Framtidens tidtabelläggning

Viktiga resultat som projektet gav

Projektets syfte har varit att visa att det är möjligt att använda kombination av dual optimering och Rapid Branching för att ta fram en körbar tidtabell. Trots att modellen efter många iterationer inte lyckats belägga att den färdiga lösningen är (nära) optimal, inrymmer den tidtabell som tagits fram samtliga tåg som efterfrågas. Projektet är en pilotstudie vars viktigaste egenskap är att peka på om det är meningsfullt att ta utvecklingsarbetet vidare. Svaret på denna fråga är jakande.

Långsiktiga effekter som förväntas

I stället för en manuell hantering har ett tillvägagångssätt prövats som baserar förslag till ny tidtabell baserat på formell optimering. Förutom seminarier med representanter för Trafikverket och operatörerna på banan, inleddes arbetet med att få information om gångtider på banans alla minsta enheter, dvs. för alla block och alla typer av tåg. Dessutom genomfördes ett utvecklingsarbete för att programmera den optimeringsalgoritm som användes. Projektet fick tillgång till operatörernas önskade avgångstider i april, och en färdig tidtabellen fanns i juni 2018.

Upplägg och genomförande

En pilotstudie som prövar ett datorbaserat stöd för tidtabelläggning har testats på Malmbanan, delen mellan Malmberget via Kiruna till Narvik. Studien genomfördes samtidigt som Trafikverket manuellt tog fram en tidtabell (T20). Myndigheten presenterade ett första utkast till tidtabell i juni och efter kommentarer fastställdes tidtabellen i september 2019. De första resultaten från pilotstudien fanns framme i början av maj. Eftersom alla önskemål inte kunde tillgodoses uppdaterades programmeringen och nya versioner testas. En färdig tidtabell där alla tåg ingår fanns i juni.