Gemensamma AI-förmågor i kommuner och civilsamhälle

Det här erbjudandet riktar sig till kommuner och civilsamhällesorganisationer som tillsammans med andra vill förbereda, utveckla, testa och införa gemensamma förmågor som bygger på artificiell intelligens.  

Utlysningen är en möjlighet för organisationer i målgruppen att tillsammans påbörja en konkret och långsiktig resa mot gemensamma AI-förmågor. Lösningarna som eftersträvas bör vara relevanta även för aktörer utöver de som deltar i projekten. På så sätt kan projekten agera som pionjärer inom områden som är viktiga för utvecklingen i Sverige.  

Projektkonsortiet måste innehålla minst 3 behovsägarorganisationer såsom kommuner eller civilsamhällesorganisationer. En av dessa ska ha rollen som projektets koordinator. Företag och forskningsorganisationer som universitet, högskolor eller forskningsinstitut kan delta i roll som projektpart eller underleverantör.  
 
Vinnovas finansiering kan maximalt uppgå till 2 miljoner kronor per projekt. 
 
Hur stor andel av en deltagande parts kostnader som kan finansieras av Vinnova beror på vilken typ av organisation projektparten är.  

Maximal stödnivå för respektive organisationstyp i denna utlysning är:

• Kommun: 50 procent
• Civilsamhällesorganisation: 70 procent.  
• Företag: 40-60 procent, baserat på företagets storlek.  
• Universitet, högskola och forskningsinstitut: 100 procent.

Projekttid: maximalt 18 månader.  
 
Följande datum gäller för utlysningen: 

Öppningsdatum: 6 december 2023. 
Sista ansökningsdag: 3 april 2024 klockan 14:00.
Senaste beslutsdatum: 29 maj 2024. 
Projektstart tidigast: 3 juni 2024.  
Projektstart senast: 17 juni 2024.  

Utlysningen riktar sig till kommuner och civilsamhällesorganisationer som tillsammans med andra vill förbereda, utveckla, testa och införa gemensamma förmågor som bygger på artificiell intelligens.  

En kommun eller en civilsamhällesorganisation ska vara koordinator. Projekten måste innehålla minst 3 sådana behovsägarorganisationer och kan därutöver inkludera företag, akademi och andra typer av aktörer. 
 

Definitioner 

Med kommun menar vi här primärkommun eller kommunalförbund där enbart primärkommuner samverkar, ej regionkommun. Projektet ska bedrivas i kommunens eller kommunalförbundets icke-ekonomiska verksamhet, ej kommunala bolag. 
 
Med civilsamhällets organisationer menas:  

• Organisationer inom den ideella sektorn. 
• Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB). Vinsten ska vara ett medel för att driva verksamhet och inte ett mål i sig.
• Självstyrande kooperativa verksamheter med oegennyttigt uppdrag.  

Observera ett endast juridiska personer kan medverka i projektet. Enskild firma kan inte delta som projektpart. 

Vad menar vi med koordinator? 

Koordinerande projektpart, eller koordinator, är den projektpart som är huvudsökande och som står för projektets kommunikation med Vinnova. Koordinator tar emot projektets finansiering från Vinnova och förmedlar vidare budgeterade medel till övriga deltagande projektparter. 

Vad menar vi med projektpart? 

Alla organisationer som samarbetar i projektet är projektparter. Projektparterna bidrar till att planera och genomföra projektet, och delar på risker och resultat. Projektparten behöver inte nödvändigtvis få del av bidraget, men deltar och har kostnader i projektet, och anges som projektparter i ansökan. En projektpart är alltid en juridisk person. Om underleverantör används i ett projekt är denne inte en projektpart.  

Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle 

Utlysningen är en del av satsningen Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle som Vinnova driver i samarbete med AI Sweden. Vinnova är huvudfinansiär och genomför fyra utlysningar och AI Sweden driver bred mobilisering och stöd. Du kan läsa om bakgrunden och syftet med satsningen på Vinnovas sida. Mer om vad som pågår i kraftsamlingen, inklusive samverkansmöjligheter för sökande hittar du på AI Swedens sida.  

Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle - Vinnova
Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle - AI Sweden

Utlysningens syfte 

Huvudsyftet med kraftsamlingen är att stötta och stimulera kommuner och civilsamhällets organisationer att snabbare komma i gång med och dra fördel av AI. Det övergripande målet är en stärkt välfärd och större samhällsnytta genom målgruppernas framgångsrika tillämpning av AI-lösningar.  
 
Den här utlysningens syfte är att stimulera bred samverkan och gemensamma lösningar inom de områden där behoven och möjligheterna med AI är som störst. AI är en ny transformativ teknik som kräver organisatoriskt lärande och utveckling av nya arbetssätt. Sådana processer sker bäst i brett samarbete med likasinnade organisationer. Dessutom finns ofta den största potentialen med AI i gemensamma lösningar där till exempel data från olika källor kan aggregeras för mer träffsäkra AI-lösningar. 

Utlysningen är också riktad till projekt som avser att göra tydliga framsteg på väg mot en konkret implementering. Projekten kan således inte stanna i enbart en initial utredande, policyutvecklande eller förberedande fas. De kan inte heller stanna i att bygga gemensam teknisk förmåga utan att ha en konkret tillämpning i åtanke. 

Varför behövs gemensamma AI-förmågor?  

Vinnova och parterna inom Kraftsamlingen ser flera fördelar med byggandet av gemensamma AI-förmågor. Genom att helt eller delvis utveckla gemensamma AI-lösningar, eller till och med förvaltningsgemensam infrastruktur för AI, så kan kommuner och civilsamhällesorganisationer sänka kostnader och uppnå bättre resultat av sina satsningar. Detta kan exempelvis inkludera färdiga AI-modeller, mjukvarubibliotek, digital infrastruktur och expertis som alla aktörer kan dra nytta av utan att behöva bygga allt från grunden. Här listar vi några fördelar med samarbete som vi bedömer är värdefulla att åstadkomma.

Delning av kostnader och resurser

Utveckling och implementering av AI teknik kan vara kostsam. Genom att samarbeta kan kommuner och civilsamhällesorganisationer dela på förberedelse- och utvecklingskostnader, inköp av hårdvara och mjukvara samt utbildning av personal. Detta minskar den ekonomiska bördan för varje enskild aktör och ökar tillgängligheten till mer sofistikerade AI-lösningar. 

Större dataunderlag för högre kvalitet och nya värden

AI-drivna system kräver stora mängder data för att fungera effektivt. Genom att arbeta tillsammans kan aktörer när det är möjligt gemensamt samla in och dela sina dataresurser, vilket kan förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos de AI-lösningar som utvecklas. Detta är särskilt viktigt inom till exempel områden som hälsa, omsorg och säkerhet, där mer data kan leda till bättre beslut och resultat. Kombinationer av olika data kan också ge upphov till nya lösningar.  

Standardisering, interoperabilitet och gemensamma arbetssätt.

Genom att samarbeta kan aktörer skapa standarder och gemensamma riktlinjer för både den tekniska utvecklingen och för användningen av AI.  

Kunskapsdelning

Aktörer kan dra nytta av varandras erfarenheter och kunskap om AI vad gäller till exempel strategi, organisationsutveckling, implementering och de nya arbetssätt som krävs. Genom att dela och jämföra resultat, bästa praxis och lärdomar kan aktörer undvika vanliga fallgropar och öka framgången för sina strategier och projekt. 

Hållbar tillväxt och jämställdhet 

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och samhällsutveckling.  Genom Agenda 2030 har världens länder enats om en global överenskommelse och förståelse för vad som kännetecknar hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen.  
  
Inom Agenda 2030 har Vinnova särskilt pekat ut klimat och jämställdhet som två centrala hållbarhetsperspektiv som våra finansierade satsningar ska bidra positivt till. Projekt finansierade av Vinnova förväntas därmed ta särskild hänsyn till klimatet och jämställdhetsaspekter.   
 
