Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Avancerad digitalisering - Industriell behovsdriven innovation 2025

Har du en projektidé som kan hjälpa svensk industri att skapa och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter? Vi vill finansiera forsknings- och innovationsprojekt med hög potential att bidra till nya industriella lösningar inom: AI för industriella tillämpningar, avancerad digital infrastruktur, industriell flexibel energistyrning, människa-AI-interaktion för industrins elektrifiering eller XR - lärande och innovation.

Erbjudandet i korthet

Vad kan ni söka för?

Forsknings- och innovationsprojekt drivna av behov och utmaningar kopplat till avancerad digitalisering av svensk industri. Projektet ska utveckla innovativa lösningar inom någon av utlysningens fem inriktningar.

Vem kan söka?

Konsortier med minst två deltagare, varav minst en ska vara ett företag. Även universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra relevanta organisationer kan medverka i konsortiet.

Hur mycket kan ni söka?

Varje projekt kan söka bidrag mellan 2 och 30 miljoner kronor. Bidraget får motsvara maximalt 50 procent av projektets totala stödberättigande kostnader. Utlysningens preliminära budget är 150 miljoner kronor.

Viktiga datum

  • Utlysningstext för erbjudandet

    Tips: För att skapa en PDF med all information om erbjudandet klickar du Ctrl+P och väljer PDF för att spara innehållet.

    • I denna utlysning vill vi finansiera forsknings-och innovationsprojekt som bidrar till industriell tillämpning av avancerad digitalisering. Projektet ska utföras i samverkan mellan minst två aktörer.

      En ansökan till utlysningen ska adressera någon av följande inriktningar:

      • AI för industriella tillämpningar.
      • Avancerad digital infrastruktur.
      • Industriell flexibel energistyrning.
      • Människa-AI-interaktion för industrins elektrifiering.
      • XR - lärande och innovation.

      För detaljerad information för respektive inriktning, läs avsnitt 11 till 15 längre ner i texten. 

      Utlysningen riktar sig till konsortier som består av minst två projektparter, där minst en är ett svenskt företag. Andra sökanden kan vara från industri, näringsliv, akademi, forskningsinstitut, offentlig verksamhet eller myndighet. Projekten ska drivas av industrins och näringslivets behov, och behovsägare ska vara engagerade i projekten.

      Projektens löptid ska vara 12 till 36 månader. Varje projekt kan söka mellan 2 och 30 miljoner kronor i bidrag. Vinnovas bidrag kan uppgå till maximalt 50 procent av projektets stödberättigande kostnader. Utlysningens totala preliminära budget är 150 miljoner kronor.

      Utlysningen är en del av programmet Avancerad digitalisering, ett industridrivet program för att främja Sveriges och den svenska industrins förmåga att skapa framtidens digitala lösningar. Projekten som finansieras ska bidra till Sveriges gemensamma förmåga att skapa och nyttja digitaliserade möjligheter.

      Läs mer om programmet på Avancerad digitaliserings webbplats

    • I denna utlysning vill vi finansiera projekt som utvecklar ny kunskap inom avancerad digitalisering för svensk industri. Projekten ska främja förnyelse inom någon av utlysningens fem inriktningar.

      Resultaten ska ha god potential till genomslagskraft och spridning för att ge kompetenshöjande effekter hos fler än de medverkande parterna.

      Utlysningen har fem tematiska inriktningar. Projekten som söker ska vara relevanta för någon av dessa:

      • AI för industriella tillämpningar.
      • Avancerad digital infrastruktur.
      • Industriell flexibel energistyrning.
      • Människa-AI-interaktion för industrins elektrifiering.
      • XR - lärande och innovation.

      För detaljerad information om respektive inriktning, läs avsnitt 11 till 15 längre ner i texten.

      Utlysningen är en del av programmet Avancerad digitalisering, en satsning från Vinnova i samverkan med industrin, och mobiliserar aktörer från olika delar av samhället mot gemensamma mål.

      Avancerad digitalisering vill stärka den svenska forskningen och ska göra Sverige mer attraktivt när det gäller forsknings- och innovationsinvesteringar, och stimulera utvecklingen av avancerad digital teknik. Programmet ska genomföras med långsiktighet och bidra till nyskapande, möjliggörande teknologier och utveckling av centrala kompetensområden som möter industrins behov.

