Människocentrerad mobilitet steg 2

Vill du vara med och bidra till att utforma framtidens hållbara mobilitetssystem med utgångspunkt i människors upplevelser och behov? Med denna utlysning vill vi möjliggöra en fördjupning och tillämpning av beteendevetenskaplig kunskap och forskning för att lösa utmaningar inom mobilitetssystemet.

Syftet med utlysningen är att tillämpa kunskap om hur människor påverkas psykologiskt och fysiologiskt i olika resesituationer. Detta för att skapa ett mer hållbart mobilitetssystem och bidra till mobilitetslösningar som främjar välbefinnande och hållbara resvanor. Finansierade projekt ska kunna tillämpas praktiskt inom mobilitetssystemet och ska bidra till att lösningar utformas utifrån ett mänskligt perspektiv.

Utlysningen riktar sig till tvärdisciplinära aktörskonstellationer som förenar kunskap om mänskligt beteende med kunskap om utformningen av mobilitetssystemet.

Denna utlysning är ett andra steg och avser vidareutveckling av en konkret lösning. Detta ska bygga på en tidigare analys och konceptutvecklingsfas som genomförts inom ramen för en tidigare utlysning, Människocentrerad mobilitet – steg 1, eller motsvarande underlag.

Projekt får pågå i maximalt 24 månader och maximalt sökt belopp är 3 miljon kronor i bidrag per projekt.

Vinnovas bidrag kan som högst uppgå till 50 procent av projektets totala stödberättigande kostnader. Erbjudandets totala budget är cirka 15 miljoner kronor.

Det här erbjudandet är en av Vinnovas satsningar inom området Hållbar Mobilitet.

Med denna utlysning vill Vinnova bidra till ett mobilitetssystem som är mer anpassat efter människan. Detta kan vi åstadkomma genom att finansiera projekt som förenar forskning och kunskap inom exempelvis design, arkitektur, mobilitet, psykologi och neurovetenskap. Kunskap om människors beteenden och hur vi påverkas psykologiskt och fysiologiskt i olika resesituationer kan då användas för att utveckla metoder, lösningar och miljöer kopplade till mobilitet. Det kan exempelvis handla om utformning av fordon och trafikslag, kollektivtrafik, cykelbanor, infrastruktur, hållplatser och knytpunkter, samåkning- och delningstjänster.

Denna utlysning är ett andra steg. Resultatet från den tidigare analys- och konceptutvecklingsfasen, eller motsvarande underlag, ska utgöra grunden för att testa och utveckla lösningar inom mobilitetssystemet.

Det underlag som finansierade projekt förväntas ha är följande:

• Identifierade hinder, möjligheter och behov baserat på människors upplevelser i den mobilitetskontext som projektet adresserar.
• Ett eller flera koncept eller lösningsförslag, baserade på de hinder, möjligheter och behov som har identifierats.

Genom att bygga vidare på resultaten och kunskapen från analys- och konceptutvecklingsfasen ska innovativa lösningar tas fram. De ska främja ett mer inkluderande och tillgängligt mobilitetssystem med människors hälsa och välbefinnande i centrum.

I det här andra steget vill vi erbjuda en möjlighet för aktörer att utveckla och testa praktiska lösningar. Syftet är att öka synergierna mellan akademi, näringsliv och samhälle, genom samarbetskonstellationer som inkluderar fler kompetenser. Det ska även öka tillämpningen av beteendevetenskaplig kunskap och forskning inom mobilitetsområdet.

Vad projektet förväntas prestera

De projekt som finansieras inom ramen för utlysningen förväntas leverera följande:

• Lösningar, baserade på de hinder, möjligheter och prioriterade behov som har identifierats i analys- och konceptutvecklingsfasen.
• Test och verifiering
• Plan för långsiktig effektmätning. Läs mer om Effektmätningsstöd

Fokus på effektmätning och lärande

Tidigare kartläggningar och utvärderingar av våra beteenderelaterade insatser tyder på att effektmätningen ofta är bristfällig samt att långsiktiga effekter följs upp alltför sällan. Det medför att viktig information saknas om vilka insatser som är mest effektiva på både kort och lång sikt. I utlysningen vill vi lägga särskilt fokus på att effekter ska mätas systematiskt och enligt etablerade metoder.

