Civilsamhällets lösningar för klimatomställning

Bakgrund och syfte

Sverige har som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Utsläppen av växthusgaser behöver på kort tid minska radikalt för att begränsa den globala uppvärmningen och dess negativa effekter samtidigt som vi anpassar samhället för ett förändrat klimat. Denna omställning behöver ske rättvist och i samspel med andra mål inom Agenda 2030. För att lyckas kommer det att krävas kollektiva åtgärder utan motstycke.

Klimatomställning handlar om att vi ställer om våra samhällen. Både i syfte att minska utsläppen av växthusgaser samt att minimera de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det är absolut nödvändigt att organisationer från alla sektorer deltar och bidrar i arbetet med att ställa om. Historiskt har civilsamhällets kapacitet att mobilisera och bryta ny mark varit helt avgörande för att stärka samhällets förmåga till omställning vid kritiska tidpunkter.

Med detta som bakgrund satsar Vinnova nu på detta erbjudande som ger stöd till initiativ ledda av civilsamhällesorganisationer, i nära samverkan med aktörer från andra sektorer (näringsliv, offentlig sektor eller akademi). De lösningar vi söker ska kunna testas inom ramen för projektet och vidareutvecklas genom samverkan. Lösningarna ska i första hand implementeras i Sverige.

Agenda 2030 och jämställdhet viktiga delar i utlysningen

Samverkan, kraftsamling och innovation kommer att vara avgörande för att nå målen i Agenda 2030. Med denna utlysning vill vi därmed också få fler att i samverkan utveckla sin innovationsförmåga och skapa nya lösningar som bidrar till målen, inom ramen för utlysningens prioriteringar. Läs mer om vårt arbete med Agenda 2030 som drivkraft för innovation.

Jämställdhet återfinns i Agenda 2030, som ett mål i sig, men även som ett perspektiv som ska genomsyra arbetet med alla mål då det är en förutsättning för hållbar utveckling. När det gäller klimatomställning kan vi bland annat se stora skillnader mellan mäns och kvinnors livsstil, beteende och konsumtionsmönster vilket ger stor påverkan på klimatet.

Utlysningen är öppen för ansökningar inom följande fem fokusområden.

Hållbar industri: demokratisk och rättvis klimatomställning i industrin

Vi söker innovativa lösningar för genomförandet av en demokratisk och rättvis klimatomställning där samhället tar täten och ingen lämnas utanför, kopplat till industrins utveckling mot fossilfrihet.

Civilsamhället spelar en viktig roll i uppbyggandet av samhällets förtroende för svensk industri. För att nå målet om en klimatneutral och hållbar industri så krävs en mer effektiv samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor, för att lösa målkonflikter utan att tumma på långsiktig hållbar utveckling. Både lokalt och globalt. De civilsamhälles-ledda projekten bör återspegla dessa mål.

Exempel på projektidéer kan vara att verka för kunskapsuppbyggnad, utforma innovativa samrådsformer, arbeta fram konfliktförebyggande insatser eller föreslå nyskapande lösningar för ekologisk kompensation och socialt ansvarstagande hos företag. Samverkan mellan civilsamhälle, berörda myndigheter och industriföretag uppmuntras.

Läs mer om Hållbar industri.

Hållbar industri: återbruk och cirkulära flöden

Vi söker innovativa lösningar som bidrar till en transparent, resurseffektiv och cirkulär användning av råvaror. Genom att återanvända produkter och varor kan vi minska vårt beroende av nya råvaror men för att kunna återbruka dessa behöver produkterna vara designade för cirkulära flöden.

Civilsamhället har en viktig roll i strävan efter mer cirkulär användning av produkter både i form av att möjliggöra återbruk men också genom att kunna påverka individers beteenden och konsumtionsmönster. För att veta vad produkter innehåller och hur de kan återbrukas behöver vi öka spårbarheten av material. Spårbarhet spelar även en nyckelroll för att kunna utveckla pålitliga och relevanta hållbarhetsmärkningar. Idag är det ofta svårt för konsumenter, både privata och offentliga, att göra informerade val av en produkt då det sällan går att se ifall den är hållbar i alla led. Detta samtidigt som efterfrågan på hållbara produkter ökar.

Exempel på projektidéer kan vara lösningar som förändrar beteenden och bidrar till ett ökat återbruk, som möjliggör en ökad spårbarhet av material eller bidrar till konsumentinformation som uppmuntrar och som gör det enklare att göra verkligt hållbara val.

Läs mer om Hållbar industri.

Hållbar mobilitet: förbättrad tillgänglighet för alla

Vi söker innovativa lösningar som kan förbättra tillgängligheten till samhällets olika funktioner och som samtidigt minskar belastningen på miljön och förbättrar människors fysiska och psykiska hälsa. För att uppnå Sveriges klimatmål behöver vi ställa om till ett mer hållbart mobilitetssystem. Förflyttning av människor och varor står i dag för en tredjedel av Sveriges utsläpp av koldioxid. För att människor ska kunna handla varor, ta sig till skola, arbete, vård eller annan samhällsservice krävs ofta transporter eller resor i någon form. Detta är centralt för ett lättillgängligt, välmående och fungerande samhälle. Utmaningen är att hitta mobilitetslösningar som kan förbättra tillgängligheten för alla, oavsett var du bor, samtidigt som negativa klimat- och hälsoeffekter minskar.

Civilsamhället har här en nyckelroll att spela för att öka kunskapen, motivationen och förutsättningarna för medborgare, företag och offentlig sektor att välja eller skapa hälsosamma och hållbara mobilitetslösningar.

Exempel på projektidéer kan handla om insatser för att förändra beteenden, konsumtionsmönster, leveransalternativ eller att skapa mer aktiv och delad mobilitet i samhället. Lösningar som förbättrar tillgängligheten för lands- och glesbygd uppmuntras särskilt.

Läs mer om hållbar mobilitet.

Hållbar samhällsbyggnad: resiliens och klimatanpassning i samhället

Vi söker innovativa lösningar som kan öka samhällets, gruppers och individers motståndskraft och resiliens inför stundande klimatförändringar. Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som vi inte kommer kunna undvika såsom skyfall, värmeböljor och torka. Dessa effekter kan potentiellt få stor påverkan på vår hälsa och vårt välmående, där framför allt äldre, sjuka och socialt utsatta grupper drabbas hårt. Effekterna av ett förändrat klimat gör även att anpassning behöver ske av vår befintligt byggda miljö, samt tas hänsyn till vid framtida planering, utformning och byggnation. Det går inte att förebygga alla former av risker utan aktiva och organiserade civil- och lokalsamhällen kommer vara viktiga för att skapa motståndskraftiga och resilienta samhällen. När den byggda miljön och samhällets system som livsmedelsförsörjning, varukedjor och transporter tillfälligt eller permanent blir mer ansträngda ökar kraven på att lokalsamhällen och individer stärker sin förmåga att klara sig själva under en period.

Civilsamhället har en viktig roll i att stärka samhällens, gruppers och individers motståndskraft och resiliens genom mobilisering och organisering. Det kan vara i samband med till exempel extrema väderhändelser såsom skyfall, översvämning, värmeböljor och torka eller andra kriser till följd av ett förändrat klimat.

Exempel på projektidéer kan vara lokalers (och andra fysiska miljöers) användning och hur de kan ställas om vid exempelvis översvämning eller värmeböljor, samt planer för organisering vid kriser och processer för att mobilisera samhället (individer, företag, organisationer).

Läs mer om hållbar samhällsbyggnad.

Hållbara matsystem: omställning av produktion, distribution och konsumtion

Vi söker efter lösningar som både syftar till att minska klimatpåverkan och bidrar till bättre och mer jämlik hälsa och miljö. Lösningarna ska ligga inom ramen för Vinnovas arbete med hållbara matsystems fyra delområden. Matsystemet har idag stor effekt på både planeten och människans hälsa. Klimatomställningen inom matsystemet handlar om att på ett rättvist och demokratiskt sätt ställa om såväl produktion, distribution och konsumtion. Samtidigt får inte omställningen ha negativa effekter på vår hälsa.

Civilsamhället i samverkan med andra aktörer spelar en viktig roll i att driva på omställningen inom matsystemet.

Exempel på projektidéer kan handla om effektivt resursutnyttjande genom tillvaratagande av matsvinn och delning av lokaler (exempelvis storkök, varulager, gårdsbutiker), mark och utrustning. Det kan också handla om nya odlingstekniker och produktionsmetoder för omställning eller affärsmodeller för att skapa nya marknader och distributionskanaler så att hållbar mat hamnar i matkassen. Vidare kan det handla om lösningar för att främja hälsosamma och klimatsmarta matvanor, exempelvis genom nya affärsmodeller inom idrottsrörelsen och insamling av data för att jämföra eller lyfta fram produkter med låg miljöpåverkan.

Läs mer om hållbara matsystem.

Civilsamhället i tvärsektoriell samverkan

Erbjudandet vänder sig till civilsamhällesorganisationer, inklusive sociala företag (se kapitel ”Definition civilsamhälle och sociala företag”) som samverkar med aktörer från andra sektorer.

Civilsamhällesorganisationen ska vara koordinator (se beskrivning nedan). Projekten ska som minimum bestå av två deltagande projektparter (se beskrivning nedan) från olika sektorer. Med sektorer menar vi offentlig sektor (inkl. akademi), näringslivet och idéburen sektor (civilsamhällesorganisationer).

Målgrupp eller användare av innovationen ska ha identifierats och inkluderas på ett aktivt sätt i utvecklingen av lösningen, men måste inte vara med som projektpart.

Vi vänder oss till aktörer som:

• har förmåga och kapacitet att i närtid testa sin lösning inom ramen för projektet tillsammans med målgruppen/användaren,
• har förmåga och förutsättningar att vidareutveckla och testa en innovativ lösning i samverkan,
• har en lösning med potential att accelerera takten i klimatomställningen.

Vad menar vi med koordinator?

Koordinerande projektpart, eller koordinator, är den projektpart som är ansvarig för kontakten med Vinnova. Det innebär att koordinatorn förmedlar information mellan de övriga projektparterna och Vinnova. Koordinatorn ansvarar även för att alla handlingar och rapporter kommer in till Vinnova som de ska samt att kanalisera medel från Vinnova till övriga projektparter.

Vad menar vi med projektpart?

Alla organisationer som samarbetar i projektet är projektparter. Projektparterna bidrar till att planera och genomföra projektet, och delar på risker och resultat. Projektparten behöver inte nödvändigtvis få del av bidraget, men deltar och har kostnader i projektet, och anges som projektparter i ansökan (kapitel 2 i ansökningsportalen). En projektpart är alltid en juridisk person. Om någon i projektet tar in underleverantörer eller referensgrupper, så är dessa inte projektparter.

Vår finansiering sker genom bidrag. Bidrag till företag/organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom bidrag.

Detta är stödberättigande kostnader

Med stödberättigande kostnader menas de kostnader som ni har för att genomföra er del av projektet och som helt eller delvis kan täckas av vårt bidrag. Grundläggande förutsättningar för att en kostnad ska vara stödberättigande är att den ska:

• bäras av sökande företag/organisation
• vara hänförlig till projektet
• ha uppkommit under den projekttid som framgår av vårt beslut
• vara fastställd i enlighet med företagets/organisationens vanliga redovisningsprinciper och god redovisningssed
• vara i enlighet med företagets/organisationens egna interna policys och riktlinjer

Redovisning av projektkostnaderna ska i bokföringen vara särskiljbar från företagets/organisationens övriga transaktioner.

Observera att ideell tid/volontärtimmar inte ska anges i budgeten eftersom de inte utgör faktiska, reviderbara kostnader.

Läs mer om

• Regler för statligt stöd till ekonomisk verksamhet
• Regler för stödberättigande kostnader i Vinnovas allmänna villkor stödberättigande kostnader (pdf, 290 kB)
• Förtydligande kring stödberättigade kostnader och hur ni som projektpart ska beräkna och redovisa dessa.

