Vilka aktiviteter vill vi finansiera?
I ett labbsamordningsprojekt ingår att utforska, testa och vidareutveckla metodik och arbetssätt för labbets gemensamma arbete för att uppnå systeminnovation och strukturell påverkan, förslagsvis (men inte uteslutande) genom att:
- ta fram förslag på arbetssätt baserade på forskning och beprövad erfarenhet för att driva systeminnovation, som kan testas och vidareutvecklas inom labbet,
- säkerställa kvalitet i labbets arbete i dialog med projektledare för de projekt som ingår i omställningslabbet genom att bedriva kontinuerlig omvärldsbevakning och ha kännedom om state-of-art av relevans för området,
- stötta projektens aktiviteter för dialog med relevanta aktörer kring de lösningar som utvecklas i labbet,
- skapa förutsättningar för ett gemensamt lärande inom labbet och med andra relevanta aktörer på sätt som bidrar till kritisk reflektion, helhetssyn och systeminnovation,
- sammanställa övergripande och policyrelevanta slutsatser från labbet samt medverka till spridning gentemot relevanta aktörer,
- ta fram och genomföra en plan för “impact” som bland annat identifierar möjligheter och utmaningar för att kunna skala upp och sprida idéer och lösningar, inkl. möjligheter till ytterligare finansiering,
- utifrån plan för ”impact” genomföra kompletterande innovationsinsatser som stärker labbets förmåga att uppnå systeminnovation och strukturell påverkan
- medverka till att labbet kopplas upp mot liknande verksamheter nationellt och internationellt.
Utöver vad som anförts ovan, ser vi också att projektledaren för labbsamordningsprojektet ska:
- vara kontaktpunkt för och mellan projekt som ingår i labbet,
- vara ansiktet utåt för labbet som helhet,
- stå i nära kontakt med och vara länken mellan labb och programkontoret för Shiftsweden samt medverka i programkontorets verksamhet när relevant,
- medverka i aktiviteter för samordning mellan de olika labbsamordningsprojekten, vilket drivs av programkontoret för ShiftSweden.
Fördjupning av aktiviteter inom ett labbsamordningsprojekt
I detta skede är det naturligtvis svårt att definiera vilka exakta och detaljerade arbetssätt, metoder och aktiviteter som kommer tillämpas i labben, givet att de projekt som kommer fylla respektive labb ännu inte har startat. Formatet Omställningslabb med individuellt finansierade projekt och en gemensam labbsamordning är även ett nytt format, som kan beskrivas som koordinerad systeminnovation.
Sökande behöver i ansökan beskriva och motivera lämpliga metoder, arbetssätt och processer som kan ligga till grund för och fungera som utgångsläge för den utveckling som ska genomföras i omställningslabbet. Här kan exempelvis inspiration hämtas från det växande metodstöd och utveckling som är kopplad till policyinnovation, missionsbaserade arbetssätt, strategisk framsyn, designmetodik, systeminnovation, systemdemonstratorer med mera. Sökande behöver i ansökan beskriva en översiktlig process för denna del av utvecklingsarbetet.
Sökande behöver även redogöra för en översiktlig process som beskriver hur labbsamordningsprojektet ska kunna identifiera behov av och genomföra kompletterande innovationsinsatser som förmår omställningslabbet som helhet att stärka sin påverkan på systemnivå.
För att exemplifiera det senare är en erfarenhet från arbetet med innovation inom samhällsbyggnad genom programmet Utmaningsdriven innovation att många projekt har underskattat aspekter kopplade till affärsmodeller, lagstiftning och regelverk samt beteenden och kultur. Detta bidrog till att projekten i många fall inte nådde det sista steget och fastnar i enskilda insatser och projekt (Vinnova 2022, Analys av programmet Utmaningsdriven innovation). Dessa insikter erhölls genom intervjuer med i huvudsak genomförda och avslutade projekt. En utmaning för labbsamordningsprojekten kommer vara att parallellt och tillsammans med projekten i omställningslabbet identifiera och positionera projekten och dess leveranser gentemot det omkringliggande systemet och tidigt identifiera vad ytterligare som skulle krävas för att labbet ska få påverkan på systemnivå.
Om regelverk tidigt identifieras som ett hinder, kan ett i labbet gemensamt arbete kring policyinnovation etableras, för att förstå hur långt regelverket kan utmanas och utifrån den kunskapen genomföra kompletterande piloter som bygger vidare på de erfarenheter och den empiri som utvecklats inom labbet? Identifieras att befintlig kultur och värderingar står i vägen för att nya lösningar ska få fäste, behövs det kanske nya roller och funktioner i systemet, för att driva på, förändra och manifestera nya värderingar och en förflyttning av kulturen. Kan labbet ta fram en beskrivning av denna nya roll eller funktion och genomföra en pilot i någon av de deltagande organisationerna eller utvecklingsprocesserna? Är brister i lönsamhet och affärsmodeller ett tidigt identifierat hinder för att de utvecklade lösningarna ska få fäste och spridning, kan kanske kompletterande utforskande av marknadsförutsättningar, betalningsvilja, utvecklad kravställning hos upphandlande potentiella kunder och långsiktig ekonomisk hållbarhet behövas för att labbets lösningar ska få fäste och strukturell påverkan? Detta är endast exempel som syftar till att skapa en förståelse för vilka aktiviteter som skulle kunna tänkas genomföras av ett labbsamordningsprojekt inom ett av omställningslabben.
Samordning med programkontoret ShiftSweden
Insatsen kompletterar programkontorets arbete genom att tillföra specifika kompetens som behövs för att labben ska bli framgångsrika. Projektledaren har stor frihet att själv forma hur arbetet ska genomföras och förväntas ta egna initiativ för att driva utveckling och innovation inom området.
Labbsamordnaren kommer att arbeta i nära kontakt med programkontoret för ShiftSweden som också kommer att kunna bistå labben med expertis, nätverk och vara ett viktigt bollplank. ShiftSwedens programkontor är också en nod för att synliggöra och dela lärdomar mellan labben, men kan även stötta på andra sätt genom omvärldsbevakning, identifiera viktiga sammanhang samt identifiera möjligheter till annan finansiering nationellt och internationellt.
Utöver rapportering till Vinnova, rapporterar projektledaren i labbsamordningsprojektet även löpande om framdrift i det aktuella omställningslabbet till ShiftSwedens programkontor.
Vilka kostnader kan vi finansiera?
Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.
I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:
- Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
Merparten av lönekostnaderna i projektet (minst 75 procent) ska gälla personalkostnader för projektledarens arbete.
- Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
- Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Kostnader för konsulttjänster från utomstående får utgöra maximalt 20 procent av en projektparts budget.
- Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
- Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.
Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader. Universitet, högskolor samt vissa forskningsorganisationer och statliga myndigheter har högre maxgränser beroende på typ av verksamhet.
Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?
För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara:
- nödvändig för aktiviteterna i projektet
- bokförd korrekt och separat från organisationens övriga kostnader.
En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.
För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader