på bedömningen av den ansökan som görs i denna utlysning.

Fokus på klimat och jämställdhet i alla våra satsningar

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder enats om en global överenskommelse och förståelse för vad som kännetecknar hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen.

Inom Agenda 2030 har Vinnova särskilt pekat ut klimat och jämställdhet som två centrala hållbarhetsperspektiv som våra finansierade satsningar ska bidra positivt till. Projekt finansierade av Vinnova förväntas därmed ta särskild hänsyn till klimatet och jämställdhetsaspekter. Kopplat till utvecklingen av 6G är det framför allt ökad energieffektivitet och livslängd av komponenter som är prioritet.

Vårt arbete för att bidra till målen i Agenda 2030

En aspekt som Vinnova följer upp och bedömer är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.

En annan aspekt handlar om att analysera och ta ställning till om det finns kön- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemområde, lösningar och nyttiggörande.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Fritt tillgängliggörande av vetenskapliga publikationer och resultat

Resultat från forskning och innovation som görs fritt tillgängliga ökar möjligheten för fler att bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att fler resultat görs fritt tillgängliga för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

Utlysningen riktar sig till konsortier bestående av minst två projektparter, ett universitet eller högskola och ett företag. Det säkerställer att projektet är vetenskapligt och industriellt förankrat. Vi vänder oss till dig som kommer från industri, näringsliv, akademi och institut. 

Den projektpart som söker bidrag ska vara svensk juridisk person. Med svensk juridisk person likställs i detta avseende utländsk organisation som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet måste kunna kopplas till verksamheten vid filialen eller driftstället. 

Det går att söka finansiering för aktiviteter som ingår i forsknings- och utvecklingsprojekt med en inriktning som uppfyller utlysningens syfte enligt avsnitt 2.

Exempel på aktiviteter som är stödberättigande:

• Utredning av tekniska och designmässiga förutsättningar.
• Utveckling av prototyper eller demonstratorer. Detta kan även innefatta pilotarbete, testning och validering.
• Undersökning och utveckling av produktionsmetoder.
• Planering och genomförande av studier eller tester för att verifiera en innovation.
• Skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa system.
• Forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster.
• Analys av potentialen av hos forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att stödja beslutsprocessen för att projektet kan bli en framgång.
• Utvärdering som kartlägger starka och svaga sidor, möjligheter och risker hos forsknings- och utvecklingsprojekt.

Vi finansierar inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga produkter, tjänster, tillverkningsmetoder eller tillverkningsprocesser. Inte heller utbildningsinsatser, kurser, marknadsföring, försäljning, löpande drift, kvalitetssäkring, certifiering, investering i utrustning och verktyg samt immaterialrättsliga strategier och skydd.

Projektens längd kan vara mellan 12 och 36 månader.

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr både vilka slags kostnader och hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms för varje organisation individuellt. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Den totala bidragsbudgeten är preliminärt 60 miljoner kronor för denna utlysning.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Vinnovas bidrag kan uppgå till mellan 2 och 15 miljoner kronor per projekt och kan maximalt uppgå till 70 procent av projektets totala stödberättigande kostnader.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• Vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet.
• Partens storlek och verksamhet.

I den här utlysningen ger vi stöd till industriell forskning, experimentell utveckling eller genomförbarhetsstudier.
För fullständiga definitioner, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera – det vill säga den maximala stödnivån – beror på organisationens storlek och typ av aktivitet.

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster. I Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Experimentell utveckling avser att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga och andra relevanta kunskaper och färdigheter med syftet att utarbeta nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster, inbegripet digitala produkter, processer eller tjänster inom något område eller inom någon teknik, bransch eller sektor. Detta kan också inbegripa verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster.

Genomförbarhetsstudier kan förenklat beskrivas som en utvärdering och analys av:

• styrkor, svagheter, möjligheter och risker i ett kommande forsknings- och utvecklingsprojekt.
• vilka resurser som krävs för att genomföra projektet.
• hur troligt det är att projektet når framgång.

Inte statsstöd

I den här utlysningen ger vi också stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Hit räknas i regel universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer som inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av sådana organisationers kostnader.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har – det vill säga, om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering får bara gå till vissa typer av kostnader. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.
  Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se vår anvisning till stödberättigande kostnader.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se vår anvisning till stödberättigande kostnader.

