Slipbarhet av återvunnet stål: vevaxlar
Diarienummer | |
Koordinator | Chalmers Tekniska Högskola AB - Chalmers MCR |
Bidrag från Vinnova | 3 450 000 kronor |
Projektets löptid | oktober 2017 - april 2021 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material |
Ansökningsomgång | Strategiska innovationsprogrammet Metalliska material-Flexibla och robusta processer längs hela värdekedjan |
Viktiga resultat som projektet gav
Tillväxten på marknaden för återvunnet (skrotbaserat) stål har gjort det möjligt att öka användningen av detta material för vevaxlar, vilket medför många fördelar för fordons OEM´s när det diversifiering av leverantörskedjan, priskonkurrenskraft, mer lokal resursanvändning och minskad miljöpåverkan. Vevaxelstålprojektet skapade en djupare förståelse för skadlig påverkan av slipbarhet och hjälpte i slutändan att ta fram riktlinjer hur stålsort och processförbättringar kan ge förbättrad slipbarhet och möjliggöra mer omfattande användning av återvunnet stål.
Långsiktiga effekter som förväntas
Resultaten visade att storleken och mängden hårda partiklar (t.ex. oxidinneslutningar) i stålet påverkar slitaget av slipskivan. Dessutom kan karbonitrider i stålet påverka korntillväxtbeteendat under materialomvandlingsprocesserna. Dataanalysen visade att slipat material associerat med sämre Barkhausenbrus inte begränsas till endast återvunnet stål utan också förekommer för malmbaserade stål. Istället verkar slipbarheten vara seriespecifika, oberoende av ståltyp (återvunnet/malmbaserat).
Upplägg och genomförande
Ståltillverkning, smide och värmebehandling är styrbara processer om de kan förstås fullt ut vilket kan översättas med att justera materialegenskaperna som påverkar slipbarheten. En tvådelad strategi eftersträvades i projektet som bestod av (1) sliptester i kombination av dedikerad materialkaraktärisering och modellering och (2) dataanalys med hjälp av produktionsdata som erhållits längs värdekedjan för vevaxelproduktion. Projektet genomfördes av Chalmers, RISE, Ovako, Volvo Lastvagnar, Scania, Volvo Cars och Bharat Forge Kilsta.