Denna utlysning syftar till att stimulera förmågan att lyfta blicken och föreställa sig olika tänkbara framtider för ett hållbart mobilitetssystem eller matsystem genom att utveckla framtidsprototyper för att göra framtiden mer konkret och greppbar. Vilka framtider vill vi ska finnas, hur kan vi ta oss dit och hur kan vi undvika framtider vi inte vill skapa?
De globala utmaningarna är stora, samtidigt som samhällsutvecklingen går allt snabbare. För att kunna ta de modiga beslut som krävs så behövs verktyg som kan hjälpa oss förstå vad som väntar framöver. För att kunna hantera omställningar och nya utmaningar måste aktörer i innovationssystemet bli bättre på att förstå framtiden.
Ett sätt att göra det är genom att använda sig av strategisk framsyn. Framsyn är ett tillvägagångssätt som ger oss insikter, förståelse, inspiration och motivation som gör att vi kan forma framtiden – och inte bara låta den hända. Det handlar inte om att förutspå framtiden, det kan ingen göra, utan om att utifrån den kunskap vi har idag arbeta med scenarier om möjliga framtider. Med hjälp av dem kan vi ta de beslut idag som formar vår morgondag så som vi vill.
I ett framsynsarbete arbetar man datadrivet och identifierar mönster baserade på signaler och analyser. På så sätt kan man se när till exempel förändrade beteenden, nya affärsmodeller eller nya tjänster är på väg att växa fram. Utifrån vad som är viktigast för den nödvändiga omställning vi står inför väljer man sedan ut områden där man skapar fördjupade scenarier.
Läs mer om framsyn
Ett sätt att arbeta med fördjupade scenarier är framtidsprototyper som är en del av metoden spekulativ design.
Läs mer om spekulativ design
En framtidsprototyp är en “sak från framtiden” såsom en produkt eller pryl som man skulle kunna besöka, se, känna, höra eller på annat sätt uppleva. Det kan också vara en process, en tjänst, informationsmaterial eller en miljö som man kan tänka sig kommer att finnas i framtiden. En framtidsprototyp är medvetet framtagen för att väcka tankar om möjliga framtider, önskade och oönskade, som har potential att skapa engagemang och dialog. Upplevelser kan göra det lättare för deltagare att föreställa sig hur en möjlig framtid kan te sig.
Genom att göra framtider konkreta och begripliga med potentiella framtidsscenarier kan vi lättare fatta beslut och föra dialog mellan olika målgrupper om hur vi bäst bemöter en osäker framtid och formar hållbara mobilitets- och matsystem.
Projekten bestämmer vilken miljö de vill använda för att visa upp prototyperna. I denna utlysning ser vi gärna att man nyttjar möjligheten till att tänka brett, holistiskt och inkluderande inom mobilitets- eller matsystemet, även om projektet avgränsas till ett specifikt framtidsscenario.
Projekten väljer att söka inom antingen mobilitets- eller matsystemet. Läs mer om respektive område nedan.
Mobilitetssystemet
Transport- eller mobilitetssystemet är avgörande för förflyttning av människor, gods och andra samhällstjänster och är därmed centralt för att samhället ska kunna fungera. Omställningen till ett fossilfritt, hållbart mobilitetssystem kräver mer än enbart satsningar på rena tekniska lösningar, effektiviseringar av fordonsflottan eller nya produkter och tjänster. Det kräver nya innovativa arbetssätt och samarbeten.
Med hållbar mobilitet menas alla aktiviteter som möjliggör förflyttningar eller icke-förflyttningar av människor, gods eller andra samhällsfunktioner som är effektiva, hälsosamma, klimatneutrala och tillgängliga och innefattar hela systemet.
- Samtliga transportslag (exempelvis väg, sjöfart, järnväg, flyg).
- Utbud av transporter (exempelvis gods- och persontransporter, fordonsindustrin, tjänsteleverantörer, infrastruktur, logistik, kollektivtrafik).
- Efterfrågan på transporter (exempelvis konsumenter, medborgare, företag).
- System- och samhällsaktörers roll inom mobilitet (policy och regelsystem, planerings- och beslutsprocesser).
Aldrig tidigare har utvecklingen gått så snabbt och hela mobilitetssystemet med alla dess trafikslag är i förändring. Vi nås av information och drivkrafter från samhället inom bland annat AI, självkörande fordon, elektrifiering, ökade förväntningar på tillgänglighet och delad mobilitet, policy och regelverk exempevis miljözoner och utsläppsrätter som påverkar hur vi reser.
Parallellt sker det en rad samhällsutmaningar som också har en påverkan på mobilitetssystemet. Det kan röra sig om klimatpåverkan, pandemier, ökad övervakning som påverkar integritet och säkerhet, ökade klyftor och utanförskap, hälsoutmaningar samt global oro. Vi har ett val att – utifrån ett systemperspektiv – forma framtidens mobilitetssystem i en hållbar riktning.