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa grundkrav – så kallade formella krav. Om dessa krav inte är uppfyllda kommer våra bedömare inte att hantera er ansökan.

Förutsättningar för att vi ska bedöma ansökan:

• Konsortiet består av minst två projektparter varav minst ett svenskt universitet eller högskola och minst ett företag.
• Samtliga projektparter ska vara juridiska personer. Med svensk juridisk person och svenskt företag likställs i detta avseende utländsk organisation som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet ska kunna hänföras till filialens eller driftställets verksamhet.  
• Bidrag beviljas inte till organisationer som är på obestånd eller som genomgår likvidation eller företagsrekonstruktion, eller som hos Kronofogdemyndigheten har obetalda skulder eller betalningsanmärkning.
• Är organisationen ett aktiebolag får inte hälften eller mer av aktiekapitalet vara förbrukat.
• Vinnova tar kreditupplysning på alla sökande som inte är offentliga aktörer, och bidrag beviljas inte organisationer med det lägsta kreditbetyget C.
• Organisationen som söker bidrag för personalkostnader måste senast när bidragsbeslutet fattas vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska. 
• Projektet som beskrivs i ansökan får inte ha påbörjats innan ansökan lämnas in.
• Ansökan ska följa samtliga anvisningar och innehålla samtliga bilagor enligt avsnitt 9. 

Vad bedömer vi? 

Ansökan ska ligga i linje med utlysningens mål och syfte angivna i avsnitt 2, uppfylla kraven ovan och kommer bedömas enligt kriterierna nedan.

Utöver en individuell bedömning av varje ansökan kan Vinnova komma att tillämpa ett portföljperspektiv för att åstadkomma tematisk spridning av de beviljade projekten, avseende aspekter som till exempel teknikområde och storlek på projekt.

Potential

• Projektets potential att bidra till utlysningens övergripande syften.
• Projektets kvalitet och relevans utifrån valt fokusområde.
• Projektets tekniknivå relaterat till den internationella forskningsfronten.
• Projektets potential att sprida och nyttiggöra resultaten.
• Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.
• Hur väl projektet bedöms bidra positivt till de globala målen i Agenda 2030, med särskilt fokus på energi- och resurseffektivitet.

Aktörer

• Aktörernas kompetens och förmåga att genomföra projektet och uppnå projektmålen med avseende på projektgruppens sammansättning och kompetens.
• Hur väl konsortiet förankras i svensk akademi och näringsliv.
• Projektparternas förmåga att sprida, nyttiggöra, och vidareutveckla de kunskaper som genereras i projektet, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
• I vilken utsträckning projektgruppen har tillgång till relevant kompetens inom hållbarhet.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas jämnt mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet

• Projektplanens realism i förhållande till uppsatta mål, metoder, aktiviteter och budget.
• De angivna projektparternas delaktighet och relevans i projektets olika arbetspaket och aktiviteter.
• Hur väl projektupplägget bidrar till nyttiggörande och spridning av resultaten, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
• Hur väl risker beskrivs och hanteras i projektets genomförande.
• Hur väl aspekter som rör jämställdhet och klimat integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Projektansökningar kommer att bedömas i konkurrens och bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in via Vinnovas e-tjänster.  

Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt:  

1. Ansökan lämnas in via Vinnovas e-tjänster. 
2. De ansökningar som uppfyller de formella kraven och utlysningens tematiska passform kommer att bedömas utifrån ovan angivna kriterier av Vinnovas förordnade bedömare. 
3. Utvalda projekt kan komma att intervjuas.
4. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras och beslut meddelas till sökande. 

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag.

Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna en särskild handling där ni åter er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera era kostnader och resultat till oss regelbundet under projektet.
• Om ni är flera parter, måste komma överens om vad som gäller för projektet i ett projektavtal.
• Hur resultatet ska komma till användning, och hur eventuell vetenskaplig publicering ska ske.

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen

Övriga anvisningar:

• I händelse av att projektteamet inte är jämställt gäller följande anvisning: I samband med första lägesrapporten ska en plan bifogas som redogör för hur en bättre könsfördelning kan uppnås under projekttiden, exempelvis vid rekryteringar eller liknande. Det gäller inte inom 40/60 vad gäller kvinnor och män. 
• Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

När er ansökan registrerats skickar vi en bekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. 

Skickar ni in ansökan samma dag som utlysningen stänger, kan det ta några timmar innan ni får en bekräftelse. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas.

Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om den lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess