Reglering och banbrytande teknik

Regler och andra styrmedel kopplade till syntetisk biologi, kvantteknik, immersiv teknik, blockkedjor och AI

Utlysningen är en del av Vinnovas satsning på banbrytande teknik inom Framtidsområden.

En väl fungerande styrning och reglering ger goda förutsättningar för en effektiv och säker utveckling av ny teknik. Osäkerheter kan minska och viljan till långsiktiga investeringar i forskning och innovation kan öka.

En utmaning är att regleringar också riskerar att hämma innovation genom till exempel förbud, svårtolkade regler, motstridiga regler eller långa tillståndsprocesser. Det skapar institutionell osäkerhet som i sin tur avskräcker investerare och andra som agerar inom ett reglerat område.

En annan utmaning är att regleringen riskerar att vara för långsam för att skydda samhälle och individer från negativa sidoeffekter som innovationer kan ha på till exempel säkerhet, hälsa och demokrati.

Med den här utlysningen vill Vinnova bidra till att skapa bättre förutsättningar för en mer proaktiv utveckling av regler och andra styrmedel på de i utlysningen utpekade teknikområdena.

Vad kan ni söka för?

Vinnova erbjuder i den här utlysningen en möjlighet att undersöka och experimentera med hur reglering och tillståndsprocesser kan utformas för att möta utvecklingen inom de utpekade teknikområdena. Det kan handla om att undersöka och testa hur man kan förtydliga gällande regelverk, hitta alternativa regleringar eller utveckla insatser som sänker regulatoriska trösklar.

Vem kan söka?

En eller flera projektparter från till exempel offentlig sektor, akademi, civilsamhälle eller företag kan söka. Vi ser gärna att en aktör som har rådighet över de regler eller andra styrmedel som projektet fokuserar på ingår i projektet, men det är inget krav.

Hur mycket kan ni söka?

Projektet kan söka maximalt 1 000 000 kronor under som längst 12 månader. Preliminär budget för utlysningen är 5 miljoner kronor. Stödnivån kan under vissa förutsättningar uppgå till 100 procent.

En väl fungerande styrning och reglering ger goda förutsättningar för en effektiv och säker utveckling av ny teknik. Den kan minska osäkerheter och öka viljan till långsiktiga investeringar i forskning och innovation. Med den här utlysningen vill vi bidra till en väl fungerande reglering inom de utpekade teknikområdena, till exempel genom att man tillsammans med de reglerande aktörerna utforskar hur regler och styrmedel kan fungera i framtiden.

En utmaning är att regleringar riskerar att hämma innovation genom till exempel förbud, svårtolkade regler, motstridiga regler eller långa tillståndsprocesser. Det skapar institutionell osäkerhet som i sin tur avskräcker investerare och andra som agerar inom ett reglerat område.

En annan utmaning är att regleringen riskerar att vara för långsam för att skydda samhälle och individer från negativa sidoeffekter som innovationer kan ha på till exempel säkerhet, hälsa och demokrati. Skillnader i utvecklingstakt mellan reglering och teknisk innovation beskrivs också av Tillväxtanalys.

Läs mer om snabb innovation – långsam anpassning av regelverk

Läs mer om utmaningar vid reglering av innovation – möjliga policyåtgärder

Vinnova främjar hållbar tillväxt

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder enats om en global överenskommelse och förståelse för vad som kännetecknar hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen.

Vinnovas arbete med Agenda 2030

Inom Agenda 2030 har Vinnova särskilt pekat ut klimat och jämställdhet som två centrala hållbarhetsperspektiv som våra finansierade satsningar ska bidra positivt till. Projekt finansierade av Vinnova förväntas därmed ta särskild hänsyn till klimatet och jämställdhetsaspekter. 

Mer om jämställd finansiering av innovationer

En aspekt som Vinnova följer upp och bedömer är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet. Se avsnitt 7 under Aktörer.

En annan aspekt handlar om att analysera och ta ställning till om det finns kön eller genusaspekter som är relevanta kopplade till projektets problemområde, lösningar och nyttiggörande. Denna fråga är obligatorisk att besvara för alla sökande och återfinns under rubriken ”Projektuppgifter”. I denna utlysning ligger frågan till grund för bedömning under Potential i avsnitt 7.

