Sociala mediers själveffekter och politisk polarisering

Viktiga resultat som projektet gav

Det första målet (att identifiera användarna av sociala medier och frågor som indikerar polarisering på sociala medier) uppfylldes genom en analys av Facebook under Brexitkampanjen och en analys av reaktioner till amerikanska politikers bilder på Facebook och Instagram. Det andra målet (att identifiera hur plattformsdesign påverkar polarisering) uppfylldes genom en analys av hur plattformarnas användarnätverk och algoritmer påverkar medborgarnas politiska självuttryck. Det tredje målet (att kommunicera resultaten av projektet) har redan nämnts.

Långsiktiga effekter som förväntas

Först fann vi att användare som uttrycker polariserade åsikter är få till antalet men lämnar majoriteten av politiska kommentarer på sociala medier. De uttrycker också aktivt sina politiska åsikter i utrymmen som är utformade för sina politiska motståndare. För det andra fann vi att användare på Facebook och Instagram reagerar olika på känslorna, vilket tyder på en generationspolarisering i vilka värderingar medborgare föredrar hos sina politiska ledare. Tredje fann vi att plattformsdesign formar förhållandet mellan politisk ideologi och politiska uttryck över plattformar.

Upplägg och genomförande

Projektet utformades och genomfördes genom sex studier som testade sociala medier och polarisering på olika sätt. Dessa är: beräkningsanalys av Facebook-kommentarer, datorseende på Facebook och Instagram politiska annonser, en studie av reaktioner på bilder på Facebook och Instagram, två beteendeekonomiska experiment som testar känslors effekt på politiska uttryck och affektiv polarisering, och en storskalig undersökning av politiska uttryck i fyra länder och sju plattformar.