Förstudie: mätning av gång- och cykeltrafikflöden i centrala Uppsala via IoT

Viktiga resultat som projektet gav

Målet i ansökan var kortfattat att förstå hur IoT kan öka kvaliteten i den fysiska planeringen. Projektet har bidragit till att öka förståelsen för vad som rent praktiskt krävs av organisationen för att kunna nyttja IoT på ett effektivt och värdeskapande sätt. För att nå praktisk nytta och värdeskapande krävs samarbete mellan funktioner, från IT-infrastruktur till gatudrift, men också styrning, ekonomi och uppföljning. Nyttjandet av IoT måste alltid koka ner till välgrundade prioriteringar av verksamhetens resurser. Konkret nytta till följd av IoT är inte primärt en IT-fråga.

Långsiktiga effekter som förväntas

Projektet har resulterat i såväl en läroprocess som en konkret rapport. Rapporten innehåller bland annat en konkret stegvis väg framåt. På så sätt är den en språngbräda för kommunens fortsatta arbete med digitalisering och IoT som stöd för samhällsbyggnadsprocessen. Av det skälet är också utfallet delvis avvikande från de förväntade effekterna, och visar på komplexiteten i att uppnå större samlade nyttor än kostnader i implementering av IoT-lösningar. Den verkliga nyttan kommer om kommunen tar till sig av de ganska krassa slutsatser som förstudien ger.

Upplägg och genomförande

Bra och nödvändigt med intern förankring, men svårt att skapa entusiasm och förståelse hos verksamheterna för varför de behöver delta i ett tidigt skede, och hur ett annorlunda arbetssätt potentiellt kan förbättra verksamheten. De är mer intresserade av en färdig produkt som passar utifrån deras behov idag. För att få en god kartläggning av behov och nyttor krävs stor eftertanke kring upplägg och metod såväl som respekt för att det rör sig om en mognadsprocess och bortprioritering av arbetsuppgifter idag för en potentiell nytta på sikt. Detta är mer än en IT-fråga.