User and content dependent resource management in a multi provider environment (Acreo)

Viktiga resultat som projektet gav

Projektets mål är att möjliggöra kontroll av levererad kvalitet på Internettjänster genom att skapa ett självadaptivt nätverk. I detta sammanhang är upplevd kvalitet (Quality-of-Experience, QoE) av vital betydelse. Dagens metoder för införande av s.k. kapacitetsbaserade (best-effort) internettjänster, kräver ytterligare teknisk utveckling för att införandet av realtidstjänster såsom IP-tv ska lyckas. Projektet kommer att angripa tvärlagerproblematiken (eng. cross layer), i utveckling och förfining av teknik, kontroll av tjänsteleverans och flöden samt ur andra nätverksaspekter. Dessutom kommer projektet att utveckla en skalbar prototyp för monitorering, analys och kontroll av leveransflöden mellan ändpunkter. Detta möjliggör kontroll av att kvalitet på levererad tjänst motsvarar de uppställda kraven (eng. Service Level Agreement, SLA) och slutkundens specifikationer.

Långsiktiga effekter som förväntas

Nya standardiserade lösningar för resursövervakning och resursstyrning i nätverk, lösningar som bygger på öppna gränssnitt (eng. open interfaces) ska utvecklas. De föreslagna lösningarna kommer att leda till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser i accessnätverken. De möjliggör upptäckt och åtgärd av felaktigheter, speciellt sådana som påverkar slutkundens upplevda tjänstekvalitet, innan kunden blivit medveten om eller hunnit reagera på desamma. Detta ska åstadkommas genom koordination av flera olika mät- och kontrollmoduler och kontrollapplikationer för nätverksadministration på olika nivåer. Slutanvändaren är den som har störst nytta av projektets resultat. Ett självadaptivt nätverk som justerar sig till den individuella användarens behov och krav kommer att till fullo kunna utnyttja nätverkets kapacitet. Kunden kommer att gå från att vara köpare av kapacitet och tjänster var för sig till att bli en beställare av en viss tjänst med viss kvalitet. Användaren kommer att direkt och i realtid kunna reagera på och påverka leverad kvalitet. Operatörer kan använda projektets resultat för att uppfylla myndigheters, såsom PTS, krav på minimal levererad kvalitet i stället för som idag maximal. Det kommer att bli praktiskt möjligt att teckna servicekvalitetsavtal (SLA) direkt med tjänsteleverantörer, eftersom kvalitet kommer att kunna mätas och styras per tjänst.

Upplägg och genomförande

Projektets huvudmål är applikationskontroll. När en störning i en applikation upptäcks, av slutanvändaren eller en QoE-monitor måste systemet först avgöra om störningen finns i accessnätet eller kärnnätet. Kärnnätet ligger utanför systemets kontroll, men om störningen beror på försämring av transmissionen i accessnätet kan problemet lösas på två sätt: Adaption av det fysiska lagret och skedulering av applikationer. Applikationsskedulering är en lämplig teknik vid överbelastning av accesslänkar. För adaptionstekniken kommer projektet att ta fram relationer mellan QoE-parametrar uppmätta i högre lager och anpassningen av parametrar som kontrollerar fysiska lagrets uppförande. Mätning och styrning av signaler kan inte alltid utföras på samma lager i OSIs referensmodell. Därför kommer forskning inom tvärlager att vara nödvändigt. Målet är att förstå vilka parametrar i ett lager som påverkar okontrollerbara parametrar i ett annat. Tvärlagermodellerna utvärderas i simulatorer såsom ns-2 eller OPNET. Ett alternativt projektmål är att med en demonstrator undersöka beroenden, utveckla modeller och testa tvärlagerkontroll av QoE. System för nätverks- och resurskontroll är av naturen distribuerade och modulära. För att möta realtidskrav måste både monitorer och resurskontrollsystem vara intelligenta och, oberoende av varandra, kunna vidta åtgärder beroende på aktuella förhållanden i nätverket. En kontrollarkitektur, inklusive kontrollprotokoll och säkerhetsmekanismer ska framtas. Säkerhetsarkitekturen som sådan ligger egentligen utanför projektet, men frågor framför allt rörande personlig integritet måste adresseras.