Konceptuell modellering och prospekteringskriterier för stratiforma Zn-Pb-Ag-(Cu) fyndigheter i Bergslagen
| Diarienummer | |
| Koordinator | Luleå tekniska universitet - Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Bidrag från Vinnova | 2 550 000 kronor |
| Projektets löptid | juli 2014 - juli 2017 |
| Status | Avslutat |
| Utlysning | SIP Swedish Mining Innovation -Strategiska innovationsprogrammet för Gruv och Metallutvinning |
| Ansökningsomgång | Strategiska innovationsprogrammet Gruv och Metallutvinning - våren 2014 |
Viktiga resultat som projektet gav
Projektet har utvecklat nya prospekteringskriterier och reviderat den malmgenetiska modellen för stratiforma Zn-Pb-Ag förekomster i Bergslagen. Fokus har legat på att klarlägga förekomsterna stratigrafiska och strukturella sammanhang, samt geokemiska och mineralogiska vektorer till malm. Denna typ av kunskap är nödvändig för att öka förutsättningarna att upptäcka ny mineralisering kring aktiva gruvor såsom Zinkgruvan och Lovisagruvan, och nya fyndigheter i andra delar av Bergslagen. Forskningas resultaten ger ökade förutsättninar att hitta ny malm i området.
Långsiktiga effekter som förväntas
Resultaten tillåter en bättre avgränsning av prospektiva områden, dit framtida prospektering kan fokuseras. De framtagna zoneringsmodellerna samt geokemiska och geologiska kriterier tillåter bättre utvärdering och uppföljning av geokemiska anomalier. Resultaten visar på en underordnad roll av vulkaniska vs sedimentära processer vid malmbildningen, vilket förändrar prospekteringsstrategin. Dessutom belyses tidigare okända associationer med andra malmtyper, t.ex. Cu-(Co-Ni) förekomster, vilket har förnyat intresset för små förekomster av denna typ i Bergslagen.
Upplägg och genomförande
Projektet visar vikten av att integrera geokemiska and mineralogiska data med detaljerade stratigrafiska och strukturgeologiska undersökningar vid prospektering. Kombinationen av dessa i flera olika studieområden har tillåtit en bättre förståelse för variationerna i de malmbildande systemen. Integration av data har exempelvis tillåtit en ökad kunskap om mekanismerna vid sulfidmalmsbildning, elementdispersion, redoxvariationer på havsbottnen, vikten av synsedimentära strukturer, samt hur prospektiva stratigrafiska horizonter kan identifieras.