Uppkolning av stål vid höga och låga tryck

Viktiga resultat som projektet gav

Projektets syfte var att jämföra olika kombinationer av komponenter (smidda eller tillverkade via pulvermetallurgi (PM)) och värmebehandlingsprocesser (konventionell atmosfärsuppkolning eller lågtrycksuppkolning (eng. low pressure carburizing, LPC) med avseende på uppkolningsförmåga och miljöpåverkan. Målet var att utreda huruvida det finns en miljömässig fördel att tillverka och värmebehandla komponenter via PM+LPC. En djupgående livscykelanalys (LCA) visar att kombinationen kan leda till en signifikant minskad miljöpåverkan, utryckt som CO2-ekvivalenter.

Långsiktiga effekter som förväntas

Resultaten i projektet pekar på en signifikant miljömässig fördel med att välja kombinationen PM+LPC. Förväntade effekter är att fler komponenter kan frångå konventionell tillverkning och värmebehandling och anpassas till en modern process med lägre klimatpåverkan. Dock krävs hela tiden fortsatt jämförelse och utveckling av processen för nya stålsorter, komponentgeometrier, värmebehandlingsrecept och förutsättningar för själva värmebehandlingen (ugnstyp, land i vilket värmebehandlingen sker) etc. för att visa på och öka konkurrenskraften hos PM+LPC.

Upplägg och genomförande

Projektet har fungerat väl och bestod av RISE (projektledning), Swerim (materialanalys), Härdservice (värmebehandling, datainsamling) samt Höganäs (material, materialanalys, livscykelanalys). Initialt utfördes flertalet värmebehandlingsförsök hos Härdservice för att trimma in processparametrarna vid LPC av PM-komponenter eftersom detta är relativt outforskat jämfört med konventionell sätthärdning av smidda komponenter. Därefter skedde skarpa värmebehandlingsförsök med parallell datainsamling och livscykelanalys samt kompletterande materialanalys.