En aspekt som Vinnova följer upp och bedömer är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.

En annan fråga handlar om att analysera och ta ställning till om det finns kön eller genusaspekter som är relevanta kopplat till projektets problemområde, lösningar och nyttiggörande. Denna fråga är obligatorisk att besvara för alla sökande och återfinns under rubriken ”projektuppgifter” i Vinnovas e-tjänst. I denna utlysning ligger frågan till grund för bedömning under potentialkriteriet i avsnitt 7. 
 
Läs mer om vårt arbete för att bidra till målen i Agenda 2030
Läs mer om vad vårt arbete för jämställd innovation innebär för dig som söker bidrag från oss

Resultat från forskning och innovation som görs fritt tillgängliga ger ökad möjlighet för fler att bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Utlysningen ska bidra till att fler resultat görs fritt tillgängliga för alla och vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång. 

Utlysningens bedömningskriterier kan du läsa i avsnitt 7. 

Ansökningarna bedöms i konkurrens med varandra. Vi tror att bra och konkurrenskraftiga projekt kan se ut på många olika sätt, men sannolikt innehåller de flera av följande komponenter: 

• Projektet har ett tydligt sikte på en konkret förmåga med stor potential
  Det betyder att det står relativt klart vilka de eftersträvade nyttorna är, att de är påvisbara och att de adresserar ett viktigt behovsområde för projektets behovsägare. Projektet får dessutom gärna ha relevans för en ännu större målgrupp som kan tänkas dra nytta av projektet i framtiden. Det behöver också finnas ett nyhetsvärde i det som görs genom att man väljer att adressera ett tillämpningsområde där det inte redan finns bra och etablerade lösningar.
• Projektet gör tydliga framsteg mot faktiskt införande 
  Projekten ska göra tydliga framsteg på väg mot en framtida implementering och kan inte stanna i enbart till exempel i en initial utredande, policy- eller teknikutvecklande eller förberedande fas.
• Starkt engagemang
  Vi förväntar oss och premierar ett väsentligt engagemang i form av egen insats från behovsägarna. Projekten bör ha en stark förankring i organisationernas ledning. Engagemang kan därutöver visas av organisationer utanför projektkonsortiet, tex i form av referensgrupper.
• Projekten adresserar helheten i vad som krävs för ett framgångsrikt införande
  Projekten bör adressera de aspekter som krävs för en framtida framgångsrik implementation. Exempel på frågeställningar att adressera kan vara: Hur ska lösningen användas konkret i verksamheten tillsammans med andra system och processer? Vilka nya arbetssätt och roller behöver utvecklas? Hur påverkas beslutsprocesser och rättssäkerhet? Hur behöver lösningen i slutändan vara utformad och driftsatt för att kunna fungera i en operativ miljö? 
• Tydligt samarbete och gemensamma lösningar
  Projekten präglas av ett engagerat samarbete där projektparterna i de fall där det är tekniskt och juridiskt möjligt löser hela eller delar av projektet tillsammans inklusive gemensam förvaltning. Projekten kan med fördel ta till sig av de råd och exempel på samarbetsformer och gemensamma lösningar som kraftsamlingens nationella AI-råd för kommuner har upprättat.
• Ansvar för projektets breda och långsiktiga potential
  Framgångsrika projekt tar sannolikt ett stort ansvar för att många potentiella behovsägare kan inspireras av och dra fördel av projektets resultat. Till exempel kan referensgrupper bildas så att flera kan följa och bidra till projektet. Projektparterna får gärna se sig själva som pionjärer som banar vägen för en större grupp som stegvis involveras under och efter projektet. För att lyckas med ett sådant ansvar så har projektpartnerna sannolikt en övergripande plan för vad man vill uppnå på både kort- och lång sikt.
• Innovativa lösningar och angreppssätt
  AI ger möjligheter till hela nya transformativa lösningar som sträcker sig över flera områden som tidigare kanske har setts som separata. Vi ser därför gärna projekt som är innovativa i vad som adresseras och hur. Projekt får gärna innehålla både stora och små organisationer och bestå av både kommuner och civilsamhällesorganisationer. De skulle till exempel kunna samarbeta för att skapa helt nya typer av lösningar som är möjliga tack vare att data från olika verksamheter används.   