      Programmets mål är: 

      • Bidra till nästa generations avancerade, kraftfulla och säkra digitala lösningar – utvecklade i Sverige.
      • Stärka Sveriges attraktionskraft när det gäller forsknings- och innovationsinvesteringar.
      • Bidra till att lyfta svenskt näringslivs kompetens och implementeringsförmåga inom området avancerad digitalisering.
      • Säkerställa ökad konkurrenskraft för den i Sverige verksamma industrin. 
      • Utgöra en samverkansplattform och fungera som kunskapsnav för andra svenska satsningar inom digitaliseringsområdet.
      • Bidra till samhällets digitala omställning, en hållbar utveckling och arbetet för att nå de svenska miljömålen.

      Bidra till en hållbar systemomställning

      Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova två perspektiv: jämställdhet och klimatomställningen. Alla insatser och projekt vi finansierar bedöms utifrån hur de bidrar till dessa perspektiv.

      Vi följer därför alltid upp och bedömer detta:

      • Om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet.
      • Hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter.
      • Hur väl projektet utifrån vald inriktning bidrar till klimatomställningen, till exempel hur den digitala omställningen positivt kan bidra till energieffektivisering, men också medföra risker som ökad materialåtgång.

      Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat

      När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

    • Utlysningen riktar sig till konsortier med minst två deltagande parter där industri, näringsliv, akademi, forskningsinstitut, offentlig verksamhet, myndigheter eller ekonomiska föreningar kan ingå.

      Projekten ska drivas av industrins behov, och minst ett företag ska därför ingå i konsortiet. Alla deltagande parter kan vara företag.

      En projektpart som söker bidrag ska vara svensk juridisk person. Med svensk juridisk person likställs i detta avseende utländsk organisation som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet ska kunna hänföras till filialens eller driftställets verksamhet.

    • Det går att söka finansiering för aktiviteter som ingår i forsknings- och innovationsprojekt med en inriktning som uppfyller utlysningens syfte. Se avsnitt 2, högre upp i texten, för syftesbeskrivning.

      Några exempel på aktiviteter som är stödberättigande:

      • Utredning av tekniska och designmässiga förutsättningar.
      • Utveckling av prototyper eller demonstrationsversioner av produkter eller tjänster. Detta kan även innefatta pilotarbete, testning och validering.
      • Undersökning och utveckling av produktionsmetoder.
      • Planering och genomförande av studier och tester för att verifiera en innovation.
      • Utredning av marknadsmässiga förutsättningar, exempelvis identifiera kunder, kundbehov, möjliga samarbetspartners och konkurrenter.

      Vi finansierar inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga produkter, tjänster, tillverkningsmetoder eller tillverkningsprocesser.

      Vi finansierar inte heller utbildningsinsatser, kurser, marknadsföring, försäljning, löpande drift, kvalitetssäkring, certifiering, investering i utrustning och verktyg samt immaterialrättsliga strategier och skydd.

      Projektens längd ska vara mellan 12 och 36 månader.

      Vilka kostnader kan vi finansiera?

      Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

      I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

      • Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
      • Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
      • Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör.
        Om kostnader för konsulttjänster överstiger 20 procent av en projektparts budget ska detta motiveras i ansökan. Andelen konsultkostnader och motiveringen beaktas när er ansökan bedöms.
      • Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
      • Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.

      För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

      Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

      För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

      För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader

    • Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr både vilka slags kostnader och hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms för varje organisation individuellt. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

      Hur stort bidrag kan projektet få?

      Vinnovas bidrag kan uppgå till mellan 2 och 30 miljoner kronor per projekt, och kan maximalt uppgå till 50 procent av projektets totala stödberättigande kostnader.

      Hur stort bidrag kan en projektpart få?

      Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

      • vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet
      • partens storlek och verksamhet

      Karaktären på projekten förutsätts främst uppfylla stödgrunden Industriell forskning. Beroende på projektens karaktär avseende projektaktiviteter kan bidrag även i vissa fall komma att beviljas enligt stödgrunden Experimentell utveckling.