Finansierade projekt ska därför presentera en projektspecifik effektlogik som redogör för hur det bidrar till utlysningens nedan utpekade resultat- och effektmål. Dessa mål ska dock inte ses som begränsande, utan kan kompletteras med ytterligare mål i effektlogiken som anses vara relevanta för projektet.

Resultatmål som förväntas

Projekten ska som en del av effektlogiken presentera hur de kan bidra till en eller flera av följande av utlysningens resultatmål:

• Nya samarbetskonstellationer i utvecklingen av mobilitetslösningar. På så sätt kan vi inkludera fler kompetenser och öka tillämpningen av beteendevetenskaplig kunskap och forskning inom mobilitetsområdet.
• Nya innovationer eller lösningar på de behov och utmaningar som identifierats.

Effektmål som förväntas

Projekten ska som en del av effektlogiken presentera hur de kan bidra till en eller flera av följande av utlysningens effektmål:

• Främja ett mobilitetssystem som i högre grad anpassas efter människors upplevelser, förutsättningar och behov.
• Bidra till mobilitetslösningar som främjar välbefinnande, hållbara resvanor och hållbar samhällsutveckling. 
• Främja ett robust, flexibelt och anpassningsbart mobilitetssystem.

Bidra till en hållbar systemomställning

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova två perspektiv: jämställdhet och klimatomställningen. Alla insatser och projekt vi finansierar bedöms utifrån hur de bidrar till dessa perspektiv.

Vi följer därför alltid upp och bedömer:

• om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet.
• hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter.
• hur väl projektet bidrar till klimatomställningen med fokus på att minska negativ påverkan på miljö och klimat. Det kan exempelvis vara att minska påverkan från utsläpp, minimera överflödig förflyttning av personer och varor eller att minska resurs- och energiförbrukning vid tillverkning och användning. En annan aspekt kan vara att förbättra människors hälsa och välbefinnande.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

Agenda 2030 som drivkraft för innovation

Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat

När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

Den här utlysningen riktar sig till tvärdisciplinära team bestående av kompetenser inom beteendevetenskap och mobilitet. Det kan exempelvis vara psykologi, samhällsplanering, neurovetenskap, transportplanering, neuroestetik, neuroarkitektur, design, arkitektur, fordonsdesign eller tjänstedesign. Projekt med samverkan mellan forskare, praktiker eller samhällsaktörer uppmuntras särskilt.

Aktörskonstellationen ska bestå av minst två parter varav minst en med beteendevetenskaplig kompetens och minst en behovsägare. Beteendevetenskapliga områden som kan anses relevanta inom ramen för utlysningen är till exempel psykologi, sociologi, pedagogik, kognitionsvetenskap eller socialantropologi.

Projektparterna kan exempelvis vara små, medelstora eller stora företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut samt regioner eller andra offentliga organisationer. Utländska aktörer kan vara relevanta och eventuellt nödvändiga att ha med som projektparter i projektet. Om dessa aktörer inte har filial eller driftställe i Sverige kan de inte erhålla stöd från Vinnova i denna utlysning, de får dock medfinansiera projektet.

Projekt kan bestå av en rad olika aktiviteter, men kan exempelvis innefatta:

• Tillämpning av forskning och kunskap inom relevant område
• Utveckling av metoder för effektmätning och uppföljning
• Användarundersökningar för test och verifiering
• Utveckling av koncept, lösningsförslag och test
• Test och verifiering av lösningar som testats internationellt men inte i Sverige

Följande aktiviteter går det inte att söka finansiering för:

• Projekt som enbart innebär en teknisk lösning utan att tydligt adressera ett mänskligt och socialt hållbart perspektiv
• Verksamhetsstöd som exempelvis finansiering av befintlig ordinarie eller löpande verksamhet
• Lösningar på internationella utmaningar utan tydlig nytta för Sverige
• Forskningsprojekt utan en konkret lösning som ämnas testas och implementeras i en verklig miljö

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Om kostnader för konsulttjänster överstiger 20 procent av en projektparts budget ska detta motiveras i ansökan. Andelen konsultkostnader och motiveringen beaktas när er ansökan bedöms.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.
  Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader.

