Praktiska hack hur människors egna lösningar gör staden mer tillgänglig och vad vi kan lära oss av det

Viktiga resultat som projektet gav

Projektet initierades med en planerings- och analysfas av ett workshopmaterial baserat på utlandsfödda. Workshopen med 19 personer resulterade i 31 dokumenterade berättelser. I den andra fasen var målet för urvalsprocessen att fokusera på unga vuxna, tonåringar och personer i själva invandringsprocessen. Totalt 15 Semi-strukturerade intervjuer hölls och i tillämpliga fall gemensamt med både föräldrar och tonåringar. Materialet bidrog till en tydligare definition av praktiska hack och resulterade i ett antal konkreta implementerbara projektförslag till ökat deltagande.

Långsiktiga effekter som förväntas

I slutet av projektet lyftes och diskuterades konkreta lösningar i form av digitala verktyg från resultaten av studien, t.ex ett visualiseringsverktyg för gemensamma gemensamma resurser baserade på ekonomi samt ett verktyg för ökad medvetenhet, ansvar och aktiviteter kring civilkurage. För svenska föräldrar avslöjade kodningen en tendens till ökad oro kring skärmberoende och tillit. Ett överraskande resultat var att deltagarna i några fall uttryckte tacksamhet för de intervjuer som vi höll med tonåringar och deras föräldrar pga möjligheten att kunna diskutera dessa frågor.

Upplägg och genomförande

För att skapa en förståelse för människors perspektiv på kommunerna och deras tjänster genomfördes studien i två delar, dels en workshop och dels en kvalitativ studie där vi höll ett antal semi-strukturerade intervjuer i Stockholmsregionen. Intervjuerna upptogs med ljud och video, därefter analyserades dessa i flera steg via transkription på post-its (ca 650 efter att den genererades och kodades demografiskt) vidare till tematisk kategorisering. Genom denna process anonymiserades även datakorpuset.