Effekter av statligt stöd till fordonsforskning

I början av 1990-talet satsade staten, i nära samarbete med fordonsindustrin, på ett fordonsforskningsprogram, ffp. Båda parter satsade de första åren 30 miljoner kronor per år var. Den viktigaste effekten blev att det, bland annat genom att industrin kunde anställa forskarutbildade personer, bidrog till att stärka fordonsindustrins forskningskompetens och både intresse och förmåga att ta till sig forskningsresultat i sin egen utvecklingsverksamhet. Det bidrog också till att stärka samarbetet med högskola och forskningsinstitut och till att stärka personbilstillverkarnas interna konkurrenskraft inom de utlandsägda koncernerna. Såväl Volvo PV som Saab kunde med ffps hjälp upprätthålla koncerninterna Excellence Centers inom betydelsefulla teknikområden.

Fordonsforskningsprogrammet har alltså gett väsentliga bidrag till vidmakthållandet av den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft, genom stärkt forskningskompetens och absorptionskapacitet, stärkta samarbetsrelationer med högskola och institut, stärkt intern konkurrenskraft för personbilstillverkarna inom de utlandsägda koncernerna samt viktiga forskningsresultat som kunnat tillämpas i produktutvecklingen.

De effektanalyser som Vinnova genomför på uppdrag av regeringen är särskilt värdefulla genom att de tillhandahåller en beskrivning och en förståelse av de mer långsiktiga effekterna av satsningar på forskning, innovation och hållbar tillväxt.

För svensk sammanfattning se "Sammanfattning - Effekter av statligt stöd till fordonsforskning"(Vinnova Rapport/Analys VA 2009:11).

For summary in English see/för engelsk sammanfattning se "Summary - Impact of Government Support to Automotive Research" (Vinnova Report/Analysis VA 2009:12).