Internationellt forsknings- och innovationssamarbete i en turbulent värld

Forskningen som presenteras i denna rapport har genomförts inom ramen för regeringsuppdraget om Ansvarsfull Internationalisering, som Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova fick 2023. Slutrapporten för uppdraget, Nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering, lämnades till regeringen den 16 december 2024.

Hur kan en snabbt föränderlig geopolitisk kontext förändra förutsättningarna för internationellt akademiskt utbyte? Och hur påverkar det svenska universitet? Det diskuterar författarna Sylvia Schwaag Serger and Tommy Shih i studien. De förklarar också varför och hur kontexten har ändrats, och sammanfattar och beskriver hur högre utbildningsaktörer och regeringar har svarat hittills. De presenterar också ramverk för att förstå och utveckla lämpliga åtgärder för att hantera den förändrade kontexten.

Slutligen ger författarna några förslag på hur universitet, regeringar och andra relevanta aktörer kan svara effektivt och lämpligt på den förändrade kontexten:

1. Identifiera problemet
   Det är avgörande att det finns en meta-förståelse av de övergripande utmaningarna som till exempel öppenhet, vetenskapliga framsteg, akademisk frihet, att hitta lösningar på globala utmaningar, nationella säkerhetsfrågor, ekonomisk säkerhet, etik, mänskliga rättigheter och demokrati. En tydlig och gemensam problemidentifiering behöver skapas genom en kontinuerlig och strukturerad dialog mellan relevanta parter (akademi, regering, myndigheter och finansiärer) för att bygga ömsesidig tillit och förståelse.
2. Betydande och strukturella investeringar i kunskap
   Kunskap om forskning, vetenskap och högre utbildningssystem är väsentlig, och dedikerat kunskapsskapande krävs för att identifiera problemet och frågeställningarna. Insatser för att skapa kunskap bör kombinera och integrera olika discipliner. En sådan tvärvetenskaplig ansats är också viktig för att undvika ett överdrivet fokus på säkerhet.
3. Nationella riktlinjer och nationell stödfunktion
   På grund av det ökade behovet av att adressera nationella intressen, behöver regeringens vägleda och klargöra sina förväntningar. För att regeringens vägledning ska vara effektiv behövs också samskapande tillsammans med alla involverade intressenter. Några viktiga funktioner hos en stödfunktion kan vara att bygga en praxisgemenskap; investera i att utveckla kunskap; och svara på direkta förfrågningar.
4. Kombinera defensiva och offensiva policyer
   För att säkerställa långsiktig nationell säkerhet behöver länder kombinera insatser för att skydda forskningsverksamheten från hot och utländsk inblandning med lämpliga investeringar i framtida vetenskaplig, teknologisk och ekonomisk styrka.
5. Lag- eller regeländringar eller ökad specificitet gällande befintlig lagstiftning
   Detta gäller till exempel sekretess och informationsdelning, studentantagning och screening. Dock bör förändringar i lagstiftning göras med försiktighet. Det finns redan befintlig lagstiftning som kan användas (och används) för forskning och akademiska aktiviteter. Tydligheten om hur dessa kan tillämpas separat och kollektivt behöver bli bättre.
    

Läs mer:
Nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering:Slutrapport från regeringsuppdraget om Ansvarsfull Internationalisering

Nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering:Delrapport från regeringsuppdraget om Ansvarsfull Internationalisering