      Maximal stödnivå Litet företag Medelstort företag Stort företag
      Maximal stödnivå för företag
      Industriell forskning 70% 60% 50%
      Industriell forskning - om projektet omfattar faktiskt samarbete eller spridning av resultat, eller uppfyller annan bonusgrund. 80% 75% 65%
      Experimentell utveckling 45% 35% 25%
      Experimentell utveckling - om projektet omfattar faktiskt samarbete eller spridning av resultat, eller uppfyller annan bonusgrund. 60% 50% 40%

       

      Mer information om stödgrunder, stödnivåer och bonusgrund finns i dokumentet Stödnivåer, definitioner med mera för bidrag enligt Vinnova på webbsidan om Statligt stöd till ekonomisk verksamhet

      Inte statsstöd

      I den här utlysningen ger vi också stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Hit räknas i regel universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer som inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad.

      Vi kan finansiera upp till 100 procent av sådana organisationers kostnader.

      Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

      En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har, det vill säga, om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

      Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

    • För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

      Krav på organisationsform hos projektparter

      • Alla projektets parter ska vara juridiska personer. Vi beviljar inte bidrag till enskilda firmor.
      • Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
      • Projektet ska ha minst två projektparter, varav minst en part ska vara ett svenskt företag.

      Krav på projektet

      • Projektledaren ska vara anställd hos koordinatorn.
      • Projektet får inte påbörjas innan ansökan lämnas in.

      Krav på ansökan

      • Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
      • Ansökan ska följa de anvisningar som anges i avsnitt 9.
      • Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.
      • En och samma ansökan kan bara skickas in till en av utlysningens inriktningar.
    • Vad bedömer vi?

      Ansökan bedöms utifrån nedanstående bedömningskriterier. Observera att kriteriet om relevans fungerar som en förutsättning för övriga kriterier. En ansökan som inte bedöms tillräckligt relevant kommer inte beviljas, oavsett om övriga kriterier bedöms väl uppfyllda.

      Relevans
      • Hur väl projektet bedöms ligga i linje med den av utlysningens inriktningar som sökande valt.
      Potential
      • Projektets potential att inom vald inriktning utveckla lösningar, kunskap och kompetens som kan främja avancerad digitalisering som förnyar svensk industri i linje med programmets mål.
      • Projektets potentiella genomslagskraft och påverkan på svensk industri.
      • Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.
      • Hur väl projektet bedöms bidra till klimatomställningen utifrån vald inriktning.
      Aktörer
      • Projektparternas kompetens, trovärdighet och förmåga att genomföra projektet.
      • Konsortiets förankring i svensk industri inom vald inriktning.
      • Projektparternas förmåga att sprida, nyttiggöra, kommersialisera och vidareutveckla de resultat och kunskaper som genereras i projektet, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
      • Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i projektteamet.
      • Att projektet inte är mer beroende än nödvändigt av konsulttjänster från utomstående aktörer.
      Genomförbarhet
      • Projektplanens realism i förhållande till uppsatta mål, metoder, aktiviteter och budget.
      • De angivna projektparternas delaktighet och relevans i projektets olika arbetspaket och aktiviteter.
      • Hur väl projektupplägget bidrar till nyttiggörande och spridning av resultaten, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
      • Hur väl risker beskrivs och hanteras i projektets genomförande.
      • Hur väl jämställdhet integrerats i projektplanen.

      Hur bedömer vi?

      Ansökningarna kommer att bedömas i konkurrens och bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in via Vinnovas e-tjänster.

      Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt:

      1. Ansökan lämnas in via Vinnovas e-tjänster.
      2. De ansökningar som uppfyller de formella kraven kommer att bedömas utifrån ovan angivna kriterier av Vinnovas förordnade bedömare. Bedömningen resulterar i en rekommendation till finansiering.
      3. Vid behov kan Vinnova kalla till kompletterande intervjuer.
      4. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras och beslut meddelas till sökande.

      Utöver en individuell bedömning av varje ansökan kan Vinnova komma att tillämpa ett portföljperspektiv för att åstadkomma viss spridning av de beviljade projekten, avseende aspekter som till exempel tillämpningsområden och storlek på projekt.

      Vi bedömer även finansiell status

      Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får bidrag. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

      För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

      • Organisationer som söker bidrag för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket.
      • Organisationer får inte vara på obestånd, genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
      • Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.
      • Små- och medelstora företag ska på begäran kunna visa att de har tillräcklig ekonomisk förmåga för att genomföra projektet i enlighet med sin budget i ansökan.
    • När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

      Vad gäller om ni beviljas finansiering?

      Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag.

      Villkoren innehåller bland annat detta:

      • Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
      • Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
      • Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.
      • Hur resultatet ska komma till användning samt hur vetenskaplig publicering ska ske.

      Se våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem

      Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

      • Projektet ska vid inbjudan från programchefen delta i relevanta evenemang inom programmet Avancerad digitalisering och på så sätt bidra till kunskapsspridning inom svensk industri i enlighet med programmets syfte.
      • Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att arbetet utförts med stöd från Vinnova inom programmet Avancerad digitalisering. Med offentliggörande avses till exempel publicering, oavsett medium, och muntliga presentationer. På engelska återges namnet Vinnova med Sweden’s Innovation Agency.
      • Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

      Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

      Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

    • För att söka finansiering fyller ni i en ansökan i vår e-tjänst. Ansökan innehåller frågor om projektet, deltagande projektparter och budget.

      Till ansökan bifogar ni även dessa bilagor:

      • Projektbeskrivning
        Får maximalt omfatta 10 stående A4-sidor med enspaltig 12 punkters text. Projektbeskrivningen ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.
      • Projektsammanfattning
        Bifogas i särskild bilaga. Får maximalt omfatta 1 stående A4-sida. Projektsammanfattningen ska kunna delas med programmets externa programråd och ska därför inte innehålla konfidentiella eller andra känsliga uppgifter. Bilagan ingår inte i bedömningsprocessen. Projektsammanfattningen ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.
      • CV-bilaga
        Relevanta CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner. Bilagan förväntas inkludera minst ett CV per projektpart. Varje CV får maximalt vara 1 A4-sida med 12 punkters text. CV-bilagan ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.

      Påbörja ansökan i god tid

      Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Att fylla i mallar kan ta flera dagar, eftersom det bygger på analyser ni ska göra.

      I vår e-tjänst kan ni börja fylla i uppgifter och sedan fortsätta vid ett senare tillfälle. Ni kan också dela ut behörigheter till andra som ni vill ska bidra i ansökan. När ansökan är färdig markerar ni den som klar.

      Ni kan när som helst låsa upp ansökan och göra ändringar, ända fram till sista ansökningsdag. Om ni låser upp ansökan, måste ni sedan markera den som klar för att den ska registreras när utlysningen stänger.

    • När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot, projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

      När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

      Vem kan läsa er ansökan?

      Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de externa bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

      Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

      Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess

    • Denna inriktning ska stärka Sveriges kapacitet, innovationsförmåga och konkurrenskraft inom AI. Genom att finansiera projekt som adresserar komplexa utmaningar med hög innovationshöjd skapas nästa generations digitala lösningar inom svensk industri. Projekten förväntas resultera i nyskapande teknik eller innovativa lösningar på nya eller befintliga tillämpningsproblem. Lösningar kan visas som demonstratorer, prototyper eller pilotinstallationer i form av exempelvis modeller, verktyg, applikationer, ramverk och plattformar. Projekten kan även belysa och tillämpa aspekter av interoperabilitet genom ramverk och standarder som representerar, distribuerar och exekverar AI.

      Underliggande behov

      Avståndet från forskning till tillämpning av AI har på kort tid krympt radikalt, och satsningar på AI i Sverige är inte i närheten av internationella nivåer. Nivån för säker och ansvarsfull AI-användning i svensk industri behöver snabbt höjas. Det finns ett behov av utveckling och implementering av lösningar för tillämpad AI, gärna med koppling till pågående nationell och internationell forskning, och i en bred samverkan mellan aktörer.

      Vi förväntar oss spetsiga, tekniskt fokuserade och industrirelevanta projekt inom:

      • Tillämpning av språkmodeller i helt nya sammanhang.
      • Tillitsfull, explainable och användarvänlig AI.
      • AI med människan i loopen.
      • AI-säkerhet och resilient AI.
      • Generativ AI och multimodala metoder.
      • AI Engineering, AI-ops, det vill säga AI-metoder och verktyg för system- och produktutveckling. Exempelvis specificering, kodning, modellering, simulering, verifiering och validering.
      • AI i hela produktlivscykeln.
      • AI i visualisering.
      • AI för ökad hållbarhet.
      • AI för automation och för autonomi.

      Förväntade effekter

      Projekten förväntas flytta AI-fältet framåt och bidra till banbrytande resultat inom industriella tillämpningar. På kort sikt vill vi snabbt höja nivån av säker och ansvarsfull utveckling och användning av AI i svensk industri. Vi vill skapa bred samverkan mellan olika aktörer inom akademi, industri och offentlig sektor kring utveckling och implementering av tillämpad AI.

    • Inom denna inriktning finansierar vi projekt för att utveckla lösningar som bidrar till ökad förmåga hos svenska aktörer att skapa, förbättra, testa och nyttja avancerad digital infrastruktur. Projekten kan gälla både mjukvara och hårdvara, till exempel elektroniska komponenter, sensorer och kommunikationsmodem.

      Underliggade behov

      Kommunikationssystem och digital infrastruktur utgör grunden för digitalisering. Möjligheterna att kunna koppla upp och ihop säkra system samt enheter utvecklas kontinuerligt. För att möta krav på framtidens tjänster och tillämpningar behöver kapacitet, stabilitet, säkerhet och kvalitet förbättras. Nyttjande av standardiserade protokoll och gränssnitt är också viktigt för att säkerställa interoperabilitet mellan enheter och system i digitala lösningar.  

      Trafikvolymer och påfrestningar på underliggande infrastruktur ökar, och en förväntad konsekvens är ökade dataströmmar och fortsatt exponentiell utveckling av trafik i nätverk. För att minska risk för fördröjningar, och behålla data nära användaren, finns det behov att kraftigt öka exekveringskapacitet, till exempel genom distribuerade nätverk. I distribuerade nätverk kan dator- och lagringskapacitet samverka med molnmiljöer. Beräkningskapacitet och lagringsteknik är två andra viktiga utvecklingsområden.  

      Stabilitet och användande av öppna standarder är andra relevanta aspekter. Industriella miljöer blir alltmer automatiserade och beroende av digitala verktyg. Det kräver robusta kommunikationsnät som klarar påfrestningar och störningar utan att funktionaliteten påverkas. Öppna standarder garanterar interoperabilitet och tillämpbarhet. Även regulatoriska och immaterialrättsligt relaterade frågor är viktiga perspektiv. 

      Förväntade effekter

      De föreslagna projekten ska vara relevanta för och visa på effekter inom något eller några nedan fyra tekniska delinriktningar. I ansökan ska anges vilken av dem som projektet har störst fokus på.

      Användning av 5G i publika och privata 5G-nät

      Tillgång till 5G-nät och tjänster för näringslivets digitalisering, både genom dedikerade resurser i publika nät och egna privata 5G-nät. Detta för att säkerställa: 

      • Robusthet. 
      • Säkerhet.
      • Låg fördröjning.
      • Tidsreferens.
      • Energieffektivitet.
      • Flexibilitet.
      • Hantering av stora datamängder (big data).
      • Dataflöden. 
      • Funktioner som erbjuds av 5G-modem.
      • Kompetensnivån med avseende på teknikens möjligheter och teknikval.

      Explorativ forskning och innovation kring 6G

      6G-relaterade forsknings- och innovationsprojekt som också kan avse delfrågor som kognitiva nätverk som automatiskt anpassar sig efter förändrade förhållanden och användning, till exempel:

      • Nätverk med integrerade, distribuerade eller centraliserade beräkningsresurser.
      • Resilienta nätverk med hantering av störningar och skydd mot intrång eller manipulation.
      • Sömlös uppkoppling mellan olika tekniker och enheter.
      • Ultratäta nätverk eller resurseffektiva nätverk. 

      Applikationer 

      Applikationer och digitala system som adresserar till exempel:

      • Digitala ekosystem med end-to-end-funktionalitet.
      • Applikationer med låg fördröjning.
      • Öppna standarder för protokoll och datarepresentation inom kommunikation, men också från branschorganisationers 
        realtidsmolntjänster.
      • Legala- och integritetsaspekter kopplade till hantering av stora mängder data.
      • Uppkopplade enkla till adaptivt lärande sensorer.
      • Gränssnitt människa-maskin inklusive nästa generations internet, till exempel taktilt internet eller internet och senses. 
      • Tillämpningsanpassade 5G-modem med integration till enheter.

