Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta - fallstudie Stockholms tunnelbana
| Diarienummer | |
| Koordinator | Kungliga tekniska högskolan - Centrum för transportstudier |
| Bidrag från Vinnova | 800 000 kronor |
| Projektets löptid | september 2009 - april 2011 |
| Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Detta projekt syftar till att med en fallstudie av Stockholms tunnelbana uppskatta hur viktig nyttan av spårinvesteringars långsiktigt strukturerande effekt är i tätbebyggda områden. På så vis kommer samhällsnyttan av kollektivtrafikinvesteringar på sikt att kunna beskrivas bättre. Projektet kommer således att bidra till ny kunskap om jämförbarheten av samhällsekonomiska kalkyler för väg- och spårobjekt. Betydelsen av detta har ökat i och med att regeringen har deklarerat att kalkylerna kan få ökad tyngd som prioriterings- och urvalsinstrument.
Långsiktiga effekter som förväntas
En potentiell slutsats kan vara att det är viktigt att bygga kollektivtrafikstruktur tidigt medan det är billigt och medan den kan strukturera bebyggelsen. Resultaten publiceras i en eller flera engelska uppsatser avsedda för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter och för presentation vid internationella konferenser. Resultaten presenteras också på Transportforum i Linköping.
Upplägg och genomförande
Den dynamiska lokaliseringsmodellen LandScape, utvecklad på KTH, kommer att användas för att prognosera hur Stockholmstrafiken samt befolkning och lokalisering skulle ha sett ut idag om tunnelbanan inte hade byggts. Prognosen är tänkt att starta 1950. Som jämförelse gör vi ett scenario där tunnelbanan byggs i samma takt som i verkligheten, där vi kontrollerar att vi på grov nivå återskapar Stockholm som det ser ut idag.