Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

High-resolution characterisation of secondary carbide precipitation in martensitic steels

Diarienummer
Koordinator Swerim AB - Swerim AB, Kista
Bidrag från Vinnova 500 000 kronor
Projektets löptid november 2018 - januari 2020
Status Avslutat
Utlysning Forskningsinfrastrukturer - nyttiggörande och samverkan
Ansökningsomgång Industriella pilotprojekt för neutron- och fotonexperiment vid storskalig forskningsinfrastruktur 2018
Slutrapport 2018-04412_SSAB_and_ Uddeholm_Tooling.pdf (pdf, 184 kB)

Viktiga resultat som projektet gav

Mikro-till-nanostrukturen i kommersiella stål är komplex med förekomst av lokala avvikelser. Strukturen är samtidigt direkt avgörande för materialets egenskaper likt hårdhet och styrka. Mer traditionella mätmetoder likt TEM och APT analyserar en mer lokal provvolym och gör det svårt att erhålla en fullständig bild av nanostrukturen. Syftet med projektet är därför att använda SANS för karakterisering av större provvolym men fortfarande med en liknande detekterad längdskala (1-100 nm). Prover från SSAB Borlänge och Uddeholm har studerats, med fokus på karbidstruktur.

Långsiktiga effekter som förväntas

Tydliga signaler från olika utskiljningar/partikeltyper i olika storleksintervaller kunde detekteras genom SANS. Resultaten korrelerar väl med data från TEM och APT beträffande utskiljningsförloppet, storlek och form på utskiljningarna och gör att storleksfördelningen kan bestämmas med gott statistiskt underlag. Mer djupgående dataanalys planeras tillsammans med verifiering av fysikaliskt baserade modeller utifrån resultaten.

Upplägg och genomförande

Ex-situ SANS experiment utfördes baserat på labbvärmebehandlade produktionsmaterial vid Sans 2D beamline, ISIS Neutron & Muon Source, UK. Totalt utvärderades 12 prover. Avsikten var även att utföra in-situ mätningar med samma uppställning likt ex-situ försöken, men då intensiteten var låg för huvudsakliga storleksområdet av intresse justerades positionerna för detektorerna för att öka intensiteten. Nya ex-situ försök gjordes med ny uppställning, och därmed fanns det ej tid att utföra in-situ försök med nya uppställningen, vilket antagligen skulle kunna ha genomförts om mer tid vid anläggning.

Texten på den här sidan har projektgruppen själv formulerat. Innehållet är inte granskat av våra redaktörer.

Senast uppdaterad 14 februari 2020

Diarienummer 2018-04412