Sensorflotta för autonom tillståndsövervakning av järnväg
Diarienummer | |
Koordinator | Luleå tekniska universitet - Luleå tekniska universitet Inst f samhällsbygg & naturresurser |
Bidrag från Vinnova | 2 404 000 kronor |
Projektets löptid | april 2022 - mars 2024 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Strategiska innovationsprogrammet InfraSweden |
Ansökningsomgång | InfraSweden2030: Lösningar för snabbare omställning till hållbar transportinfrastruktur |
Viktiga resultat som projektet gav
Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för ett autonomt underhåll av järnvägsbefästningar med hjälp tillståndsövervakning via tåg i drift. Målet med projektet var att testa och utveckla en molnbaserad lösning och affärsmodell för en skalbar implementering av magnetfältsbaserad sensorn för inspektion av järnvägsbefästningar. Projektet har resulterat i en algoritm för synkronisering av mätdata från multipla mätningar av samma spårsektion samt en beskrivning av olika affärsmodeller för en framtida implementering.
Långsiktiga effekter som förväntas
Projektet resulterade i en framtagen metod för hur informationen från en mätsensor för inspektion av järnvägsbefästningar skall analyseras och hanteras i ett sammanhang där en flotta av sensorer finns installerade på en mängd olika tåg och operatörer. På detta vis kan nu olika mätningar synkroniseras med varandra så att eventuella förändringar i befästningsstatusen kan övervakas. Projektet resulterade även i en beskrivning av hur ett system av sensorer kan implementeras i Sverige eller internationellt där olika affärsintressen och incitament beaktas.
Upplägg och genomförande
Projektets arbete bestod av två delar. Den första delen behandlade utvecklandet av den molnbaserade algoritmen för synkronisering av mätdata från olika mätningar via tåg i drift. Detta arbete var beroende av mätningar från tåg i drift. Denna del i arbetet innefattade en mängd tekniska och praktiska utmaningar då mätningarna behövde anpassas mot det driftsatta lokets arbetsschema. Algoritmutvecklingen krävde inte bara mjukvaruarbeten utan även förändringar i hårdvarulösningar. Den andra delen med affärsuppläget var mer teoretisk och innehöll färre praktiska problem.