      Resilient digital infrastruktur

      I resilient digital infrastruktur ingår system som kan motstå störningar och påverkan: 

      • Både lokalt, privat och via molntjänster. 
      • Säkerhet i samspel mellan privata och publika kommunikationssystem.
    • Inom denna inriktning finansierar vi samverkansprojekt som med hjälp av metoder inom avancerad digitalisering bidrar till ökad flexibilitet och energieffektivisering för industrins elanvändning. Det kan ske enskilt eller i kluster av industrier i ett geografiskt område. Några exempel på intressanta områden är driftoptimering och beslutsstöd för industrier, gärna i samverkan med olika relevanta aktörer, som kan bidra till en mer optimerad elanvändning lokalt och regionalt.

      Inriktningen omfattar inte teknikutveckling för elproduktion, batteriteknik, vätgasproduktion och laddinfrastruktur. Dessa kan dock utgöra viktiga funktioner och datakällor som aktörer behöver för att medverka till att öka industrins optimala och effektiva produktion och elanvändning, inklusive flexibel elanvändning. Inte heller elektrifiering av fordon omfattas, såvida det inte är som en del av ett konkret industriellt sammanhang, till exempel autonoma fordon eller maskiner i en gruva eller en hamn.

      Underliggande behov 

      Elektrifieringen är en central del av industrins hållbara omställning och fossiloberoende. Eleffektbehovet kan därmed öka dramatiskt i områden där industrier är etablerade, eller önskar etablera sig. När industrier överger fossila bränslen, som har använts som råvara i industriprocesser, ökar användningen av andra mer hållbara energibärare som exempelvis vätgas. Vätgasen framställs via elektrolys, en process som kräver stora mängder el. I andra fall växlar man över från fossilbaserad till elektrifierad industrivärme med till exempel värmepumpar eller ljusbågsugnar. Sammantaget ökar efterfrågan på el när andra energibärare fasas in och ersätter de fossila alternativen.

      Idag begränsas industrins elektrifiering av elnätens bristande överföringskapacitet. En begränsande faktor är förmågan att utöka befintliga nätabonnemang samt att erhålla nätanslutning till nya industrianläggningar. När stora förbrukare energieffektiviserar och anpassar elförbrukningen till den momentant tillgängliga elnätskapaciteten frigör det utrymme som ger möjlighet till kortare anslutningstider för nya eller utökade verksamheter.

      Avancerad digital teknik, som till exempel artificiell intelligens, kan bidra till att möta industrins behov av att utveckla och implementera modeller för prognoser, beslutsstöd och mer automatiserad styrning. Att på detta sätt uppnå ökad effektivisering och flexibilitet för en eller flera industriella aktörer i geografiska kluster, ökar möjligheten att kunna ansluta till elnätet snabbare och påskynda elektrifieringen.

      Förväntade effekter

      Projekten förväntas öka möjligheten till flexibel elanvändning hos en eller flera industriella aktörer i ett geografiskt kluster, med fördel i samarbete med olika relevanta parter.

      Avancerad digital teknik ska bidra till att drift av industrianläggningar optimeras i realtid med hjälp av modellbaserad styrning. Ofta innebär det att stora mängder data behöver hanteras och analyseras kontinuerligt, till exempel med hjälp av AI/ML-baserade algoritmer och modeller som digitala tvillingar av industrianläggningar och dess sammanhang i energisystemet eller elnätet. 

      Digitala modeller kan också byggas för att ge beslutsstöd för styrningen av ett helt kluster av fabriker och andra förbrukare i ett geografiskt område. Det ger möjlighet att anpassa klustrets totala elanvändning till den momentant tillgängliga elnätskapaciteten via prissignaler och andra påverkande faktorer. Projektens resultat ska på så vis göra att fler aktörer och utökad verksamhet kan anslutas till elnätet snabbare, och därmed påskynda industrins elektrifiering.

      Digitala lösningar ska genomgående utformas med beaktande av aspekter för resiliens och robusthet, inklusive cybersäkerhet.

      Projekt ska bidra till att utveckla och implementera resultat som säkerställer industrins tillgång till den el som behövs, när den behövs till ett rimligt pris.

    • Inom denna inriktning finansierar vi projekt som skapar lösningar för att öka förtroendet för avancerade digitaliseringslösningar, till exempel AI inom beslutsstödsystem för industrins ökade energieffektivisering och flexibla elanvändning. Om det är relevant får projekten gärna samverka med elnätsaktörer.