Reglerna om statligt stöd styr också hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidrag kan som högst uppgå till 50 procent av projektets totala stödberättigade kostnader. Den totala budgeten för satsningen är cirka 15 miljoner kronor. Projekten får pågå i maximalt 24 månader och maximalt sökt belopp är tre miljoner kronor i bidrag per projekt.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet
• partens storlek och verksamhet

I den här utlysningen ger vi stöd till experimentell utveckling och industriell forskning.

Vad är industriell forskning?

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

Vad är experimentell utveckling?

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera, det vill säga den maximala stödnivån.

Bonusgrunder

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna enligt tabellen:

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund

För fullständig information om dessa bonusgrunder, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag

Vi beviljar bidrag i enlighet med artikel 25 i EU-kommissionens förordning om allmänna gruppundantag (GBER).

I den här utlysningen kan vi också ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en projektparts kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att vi ska kunna bevilja detta stöd.

Intyg om de minimis-stöd hittar du på denna sida

Vi beviljar bidrag i enlighet med EU-kommissionens förordning (2023/2831) om stöd av mindre betydelse.

I den här utlysningen ger vi även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att de inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer. Vi kan finansiera upp till 100 procent av kostnaderna för en sådan organisation.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

Krav på organisationsform hos projektparter

• Alla projektets parter ska vara juridiska personer. Vi beviljar inte bidrag till enskilda firmor.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.

Krav på projektet

• Projektledaren ska vara anställd hos en av projektparterna
• Projektet får inte påbörjas innan ansökan lämnas in
• Aktörskonstellationen ska bestå av minst två projektparter varav minst en med beteendevetenskaplig kompetens och minst en behovsägare.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska
• Ansökan ska följa de anvisningar som ges i avsnitt 9
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor

Organisationer med ekonomisk verksamhet som söker bidrag enligt förordningen om stöd av mindre betydelse ska bifoga en korrekt ifylld blankett för stöd av mindre betydelse

Vad bedömer vi?

Projektförslagen ska ligga i linje med utlysningen syfte och mål och kommer att bedömas utifrån huvudkriterierna potential, aktörer, och genomförande, se nedan.

Potential

• Projektets potential att bidra till utlysningens inriktning och syfte, samt prestationer, resultat och effekter.
• Projektets potential att bidra till att ny kunskap kommer fram och eventuella kompetensgap identifieras. Men även att befintlig kunskap implementeras och nyttiggörs i ett nytt sammanhang.
• Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.
• Hur väl projektet bedöms bidra till klimatomställningen med fokus på att minska negativ påverkan på miljö och klimat. Det kan exempelvis vara att minska påverkan från utsläpp, minimera överflödig förflyttning av personer och varor, minska resurs- och energiförbrukning vid tillverkning och användning. En annan aspekt kan vara att förbättra människors hälsa och välbefinnande.

Aktörer

• I vilken utsträckning aktörskonstellationen besitter en för projektet relevant tvärvetenskaplig kompetens inom beteendevetenskap och mobilitet.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i projektteamet.
• I vilken utsträckning projektgruppen har tillgång till relevant kompetens inom hållbarhet.
• Att projektet inte är mer beroende än nödvändigt av konsulttjänster från utomstående aktörer.

Genomförbarhet

• Projektplanens och budgetens realism, trovärdighet och ändamålsenlighet.
• Angreppssätt, organisering och involvering av projektparter och relevanta aktörer.
• Hur väl resultaten från analys- och konceptutvecklingsfasen bedöms kunna vidareutvecklas, implementeras och testas i projektet.
• Hur väl jämställdhet integrerats i projektplanen.
• Hur väl klimataspekter integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Ansökan bedöms av Vinnova samt särskilt utsedda externa bedömare, förordnade av Vinnova. Ansökan bedöms i konkurrens med övriga inkomna ansökningar. Den samlade bedömningen resulterar i en rekommendation, utifrån vilken Vinnova fattar beslut.

Vinnova förbehåller sig rätten att tillämpa ett portföljperspektiv vid urvalet av ansökningar som beviljas.

Vi bedömer även finansiell status

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får bidrag. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker bidrag för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket
• Organisationer får inte vara på obestånd, genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.
• Hur resultatet ska komma till användning samt hur vetenskaplig publicering ska ske.

Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot, projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de externa bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess