Metoder för mätning av produktivitetsutveckling och programeffekter
| Diarienummer | |
| Koordinator | CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA AKTIEBOLAG - Institutionen för teknikens ekonomi och organisation |
| Bidrag från Vinnova | 2 500 000 kronor |
| Projektets löptid | september 2011 - mars 2016 |
| Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Syftet med projektet var ´vidareutveckling av metoder för mätning av produktivitetsutveckling och för att studera Bygginnovationenprogrammets effekter på produktiviteten på kort och lång sikt genom oberoende följeforskning´. Under följeforskningsprojektets gång har den ursprungliga inriktningen på produktivitetsfrågor förskjutits mot frågor om mekanismer för samverkan mellan företag och högskolor, där samhällsbyggnadssektorn har speciella förutsättningar.
Långsiktiga effekter som förväntas
Allmänna slutsatser: + Produktivitetsutvecklingen är svårmätt p g a kvalitetsförändringar hos output och input + Rådgivning (affärsrådet) är väsentligt + Småföretag i tillverkningsindustrin är viktiga för bygginnovationer + Produktivitetshöjningarna ses ofta hos byggföretagens kunder + Inget gap mellan företagens och högskolornas syn på olika samverkansformer + Idéer uppstår normalt i företagen + Laboratorier får företag att samverka med högskolor + Ingen personalrörlighet företag/högskola under projekten + Ofta viktigt med deltidstjänster högskola/företag.
Upplägg och genomförande
En forskarantologi om bygginnovationers förutsättningar och effekter (VR 2012:09) togs fram. Enkäter gjordes rörande åsikter om samverkan mellan branschföretag och högskolorna. Förväntade produktivitetseffekter av samtliga ansökningar analyserades som underlag för programstyrelsens beslut. Programmets 16 utvecklingsprojekt har analyserats baserat på ansökningar, utlåtanden från affärsrådet och uppgifter från projektledarna.