Målföljning för komplicerade mätfall i flygande radarsystem
Diarienummer | |
Koordinator | SAAB Aktiebolag - Saab Aerosystems |
Bidrag från Vinnova | 2 600 000 kronor |
Projektets löptid | juli 2009 - december 2011 |
Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Målföljning är en central funktion i varje sensorsystem som mäter mot rörliga objekt. Indata består av målobservationer. Dessa kan komma från allehanda typer av sensorer, till exempel radar, transpondersystem, pejlsystem, TV, IR, sonar, och akustiska sensorer. Resultatet av målföljningen är en lägesbild som beskriver omvärlden med en uppsättning objekt och deras egenskaper, såsom rörelse och typ av objekt. Lägesbilden används vidare av operatörer eller automatiska funktioner. Då sensordata aldrig är perfekta har målföljningen en viktig roll att sammanställa och förfina data. Detta är en intrikat och omfattande bearbetningsprocess. Hur väl man lyckas beror starkt på ingående algoritmer. Ett bra resultat gör systemen mer användbara och de får bättre prestanda. I svenska flygande radarsystem som ERIEYE och PS-05/A påverkas förmågan direkt av målföljningen. Det är viktigt att vi fortsätter utveckla målföljningen för att kunna fortsätta konkurrera.
Långsiktiga effekter som förväntas
I detta projekt föreslår vi fortsatt forskning på målföljeområdet för flygande radarsystem med syfte att förbättra systemens egenskaper och konkurrenskraft. Resultat från detta projekt i form av teori och algoritmer är applicerbara inom andra tillämpningar där målföljning ingår, till exempel bilsäkerhet och civil säkerhet. Via satsningar från Volvo, Volvo PV och NFFP4 (genom Saab Microwave Systems) har en stark forskargrupp bildats inom målföljning på CTH. överföring av teknik mellan Volvo, Volvo PV och Saab är möjlig via CTH:s forskargrupp. Med en fortsatt satsning från NFFP5 hoppas vi kunna vidmakthålla och vidareutveckla denna grupp.
Upplägg och genomförande
Projektet har teoretisk principiell karaktär och leverablerna är huvudsakligen rapporter och konferens- och tidskriftsartiklar. Utöver rapporter och artiklar består projektets resultat av simuleringsmodeller och algoritmprototyper, huvudsakligen realiserade i MATLAB.