Förtydligande (pdf, 314 kB)

Aktiviteter det går att söka finansiering för

Typ av aktiviteter varierar men kan vara:

• Utformning av prototyper, testning och validering av anpassade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden.
• Aktiviteter som berör samskapandet av lösningen, till exempel etablering av partnerskap.
• Aktiviteter för att skaffa er förmågan att skala eller sprida lösningen (att till exempel ta fram modeller, metoder, strukturer, effektmätning).

Aktiviteterna som ni kan söka finansiering för ska vara utvecklingsaktiviteter som ingår i definitionen för experimentell utveckling. Läs mer i avsnitt 5 och i artikel 2, p. 86 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

651/2014 (pdf, 826 kB)

Experimentell utveckling inbegriper inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar. Bidrag i denna utlysning kan inte heller gå till förstudier eller forskningsstudier. Vidare finansieras inte marknadsföring och försäljning eller löpande drift.

Det går att söka bidrag upp till 1,5 miljoner kronor per projekt. Vinnovas bidrag kommer att uppgå till högst 80 procent av hela projektets totala stödberättigande kostnader. Minst 20 procent av projektet ska finansieras av projektparterna i egeninsats. Hur egeninsatsen fördelas är upp till projektparterna att besluta.

Stödgrund per projektpart

Bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Stödgrunderna nedan förtydligar hur stor andel av era stödberättigade kostnader som får täckas genom bidrag.

Experimentell utveckling

Maximal stödnivå

• Maximala stödnivåer gällande bidrag för experimentell utveckling finner ni i denna tabell.
• Under vissa förutsättningar, som framkommer i tabellen ovan, gäller följande: små företag 60 procent, medelstora företag 50 procent, stora företag 40 procent. Se Europeiska kommissionens definitioner av små, medelstora och stora företag. definitioner (pdf, 1 MB)

Läs mer om experimentell utveckling:

experimentell utveckling (pdf, 484 kB)

Stöd av mindre betydelse

Maximal stödnivå

• 100 procent av stödberättigade kostnader.
• Maximalt tillåtet stöd är 200 000 euro per mottagare under de tre senaste beskattningsåren.
• Observera att om en projektpart ämnar söka stöd av mindre betydelse, ska denna part lämna in ett intyg. Se under rubrik ”ladda ner mallar för bilagor.”

Läs mer: se stycket om Stöd av mindre betydelse.

Nystartade företag

Maximal stödnivå

• 100 procent av stödberättigade kostnader.

Läs mer om nystartade företag, se sida 10 tabell-stodnivaer_ny-version_210429_slutlig.pdf (vinnova.se)

Icke statsstöd

Organisationer som bedriver icke-ekonomisk verksamhet kan beviljas bidrag som inte utgör statsstöd när de deltar i sin icke-ekonomiska verksamhet.

Maximal stödnivå gäller för icke statsstöd

• 100 procent av stödberättigade kostnader

Läs mer om icke statsstöd, se stycket ”vad räknas som ekonomisk verksamhet? Regler för bidrag | Statligt stöd till ekonomisk verksamhet | Vinnova

Bedriver ni ekonomisk verksamhet?

Notera att bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, det vill säga all verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad, omfattas av regler om statligt stöd oavsett organisationsform. Det betyder att även icke-vinstdrivande organisationer kan klassas som ekonomiska verksamheter om de erbjuder varor och tjänster på en marknad.

Exempel: Hoppa Häst är en ideell förening som låter barn och vuxna rida på helgerna gratis för att främja friluftslivet. Föreningen har inget vinstsyfte men erbjuder en tjänst på en marknad, dvs den tillhandahållna tjänsten konkurrerar med andra organisationer som också kan erbjuda samma typer av tjänster. Föreningen anses således bedriva ekonomisk verksamhet enligt statsstödsreglerna trots att det är en ideell förening och att det inte finns ett vinstsyfte.

Vi kommer endast att bedöma ansökningar som uppfyller följande formella krav och som ligger i linje med utlysningens syfte och inom de fokusområden som beskrivs i denna utlysningstext.