Projekten ska ta fram ett framtidsscenario där en eller flera signaler inom mobilitet som vi redan idag kan se tecken på illustreras utifrån en eller flera samhällsutmaningar. Scenariot skall beskriva en vardaglig händelse, situation eller sammanhang i en tänkbar framtid som adresserar mobilitetssystemet. Framtidsprototypen ska utspela sig i ert framtidsscenario och inspirera och provocera till dialog för det framtida mobilitetssystemet.
Matsystemet
Matsystemet behöver genomgå en snabb omställning för att bli hållbart. Enligt Food and Agriculture Organization of the United Nations( FAO) är ett hållbart matsystem ett matsystem som levererar säker och näringsrik mat för alla på ett sådant sätt att de ekonomiska, sociala och miljömässiga grunderna för att skapa säker och näringsrik mat för framtida generationer inte äventyras.
Läs mer om FAO
I dagsläget står matproduktion och konsumtion för 25 procent av de globala växthusgasutsläppen och dessa utsläpp måste åtminstone halveras. Fjorton procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer från jordbrukssektorn, där utsläppen främst består av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Samtidigt rankas dagens matvanor som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige.
Läs mer på Naturvårdsverket om jordbruk och utsläpp av växthusgaser
Läs mer på Livsmedelsverket om matvanor och sjukdomar
Parallellt sker en rad samhällsutmaningar som också har en påverkan på samhället och matsystemet, exempelvis klimatförändring, pandemier, digitalisering, ökade klyftor och utanförskap. Vi har ett val att – utifrån ett systemperspektiv – forma framtidens matsystem i en hållbar riktning.
Det här erbjudandet handlar om att bidra till att utforma framtidens hållbara matsystem. Projekten som söker medel för framtidsprototyper kopplade till matsystemet ska också koppla till något av de mål, även kallat missioner, som drivs av nationella innovationsplattformar inom satsningen "Ett nytt recept för matsystemet". Vi efterfrågar projekt med framtidsprototyper som bidrar till att väcka tankar om olika önskvärda eller icke-önskvärda framtider.
En framgångsrik framtidsprototyp ska kunna integreras i innovationsplattformarnas arbete.
Framtidsprototyperna ska också kunna användas för att dra lärdom kring hinder och möjligheter, och användas för att mobilisera mer resurser och aktiviteter för att bidra till omställningen mot ett hållbart matsystem.
Framtidsprototyperna ska bidra till att illustrera upplevelser som gör det lättare för deltagare att föreställa sig hur en möjlig framtid skulle kunna te sig, som skapar engagemang och som gör det möjligt att fatta beslut och föra dialog kring framtiden utifrån innovationsplattformarnas identifierade missioner.
Innovationsplattformarnas missioner är:
- År 2035 främjar matsystemet ett friskt liv för alla.
- I framtiden är Sverige självförsörjande, har en hållbar produktion och klarar 30 dagar utan tillgång till importerade insatsvaror eller livsmedel.
- Inom ett decennium är en tredjedel av den mat som konsumeras i en stad producerad, förädlad och såld i staden.
- Regenerera matsystemet till 2038.
- År 2035 äter alla ny fermenterad mat varje dag.
- År 2033 säkrar Sveriges publika matmiljöer människans, samhällets och naturens behov.
- Svenska proteiner i världsklass.
- År 2040 är nio av tio måltider som konsumeras i Sverige inom planetens gränser.
Här kan du läsa mer om Ett nytt recept för matsystemet och Innovationsplattformarnas missioner
Agenda 2030 och jämställdhet
Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder enats om en global överenskommelse och förståelse för vad som kännetecknar hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen. Inom Agenda 2030 har Vinnova särskilt pekat ut klimat och jämställdhet som två centrala hållbarhetsperspektiv som våra finansierade satsningar ska bidra positivt till. Projekt finansierade av Vinnova förväntas därmed ta särskild hänsyn till klimatet och jämställdhetsaspekter.
Läs mer om vårt arbete för att bidra till målen i Agenda 2030
En aspekt som Vinnova följer upp och bedömer är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.
En annan aspekt handlar om att analysera och ta ställning till om det finns kön eller genusaspekter som är relevanta kopplat till projektets problemområde, lösningar och nyttiggörande. Det är viktigt att framtidsprototyperna beaktar ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Denna fråga är obligatorisk att besvara för alla sökande och återfinns under rubriken ”Projektuppgifter”. I denna utlysning ligger frågan till grund för bedömning under potentialkriteriet.
Läs mer om vad vårt arbete för jämställd innovation innebär för dig som söker bidrag från oss