Standardisering av laddinfrastruktur för den maritima transportsektorn
Diarienummer | |
Koordinator | Göteborgs universitet - Göteborgs universitet Inst f marina vetenskaper |
Bidrag från Vinnova | 1 000 000 kronor |
Projektets löptid | april 2022 - december 2022 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Utlysningar inom Regeringsuppdrag 2022 |
Ansökningsomgång | Klimatfokuserad standardisering för ökad innovation och konkurrenskraft |
Viktiga resultat som projektet gav
1. Kunskapsbas om standarder för maritim laddinfrastruktur. Projektet har gjort den mest aktuella genomlysningen av relevanta standarder. Det har varit stort intresse för projektet. 2. Rekommendationer för standardisering. Projektet identifierar de mest brådskande områdena för standardisering. Arbetet bör anpassas till den övriga transportsektorn och elfordon på land. 3. Innovation, elektrifiering och minskade utsläpp av växthusgaser. Idag sker en elektrifiering av vattenburen kollektivtrafik. Standardisering har förutsättningar att öka takten.
Långsiktiga effekter som förväntas
Projektet SeaCharging har skapat en samlad bild av vilka standarder som existerar idag, och vad som saknas. Detta är en förutsättning för att komma vidare i arbetet med att ta fram standarder som gynnar en omställning till elektrisk framdrift i den maritima transportsektorn. Vidare har arbetet med att samla in kunskap från aktörer i sektorn som en bieffekt lett till att en stor del av de relevanta aktörerna har samlats. Det finns förutsättningar för att konsolidera detta för gemensamt arbete mot ökad maritim elektrifiering, inte minst inom vattenburen kollektivtrafik.
Upplägg och genomförande
Projektet SeaCharging utgick från den kunskap som fanns inom projektgruppen, bland annat från projektet Kaj-El. Ett stort antal intervjuer gjordes med aktörer i sektorn. Dessa bjöds också in till en heldags workshop (på plats), där preliminära resultat presenterades och ytterligare kunskap inhämtades. Projektgruppen hade inför projektstarten identifierat mellanstora fartyg och kollektivtrafik som det segment där omställningen till elektrisk framdrift går snabbast. Detta har bekräftats under projektet.