Formella krav

• Ansökan består av minst två projektparter varav en civilsamhällesorganisation (inklusive socialt företag) som koordinator
• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska

Observera att projektbeskrivningen ska skrivas i den mall som tillhandahålls av Vinnova (under rubrik ”Ladda ner mallar för bilagor”), att projektparter ska vara juridiska personer och bidragsmottagare ska ha filial eller driftställe i Sverige. Projektparterna ska vara tillagda som formella projektparter i ansökan, det räcker inte att nämna dem i projektbeskrivningen.

Kriterier för bedömning

Ansökningarna kommer bedömas efter kriterierna potential, genomförbarhet och aktörer. Varje kriterium består av underkriterier som är viktigt att sökanden tydligt beskriver och besvarar i sin ansökan.

Potential

• Lösningens potential att göra betydande skillnad för klimatomställning och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030
• Projektets potential att göra betydande skillnad inom något av fokusområdena (se beskrivna ovan)
• Lösningens potential att testas inom ramen för projektet
• Att lösningen visar potential att bli skal- eller spridningsbar
• Att bidra till ökad jämställdhet genom den föreslagna lösningen

Aktörer

• Involvering, engagemang och förankring hos projektparter
• Involvering av användare/målgrupp i projektet och lösningen
• Hur projektet bidrar till ökad förmåga hos deltagande organisationer att samverka tvärsektoriellt och bilda nya långsiktiga partnerskap
• Relevant kompetens inom projektteamet (nyckelpersoner), eller tillgång till kompetens, för att projektet ska lyckas. Till exempel gällande klimatomställning eller kunskap inom det valda fokusområdet.
• Hur väl projektteamet (nyckelpersoner) är sammansatt med avseende på könsfördelning, inklusive fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män.

Genomförbarhet

• Hur väl det föreslagna projektet kommer organiseras och ledas
• Relevans och trovärdighet i projektplan (arbetspaketen) och budget
• Hur väl effektmätning är integrerat i projektet
• Hur väl jämställdhet integrerats i projektet
• Hur väl risker för negativ påverkan på de globala målen i Agenda 2030 hanteras

Bedömning Agenda 2030, klimat och jämställdhet

Ansökningarna kommer bedömas utifrån potentialen att bidra till klimatomställning antingen i syfte att minska utsläppen av växthusgaser eller att minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Projekten kommer även bedömas utifrån potential vad gäller bidrag till och risk för negativ påverkan på Agenda 2030.

Därtill vill vi understryka att ansökningarna kommer bedömas utifrån huruvida både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet. Projekten kommer även bedömas utifrån deras analys och ställningstagande till om det finns kön och/eller genusaspekter som är relevanta kopplat till projektets utmaningsområde, lösningar och nyttiggörande. Läs mer om vad vårt arbete för jämställd innovation innebär för dig som söker bidrag från oss.

Hur bedömer vi?

Bedömningen av ansökan sker i konkurrens enligt de bedömningskriterier som anges ovan. Bedömningen görs av särskilt utsedda, och av Vinnova förordnade, bedömare samt av handläggare på Vinnova. Kompletteringar kan komma att begäras in från sökande.

Vinnova avser att finansiera en diversifierad portfölj med en balans av aktörer, områden och projektinriktningar.

Om våra beslut

Hur mycket varje part i projektet beviljas i bidrag framgår av beslutet. Bidrag kommer beviljas med stöd av ”experimentell utveckling”, ”stöd av mindre betydelse”, ”nystartat företag” eller ”icke statsstöd”. Stödgrunden framgår av beslutet och styr även vilka kostnader som är stödberättigande. Vårt beslut om att bevilja eller avslå en ansökan kan inte överklagas.

Villkor för beviljade bidrag

För beviljade bidrag gäller våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat regler om projektavtal, förutsättningar för utbetalning, uppföljning, rapportering och nyttiggörande av resultat.

Våra regler och villkor för bidrag

För alla som beviljas bidrag i den här utlysningen gäller även följande särskilda villkor:

• Projektet ska vara representerat vid de seminarier eller programkonferenser som Vinnova kommer att anordna under projekttiden. Kostnader för medverkan vid sådant seminarium/programkonferens är en stödberättigande kostnad.

Kompletterande särskilda villkor kan beslutas för enskilda projekt.

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp. Kompletterande särskilda villkor kan beslutas för enskilda projekt.