      Inriktningen omfattar inte teknikutveckling för elproduktion, batteriteknik, vätgasproduktion och laddinfrastruktur. Dessa kan dock utgöra viktiga funktioner och datakällor som aktörer behöver för att medverka till att öka industrins optimala och effektiva produktion och elanvändning, inklusive flexibel elanvändning. Inte heller elektrifiering av fordon omfattas, såvida det inte är som en del av ett konkret industriellt sammanhang, till exempel autonoma fordon eller maskiner i en gruva eller en hamn.

      Underliggande behov

      Beslut som påverkar hur industrins processer drivs kan snabbt få stora konsekvenser även för elnätets funktion och kapacitet. Därför behövs förbättrade metoder för testning och utveckling av nya avancerade verktyg för beslutsstöd innan de implementeras i verksamheten. När industriaktörer köper in avancerade digitala verktyg och metoder, till exempel för optimerad styrning av processer och deltagande på marknader för flexibel elanvändning, upplevs användarvänlighet eller kompabilitet med befintliga automationssystem ofta otillräcklig. Förtroende för den avancerade tekniken bygger ofta på kunskap och erfarenhet hos användaren och avgör om verktyget eller metoden används till fullo. För att få stor spridning och god implementering av nya avancerade digitala verktyg och metoder för industrins elektrifiering behöver interaktionen mellan människa och system fungera väl och upplevas som säker och förtroendeingivande, oavsett om beslutsnivån är kontrollrum eller styrelserum.

      Förväntade effekter

      Projekten förväntas öka användarvänligheten och effektiviteten i användningen av avancerade styrnings- och beslutsstödsystem genom bättre kunskap, förståelse och praktiska metoder för att:

      • Säkra att de utvecklade avancerade digitaliserade lösningarna har användarvänliga gränssnitt, där systemets tillstånd kan avläsas (observerbarhet) samt att operatör lätt kan påverka system och modell (styrbarhet).
      • Uppnå en hög grad av säkerhet i, och tillit till, system som har betydande inslag av automation och AI.
      • Utveckla metoder för kompetensuppbyggnad för att ta emot och delta i utvecklingen av avancerade digitaliseringslösningar, som AI, och den platsspecifika implementeringen av dessa verktyg och processer.
      • Hantera larmsystem med stora mängder data och signaler.
    • Med inriktningen vill vi stimulera värdeskapande innovation som fokuserar på användning av immersiva teknologier för att skapa och främja lärande, interaktion, mentorskap och facilitering. Det kan till exempel handla om lärandedesign, nya miljöer där människor kan mötas och utbyta tankar som drar nytta av den virtuella miljön och nya, lättare sätt att presentera kunskap på som ökar värdet för mottagare.

      Vi efterfrågar:

      • Brett applicerbara lösningar som skapar konkret nytta och värde för såväl innanför som utanför projektpartnerna. Nyttan och värdet ska tydligt påvisas genom projektets aktiviteter och i dess resultat.
      • Projektkonsortier med:
        - Teknisk kompetens och förståelse inom XR.
        - Kompetens, erfarenhet och förståelse i skapande och design av innehåll för digitala lärandemiljöer eller situationer.
        - En kontextuell kompetens inom lärande, facilitering och strategi i syfte att få en tydlig nytta och effekt av resultatet.

      Lärande, utbyte och interaktion i den digitala världen

      Framsteg inom informationstekniken har gjort det möjligt att utveckla audiovisuella, interaktiva upplevelser som ofta realiseras i form av virtuell eller förstärkt verklighet. Med XR, även kallat immersiv teknik, kan vi fördjupa och expandera användarupplevelser.

      I XR ryms tekniker som redan används idag, främst Virtual Reality (VR), Augumented Relatiy (AR) och Mixed Reality (MR), som korsas på nya sätt. Kombinationen av de olika fälten tillsammans med andra avancerade teknologier, som till exempel AI, gör det möjligt att skapa nya, omslutande miljöer. I dessa samspelar visuella element med ljud, känsel och doft, och användaren kan interagera med den simulerade omgivningen. Det kan handla om visualisering, surroundljud och 3D-ljud, rörelsesensorer, vibrationer och tryck, och doft för att skapa starka intryck och uttryck. Med kunskap om mänsklig perception och kognition kan interaktionsdesign bli än bättre på att möta användaren.

