Storskalig forskningsinfrastruktur som möjliggörare för nyttjande av aska som ett sekundärt råmaterial
| Diarienummer | |
| Koordinator | RISE Research Institutes of Sweden AB |
| Bidrag från Vinnova | 1 500 000 kronor |
| Projektets löptid | november 2021 - november 2023 |
| Status | Avslutat |
| Utlysning | Forskningsinfrastrukturer - nyttiggörande och samverkan |
| Ansökningsomgång | Industriellt nyttiggörande av neutron- och synkrotronljusbaserade tekniker vid storskalig forskningsinfrastruktur |
| Slutrapport | 2021-03814_FortumWasteSolutions_NOAH.pdf(pdf, 181 kB) (In English) |
Viktiga resultat som projektet gav
Målet var att öka möjlig återvinning av materialresurser från flygaskor från avfallsförbränning genom ökad kunskap om de kemiska formerna av Zn och Sb före och efter behandling av askorna. Teknikerna XANES, nXANES och nXRF användes för att ta fram detaljer om de komplexa kemiska beståndsdelarna i 6 olika askor. De vanligaste formerna av Zn och Sb i askorna identifierades. Kunskapen kan hjälpa industriparterna att förbättra processer, ge vägledning hur mineral från askresten kan bli användningsbar samt om askan kan klassas som ickefarligt avfall.
Långsiktiga effekter som förväntas
De vanligaste Zn- respektive Sb-formerna i flygaskprover identifierades. I zinkkondensat förekommer Zn främst som basiska salter och materialinnehållet i större och mindre partiklar är olika. Genom lakningstester erhölls information om innehåll före och efter behandling. Kunskaperna kommer leda till optimerad hantering och återvinning av askan. 17 Zn- och 15 Sb-innehållande föreningar las till i det öppna ämnesbiblioteket på Balder, MAX IV. De kommer bidra till bättre analyser framåt. En vetenskaplig artikel skrevs inom projektet och idéer till ytterligare tre togs fram.
Upplägg och genomförande
Prover av sex olika obehandlade/behandlade flygaskor har testats med teknikerna XANES, nXANES och nXRF vid Balder, MAX IV i Lund och I14, Diamond i UK. Fokus för analyserna har varit att identifiera i vilka former som zink och antimon föreligger. För att kunna genomföra analysen behövs kända referenser att jämföra med och genom projektet har 17 zink- och 15 antimoninnehållande ämnen lagts in i referensbiblioteket på Balder. Behandlingen av proverna har bestått av olika lakningssteg. Projektdeltagarna har regelbundet haft seminarier för att diskutera tolkningar av resultaten.