Resultat från forskning och innovation som görs fritt tillgängliga ger ökad möjlighet för fler att bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Utlysningen ska bidra till att fler resultat görs fritt tillgängliga för alla och vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång.

En eller flera projektparter från till exempel offentlig sektor, akademi, civilsamhälle eller företag kan söka. Vi ser gärna att en aktör som har rådighet över de styrmedel som projektet fokuserar på ingår i projektet, men det är inget krav.

Sökande ska ha för avsikt att undersöka eller experimentera med, hur reglering och tillståndsprocesser kan utformas för att möta utvecklingen inom de utpekade teknikområdena.

Vinnova har i den här utlysningen särskilt fokus på de banbrytande teknikerna syntetisk biologi, kvantteknik, immersiv teknik, blockkedjor och artificiell intelligens (AI). Kopplat till de utvalda teknikerna ska projektet exempelvis undersöka hur reglering kan tas fram på ett ändamålsenligt sätt eller hur en viss reglering eller tillståndsprocess skulle kunna se ut.

Projektet kan även handla om att reda ut hur gällande regelverk fungerar i förhållande till utpekade teknikområden.

Satsningen välkomnar även initiativ med fokus på teknikens samhällskonsekvenser, som till exempel påverkan på arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmiljön.

Exempel på styrmedel som omfattas:

• Regelverk på EU-nivå.
• Nationella lagar och föreskrifter.
• Kommunala och regionernas regelverk.
• Tillståndsprocesser.
• Branschers egna frivilliga policys, till exempel uppförandekoder.

Utlysningens utpekade teknikområden

Vinnova arbetar med många olika banbrytande tekniker. I den här utlysningen har vi valt att fokusera på: 

Syntetisk biologi

Syntetisk biologi är ett vetenskapligt område som kombinerar ingenjörskonst och biologi och syftar till att utveckla nya biologiska system och tillföra nya egenskaper till levande celler. Området tillämpas på allt från nya livsmedel till medicinska tillämpningar.

Kvantteknik

Kvantteknik har potential att gynna samhället och nästan alla branscher. Några av de mest lovande applikationsområdena är hälsa och life science, energi, finans, cybersäkerhet och energieffektiviseringar. Dessa områden kan dra nytta av den exponentiella ökningen av beräkningskraft och säkra kommunikationsmöjligheter som kvantteknik möjliggör.

Inom hälso- och sjukvård och life science kan kvantteknik spela en omvälvande roll i utvecklingen av precisionsmedicin och precisionshälsa. Tillämpningar som kvantmikroskopi, kvantspektroskopi och kvantberäkning kan förbättra sjukdomsförutsägelse, prevention, diagnostik och behandling.

Immersiv teknik

Immersiv teknik, på engelska även känd som extended reality, omfattar exempelvis ”virtual reality”, ”augmented reality” och ”mixed reality”. Immersiv teknik skapar en fördjupande upplevelse genom att exempelvis kombinera digitala och fysiska världar. Det ger användaren möjlighet att interagera med och uppleva en simulerad miljö. Tekniken kan användas inom en mängd olika områden, som till exempel utbildning och design. Den kan också ge tillgång till information som behövs i en viss arbetssituation, som exempelvis instruktioner eller manualer.

Blockkedjor

En blockkedja är en distribuerad (decentraliserad) databas, det vill säga en databas som lagras i många kopior - en på varje nod (dator) i ett så kallat peer-to-peer-nätverk. De många kopiorna och en sekvens av så kallade kryptografiska hashfunktioner gör det svårt eller omöjligt att i efterhand manipulera databasens ändringshistorik. Varje händelse i databasen, varje databastransaktion, lagras genom att ett så kallat block läggs till databasen, och en sekvens av block kallas därför en blockkedja.

Det vanligaste tillämpningsområdet är kryptovalutor, där databasen lagrar när elektronisk valuta byter ägare. Blockkedjor används även för att registrera ägande av värdepapper, och för att säkerställa att elektroniska liggare, loggböcker eller journaler, inte manipuleras i efterhand.