      Den digitala teknikens potential att skapa immersiva och interaktiva lärmiljöer är stor, men kräver planering och anpassning till användarnas behov, villkor och förutsättningar. För framgångsrika undervisnings- och inlärningsupplevelser behövs ett verkligt behov, en förståelse för varför den ska användas och hur den ska kunna lösa problemet.

      Tekniken gör det möjligt att skapa digitala miljöer för upplevelser som annars är svåra att tillgängliggöra. Den öppnar även upp för nya möjligheter för utbyte, lärande och interaktion.

      Det kan till exempel handla om att:

      • Främja interaktion, mentorskap och facilitering genom virtuella mötesplatser där användare kan dela kunskap och samarbeta - oavsett geografisk plats. Det kan förstärka känslan av närvaro och delade upplevelser, vilket underlättar effektiv kommunikation och kunskapsöverföring.
      • Besöka platser och miljöer som annars skulle vara otillgängliga (XR), och förstärka upplevelsen under fysiska besök genom att tillhandahålla digital information i realtid (AR).
      • Simulera komplexa procedurer och scenarier i en kontrollerad miljö för att förbättra lärandet genom praktisk träning utan risk.
      • Visualisera live-data som underlättar avancerad analys och interaktion med 3D-modeller. Det kan vara särskilt användbart för tekniska experter och learners som behöver förstå och tolka komplexa datamodeller i realtid.

      Syfte

      Projekt inom inriktningen ska stimulera värdeskapande innovation med fokus på att använda immersiva teknologier som skapar och främjar lärande, interaktion, mentorskap och facilitering. Det kan handla om utveckling av nya brukbara miljöer som stimulerar lärande och innovation, om lärandedesign, om nya virtuella miljöer där människor kan mötas och utbyta tankar, eller nya, lättare sätt att presentera kunskap som ökar värdet för mottagare.

      Med inriktningen vill vi stimulera brett applicerbara och värdeskapande lösningar som:

      • Har en utformning och ett innehåll som främjar effektiva former för lärande, utbyte och kunskapsspridning.
      • Hittar nya konkreta sätt att kombinera teknik med processer, metoder och strukturer som ger rätt förutsättningar för lärande.
      • Bidrar till nytänkande scenarier genom att visualisera olika lärandeperspektiv som utmanar invanda föreställningar.
      • Bidrar till metoder för situerat och projektbaserat lärande.
      • Kan spridas och skalas för att ge verksamma inom såväl industri som andra organisationer nya verktyg för lärande, kompetensutveckling och kunskapsspridning.
    • 2025-01-16

      Tillagt en punkt i avsnitt 6 under rubrik "Krav på ansökan":
      En och samma ansökan kan bara skickas in till en av utlysningens inriktningar.

    Så här ansöker ni

    För att söka finansiering behöver ni logga in och fylla i en ansökan i vår e-tjänst för ansökningar. Formuläret innehåller frågor om projektet, projektparter och budget.

    Mallar och bilagor för ansökan

    Här kan ni ladda ner mallar som ni behöver bifoga i ansökan, till exempel CV-mall eller projektbeskrivningsmall. Här finns också eventuella bilagor med användbar information inför ansökan.

    Projektbeskrivningsmall Avancerad digitalisering - industriell behovsdriven innovation 2025 (docx, 49 kB) CV-mall Avancerad digitalisering - industriell behovsdriven innovation 2025 (docx, 53 kB) Projektsammanfattningsmall Avancerad digitalisering - industriell behovsdriven innovation 2025 (docx, 43 kB)

    Frågor?

    Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta någon av oss.

    Staffan Nyström

    Utlysningsansvarig samt ansvarig för inriktning AI för industriella tillämpningar

    +46 8 473 30 97

    Marlene Häggström

    Avancerad digital infrastruktur

    +46 8 473 30 33

    Susanne Liljeblad

    Industriell flexibel energistyrning samt Människa-AI-interaktion för industrins elektrifiering

    +46 8 473 32 49

    Joakim Tiséus

    XR - lärande och innovation

    +46 8 473 31 76

    Julia Engström

    Administratör

    +46 8 473 30 12

    Lena Backlund

    Programkontoret Avancerad digitalisering

    Teknisk support

    Tekniska frågor om e-tjänsterna

    Diarienummer 2024-04163