Aktiviteter det går att söka finansiering för 

Det går att söka finansiering för aktiviteter som ingår i innovationsprojekt med en inriktning som uppfyller utlysningens syfte. 
 
Samtliga kostnadsslag som anges i Vinnovas allmänna villkor är stödberättigande i denna utlysning. 
 
Kostnadsslagen är: 

• Personalkostnader.
• Utrustning, mark och byggnader (avskrivningskostnader).
• Konsultkostnader och licenser.
• Övriga direkta kostnader.
• Indirekta kostnader. 

Vår finansiering sker genom bidrag och beskrivs på sidan Regler och villkor för finansiering. Projekten i den här utlysningen kan söka maximalt 2 miljoner kronor i bidrag från Vinnova. Hur stor andel av en deltagande parts kostnader som kan finansieras av Vinnova beror på vilken typ av organisation projektparten är. I den här utlysningen gäller följande maximala stödnivå för respektive organisationstyp: 
 
Maximal stödnivå för respektive organisationstyp är:  

• Kommun: 50 procent
• Civilsamhällesorganisation: 70 procent
• Företag: 40-60 procent (baserat på företagets storlek, läs mer nedan)
• Universitet, högskola och forskningsinstitut: 100 procent. 

Organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet kan få Icke statsstöd. Denna stödgrund gäller tex kommuner och universitet, högskolor, forskningsinstitut. Maximal stödnivå är 100 procent av stödberättigade kostnader generellt, men i denna utlysning kan kommuner få maximalt 50 procent. Bidrag beviljas i enlighet med förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem. 

Bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd som du kan läsa mer om på vår webbplats. Statligt stöd till ekonomisk verksamhet. Statsstödsreglerna styr bland annat vilka typer av kostnader som är tillåtna och hur stor andel av dem som får täckas genom bidrag.  

I den här utlysningen kan organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet beviljas bidrag för aktiviteter som utgör experimentell utveckling med stöd av 9 § förordning (2015:208) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation och artikel 25 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (GBER).

Projektets aktiviteter ska utgöra experimentell utveckling. Detaljer gällande bidrag för experimentell utveckling finner ni i dokumentet ”Stödnivåer, definitioner med mera för bidrag enligt Vinnovas stödordning på sidan: Regler för bidrag.

Maximal stödnivå projektpart kan beviljas för experimentell utveckling: 

• Litet företag: 60 procent.  
• Medelstort företag: 50 procent.
• Stort företag: 40 procent.

Ta hjälp av Tabeller över stödnivåer för statligt stöd i samma dokument och   
och dokumentet Anvisning till stödberättigande kostnader, avsnitt 2 som finns på sidan Vinnovas allmänna villkor för bidrag.

Bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan även beviljas med stöd av 2 § p. 2 förordning (2015:208) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, det vill säga som stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd) enligt förordning (EU) nr 1407/2013. 

• Maximal stödnivå 100 procent av stödberättigade kostnader.
• Maximalt tillåtet stöd är 200 000 euro per mottagare under de tre senaste beskattningsåren. 

Observera att organisation som söker bidrag utifrån denna stödgrund måste skicka in ifylld blankett som intyg att organisationen har rätt till detta stöd vid ansökningstillfället. 

Intygsblanketten finns att ladda ned från sidan Statligt stöd till ekonomisk verksamhet.

Förutsättningar för bedömning av ansökan  

Vi kommer endast bedöma ansökningar som uppfyller följande formella krav: 

• Projektet består av minst tre behovsägarorganisationer, det vill säga kommuner eller civilsamhällesorganisationer. En av dessa är koordinator. 
• Samtliga projektparter ska vara juridiska personer.
• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Projektbeskrivning i anvisad mall finns bifogad och den överskrider inte 14 sidor. 
• CV för nyckelpersoner i anvisad mall finns bifogade.
• Projektets aktiviteter får inte vara påbörjade. 