Artificiell intelligens (AI)

AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag som resonerande, inlärning, planering och kreativitet. AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål. Datorn mottar information, redan förberedd eller insamlad genom egna sensorer exempelvis via en kamera. Den behandlar informationen och svarar. AI-system är kapabla att anpassa sitt beteende till en viss grad, genom att analysera effekterna av tidigare åtgärder, och att arbeta självständigt.

AI kan användas för enormt många tillämpningar i alla sektorer i samhället, från att identifiera cancerceller till att effektivisera administrativa arbetsuppgifter.

Aktiviteter det går att söka finansiering för

Vinnova erbjuder i den här utlysningen en möjlighet att undersöka och experimentera med hur reglering och tillståndsprocesser kan utformas för att möta utvecklingen inom de utpekade teknikområdena.

Projekten kan fokusera på olika faser i policyutvecklingsprocessen:

• Förtydliga gällande regelverk och styrmedel
  Förstudier, försök eller uppbyggnad av insatser som syftar till att förtydliga, ge en samordnad bild av, eller tolka gällande regelverk för att stödja utveckling inom de utpekade teknikområdena.
• Förutse behov av styrmedel
  Insatser för att förutse behov av reglering inom ett eller flera av de utpekade teknikområdena.
• Anpassning och utformning av styrmedel
  Förstudier om hur regler, andra styrmedel eller tillståndsprocesser kan och bör anpassas eller utformas för att samhället tryggt och med hög innovationstakt ska kunna nyttja de i utlysningen utpekade teknikområdena.
• Tester av nya styrmedel
  Tester eller experiment med hjälp av prototyper av nya eller anpassade styrmedel som exempelvis lagar, föreskrifter, allmänna råd, skatter, certifiering eller branschnormer.

Stödberättigande kostnader

Vår finansiering sker genom bidrag. Bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom bidrag.

Följande kostnader är stödberättigande:

• Personalkostnader
• Kostnader för konsulter och licenser med mera
• Utrustning, mark och byggnader
• Övriga direkta kostnader
• Indirekta kostnader

Läs mer om Vinnovas allmänna villkor

I denna utlysning kommer bidrag att beviljas med stöd av någon av följande stödgrunder:

• Icke statsstöd i enlighet med 5 § Vinnovas stödordning.
  Offentlig sektor, akademi, universitet och högskolor, forskningsinstitut, offentligt finansierad verksamhet och aktörer från näringslivet samt idéburna organisationer som deltar i sin icke ekonomiska verksamhet omfattas inte av reglerna om statsstöd. I den här utlysningen kan dessa aktörer få sina stödberättigande kostnader finansierade upp till 100 procent.
• Forsknings- och utvecklingsprojekt inom kategorin experimentell utveckling i enlighet med 9 § Vinnovas stödordning och artikel 25 GBER. Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration, pilotarbete, testning och validering av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden. Det primära syftet är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster som ännu inte är fasta.
  Läs mer om stödgrunder och stödnivåer för bidrag och se tabellerna här: statligt stöd 
• Genomförbarhetsstudie
  Bidrag kan beviljas med stöd enligt artikel 25 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (GBER). Stöd till en genomförbarhetsstudie måste avse utvärdering och analys av potentialen för ett kommande FoU-projekt, som syftar till att stödja beslutsprocessen genom att objektivt och rationellt avslöja projektets starka och svaga sidor, möjligheter och risker och så vidare samt utsikterna för att projektet blir en framgång. 
  Läs mer om stödgrunder och stödnivåer för bidrag och se tabellerna här: statligt stöd 
• Stöd av mindre betydelse i enlighet med 3 § Vinnovas stödordning och de minimisförordningen. Till företag eller annan ekonomisk verksamhet kan bidrag beviljas med stöd av EU-kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse, även kallat försumbart stöd eller de minimis-stöd. Denna stödgrund medger finansiering upp till 100 procent av den sökande organisationens stödgrundande kostnader. Maximalt tillåtet stöd av mindre betydelse är för närvarande 200 000 euro per mottagare under de tre senaste beskattningsåren. Organisationer som söker stöd av mindre betydelse måste därför bifoga ett intyg med ansökan, som visar att detta krav uppfylls.

