Vinnova har i den här utlysningen särskilt fokus på de banbrytande teknikerna syntetisk biologi, kvantteknik, immersiv teknik, blockkedjor och artificiell intelligens (AI). Kopplat till de utvalda teknikerna ska projektet exempelvis undersöka hur reglering kan tas fram på ett ändamålsenligt sätt eller hur en viss reglering eller tillståndsprocess skulle kunna se ut.
Projektet kan även handla om att reda ut hur gällande regelverk fungerar i förhållande till utpekade teknikområden.
Satsningen välkomnar även initiativ med fokus på teknikens samhällskonsekvenser, som till exempel påverkan på arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmiljön.
Exempel på styrmedel som omfattas:
- Regelverk på EU-nivå.
- Nationella lagar och föreskrifter.
- Kommunala och regionernas regelverk.
- Tillståndsprocesser.
- Branschers egna frivilliga policys, till exempel uppförandekoder.
Utlysningens utpekade teknikområden
Vinnova arbetar med många olika banbrytande tekniker. I den här utlysningen har vi valt att fokusera på:
Syntetisk biologi
Syntetisk biologi är ett vetenskapligt område som kombinerar ingenjörskonst och biologi och syftar till att utveckla nya biologiska system och tillföra nya egenskaper till levande celler. Området tillämpas på allt från nya livsmedel till medicinska tillämpningar.
Kvantteknik
Kvantteknik har potential att gynna samhället och nästan alla branscher. Några av de mest lovande applikationsområdena är hälsa och life science, energi, finans, cybersäkerhet och energieffektiviseringar. Dessa områden kan dra nytta av den exponentiella ökningen av beräkningskraft och säkra kommunikationsmöjligheter som kvantteknik möjliggör.
Inom hälso- och sjukvård och life science kan kvantteknik spela en omvälvande roll i utvecklingen av precisionsmedicin och precisionshälsa. Tillämpningar som kvantmikroskopi, kvantspektroskopi och kvantberäkning kan förbättra sjukdomsförutsägelse, prevention, diagnostik och behandling.
Immersiv teknik
Immersiv teknik, på engelska även känd som extended reality, omfattar exempelvis ”virtual reality”, ”augmented reality” och ”mixed reality”. Immersiv teknik skapar en fördjupande upplevelse genom att exempelvis kombinera digitala och fysiska världar. Det ger användaren möjlighet att interagera med och uppleva en simulerad miljö. Tekniken kan användas inom en mängd olika områden, som till exempel utbildning och design. Den kan också ge tillgång till information som behövs i en viss arbetssituation, som exempelvis instruktioner eller manualer.
Blockkedjor
En blockkedja är en distribuerad (decentraliserad) databas, det vill säga en databas som lagras i många kopior - en på varje nod (dator) i ett så kallat peer-to-peer-nätverk. De många kopiorna och en sekvens av så kallade kryptografiska hashfunktioner gör det svårt eller omöjligt att i efterhand manipulera databasens ändringshistorik. Varje händelse i databasen, varje databastransaktion, lagras genom att ett så kallat block läggs till databasen, och en sekvens av block kallas därför en blockkedja.
Det vanligaste tillämpningsområdet är kryptovalutor, där databasen lagrar när elektronisk valuta byter ägare. Blockkedjor används även för att registrera ägande av värdepapper, och för att säkerställa att elektroniska liggare, loggböcker eller journaler, inte manipuleras i efterhand.
Artificiell intelligens (AI)
AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag som resonerande, inlärning, planering och kreativitet. AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål. Datorn mottar information, redan förberedd eller insamlad genom egna sensorer exempelvis via en kamera. Den behandlar informationen och svarar. AI-system är kapabla att anpassa sitt beteende till en viss grad, genom att analysera effekterna av tidigare åtgärder, och att arbeta självständigt.
AI kan användas för enormt många tillämpningar i alla sektorer i samhället, från att identifiera cancerceller till att effektivisera administrativa arbetsuppgifter.
Aktiviteter det går att söka finansiering för
Vinnova erbjuder i den här utlysningen en möjlighet att undersöka och experimentera med hur reglering och tillståndsprocesser kan utformas för att möta utvecklingen inom de utpekade teknikområdena.
Projekten kan fokusera på olika faser i policyutvecklingsprocessen:
- Förtydliga gällande regelverk och styrmedel
Förstudier, försök eller uppbyggnad av insatser som syftar till att förtydliga, ge en samordnad bild av, eller tolka gällande regelverk för att stödja utveckling inom de utpekade teknikområdena.
- Förutse behov av styrmedel
Insatser för att förutse behov av reglering inom ett eller flera av de utpekade teknikområdena.
- Anpassning och utformning av styrmedel
Förstudier om hur regler, andra styrmedel eller tillståndsprocesser kan och bör anpassas eller utformas för att samhället tryggt och med hög innovationstakt ska kunna nyttja de i utlysningen utpekade teknikområdena.
- Tester av nya styrmedel
Tester eller experiment med hjälp av prototyper av nya eller anpassade styrmedel som exempelvis lagar, föreskrifter, allmänna råd, skatter, certifiering eller branschnormer.
Stödberättigande kostnader
Vår finansiering sker genom bidrag. Bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom bidrag.
Följande kostnader är stödberättigande:
- Personalkostnader
- Kostnader för konsulter och licenser med mera
- Utrustning, mark och byggnader
- Övriga direkta kostnader
- Indirekta kostnader
Läs mer om Vinnovas allmänna villkor
I denna utlysning kommer bidrag att beviljas med stöd av någon av följande stödgrunder:
- Icke statsstöd i enlighet med 5 § Vinnovas stödordning.
Offentlig sektor, akademi, universitet och högskolor, forskningsinstitut, offentligt finansierad verksamhet och aktörer från näringslivet samt idéburna organisationer som deltar i sin icke ekonomiska verksamhet omfattas inte av reglerna om statsstöd. I den här utlysningen kan dessa aktörer få sina stödberättigande kostnader finansierade upp till 100 procent.
- Forsknings- och utvecklingsprojekt inom kategorin experimentell utveckling i enlighet med 9 § Vinnovas stödordning och artikel 25 GBER. Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration, pilotarbete, testning och validering av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden. Det primära syftet är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster som ännu inte är fasta.
Läs mer om stödgrunder och stödnivåer för bidrag och se tabellerna här: statligt stöd
- Genomförbarhetsstudie
Bidrag kan beviljas med stöd enligt artikel 25 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (GBER). Stöd till en genomförbarhetsstudie måste avse utvärdering och analys av potentialen för ett kommande FoU-projekt, som syftar till att stödja beslutsprocessen genom att objektivt och rationellt avslöja projektets starka och svaga sidor, möjligheter och risker och så vidare samt utsikterna för att projektet blir en framgång.
Läs mer om stödgrunder och stödnivåer för bidrag och se tabellerna här: statligt stöd
- Stöd av mindre betydelse i enlighet med 3 § Vinnovas stödordning och de minimisförordningen. Till företag eller annan ekonomisk verksamhet kan bidrag beviljas med stöd av EU-kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse, även kallat försumbart stöd eller de minimis-stöd. Denna stödgrund medger finansiering upp till 100 procent av den sökande organisationens stödgrundande kostnader. Maximalt tillåtet stöd av mindre betydelse är för närvarande 200 000 euro per mottagare under de tre senaste beskattningsåren. Organisationer som söker stöd av mindre betydelse måste därför bifoga ett intyg med ansökan, som visar att detta krav uppfylls.
Stödgrunder och stödnivåer för bidrag samt information om de minimis-stöd hittar du här