Övriga förutsättningar 

Förutom de formella kraven ovan så gäller även följande: 

• Sökt bidrag uppgår till maximalt 2 miljoner kronor.
• Projekttiden ska vara maximalt 18 månader.
• Projektparter ska vara angivna i Vinnovas e-tjänster där budget framgår för samtliga projektparter. Det är inte tillräckligt att ange projektparter i projektbeskrivningen. 

Vad bedömer vi? 

Potential 

• Projektets potential att skapa nytta för behovsägare och andra intressenter som deltar i projektet. 
• Projektets potential att skapa nytta för Sveriges kommuner eller civilsamhällesorganisationer.
• Projektets potential att bidra till ökad jämställdhet och de globala målen i Agenda 2030, samt minimera de negativa effekterna.   

Genomförande  

• Projektplanens realism i förhållande till uppsatta mål, metoder, aktiviteter och budget.
• Hur väl projektplanen visar på ett värdefullt samarbete där alla projektparter deltar aktivt.
• Hur väl projektplanen adresserar helheten av de perspektiv och behov som behöver adresseras för ett framgångsrikt införande.
• Hur väl projektplanen adresserar spridning av resultat, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet. 

Aktörer 

• Projektparternas kompetens, trovärdighet och förmåga att genomföra projektet och realisera dess långsiktiga potential.
• Projektparternas engagemang och projektets förankring i organisationernas ledning.
• Hur väl projektteamet är sammansatt med avseende på könsfördelning, samt fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. 
  
  

Hur bedömer vi?  

Ansökan bedöms i konkurrens med övriga inkomna ansökningar och bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som skickats till Vinnova via Vinnovas e-tjänst.  
 
De ansökningar som uppfyller samtliga formella krav bedöms av en grupp särskilt utsedda sakkunniga bedömare som är förordnade av Vinnova. Bedömarna ger rekommendationer till Vinnova inför beslut om vilka som ska beviljas finansiering.  
 
Utöver en individuell bedömning av varje projekt så eftersträvar Vinnova i den här utlysningen att åstadkomma en spridning av de beviljade projektens verksamhets- och applikationsområden, samt mellan projekt som drivs av kommun respektive civilsamhällesorganisation. 
 
Intervjuer kan komma att användas som ett led i bedömningsarbetet. Dessa aviseras i så fall under vecka 18 och genomförs digitalt under vecka 19 eller 20. 

För att söka bidrag fyller ni i ett webbaserat formulär i Vinnovas e-tjänst för ansökningar, som nås via knappen ”Ansök nu” längre ned på sidan.

Där laddar ni även upp följande bilagor: 

• Projektbeskrivning 
  Får maximalt omfatta 14 stående A4-sidor med 12 punkters text. Projektbeskrivningen ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.
• CV-bilaga
  Relevanta CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner. Bilagan förväntas inkludera minst ett CV per projektpart. Varje CV får maximalt vara 1 A4-sida med 12 punkters text. CV-bilagan ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida. 

Endast efterfrågade sidor och bilagor kommer att bedömas. Hänvisning till webbsidor kommer ej att beaktas. 
 
Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Ni kan börja fylla i uppgifter, spara och fortsätta vid ett senare tillfälle. När ansökan är färdig markerar ni den som klar. Ni kan när som helt låsa upp ansökan och göra ändringar, ända fram till sista ansökningsdag.  
 
Klarmarkera ansökan i god tid innan utlysningen stänger.  
 
När utlysningen stängt och ansökan registrerats hos Vinnova kommer en bekräftelse skickas ut per e-post till dig som står för användarkontot, projektledare och firmatecknare eller prefekt. Det kan ta några timmar innan du får e-posten. 
 
Om du inte har fått en bekräftelse via e-post inom 24 timmar efter att utlysningen stängt ber vi dig höra av dig. 
 
När ansökningstiden har gått ut kan komplettering av ansökan endast ske på begäran från oss.