Stödgrunder och stödnivåer för bidrag samt information om de minimis-stöd hittar du här

Projekt kan söka stöd om maximalt 1 000 000 kronor under som längst 12 månader. Preliminär budget för utlysningen är 5 miljoner kronor. Stödnivån kan under vissa förutsättningar uppgå till 100 procent men det är en fördel om medfinansiering finns.

Läs mer om regler för bidrag här

Förutsättningar för att vi ska bedöma ansökan

Vi kommer endast bedöma ansökningar som uppfyller följande formella krav:

• Samtliga projektparter ska vara svenska juridiska personer. Med det likställs utländsk organisation med filial eller driftsställe i Sverige när projektets aktiviteter sker här.
• Ansökan är skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska vara maximalt fem sidor lång och skriven enligt instruktioner i mallen på utlysningssidan.

Vad bedömer vi?

Ansökan ska ligga i linje med utlysningens mål och syfte angivna i avsnitt 2 och bedöms enligt kriterierna nedan.

Potential

• Projektets potential att bidra till utveckling av regler och andra styrmedel som öppnar upp för innovation och bidrar till säker utveckling inom de utpekade teknikområdena.
• Projektets potential att skapa konkret lärande i den eller de organisationer som hanterar eller äger det eller de regelverk och andra styrmedel som projektet syftar till att hantera.
• Projektets potential att bidra positivt till de globala målen i Agenda 2030 med särskilt fokus på jämställdhet och klimat.

Aktörer

• Aktören eller aktörernas kompetens och erfarenhet i förhållande till det beskrivna projektet, inklusive ändamålsenlig hållbarhetskompetens.
• Aktören eller aktörernas förmåga och förutsättningar att genomföra det beskrivna projektet.
• Hur väl projektteamet är sammansatt med avseende på könsfördelning, inklusive fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män.

Genomförbarhet

• Hur väl projektet har utformats för att nå sina mål utifrån genomförande- och tidsplan.
• Hur väl budgeten anses vara motiverad och realistisk.
• Projektets förmåga att genomföra kommunikationsinsatser och sprida projektresultat och erfarenheter.
• Hur väl relevanta hållbarhetsperspektiv och jämställdhetsaspekter integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Projektansökningarna kommer att bedömas i konkurrens efter kriterierna potential, aktörer och genomförbarhet. Vinnova kommer också att eftersträva att bevilja en bred portfölj av projekt med olika fokus.

Bedömningen görs av en grupp bedömare förordnade av Vinnova, samt handläggare från Vinnova. Bedömarna har erfarenheter inom en bredd av områden och branscher.

Så här ansöker ni

För att söka bidrag fyller ni i ett webbaserat formulär i Vinnovas e-tjänst för ansökningar som ni hittar via knappen Ansök här. 

Där laddar ni även upp följande bilagor:

• Projektbeskrivning på maximalt fem sidor med 12 punkters teckenstorlek enligt mall på utlysningssidan.
• CV på nyckelpersoner enligt mall på utlysningssidan.
• Intyg om stöd av mindre betydelse enligt blankett på utlysningssidan. Gäller endast organisationer som avser att söka de-minimis-stöd.

Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Ni kan börja fylla i uppgifter, spara och fortsätta vid ett senare tillfälle. När ansökan är färdig markerar ni den som klar. Ni kan när som helt låsa upp ansökan och göra ändringar, ända fram till sista ansök­ningsdag klockan 14.

Klarmarkera ansökan i god tid innan utlysningen stänger.

När utlysningen stängt och ansökan registrerats hos Vinnova skickas en bekräf­telse ut med e-post till dig som står för användarkontot, projektledare och firmatecknare eller prefekt. Det kan ta några timmar innan du får e-brevet.

Om du inte har fått en bekräftelse med e-post inom 24 timmar efter att utlysningen stängt ber vi dig höra av dig.

När ansökningstiden har gått ut kan komplettering av ansökan endast ske på begäran från oss.