Effekter av självkörande fordon på bränsle effektivitet
| Diarienummer | |
| Koordinator | Volvo Personvagnar Aktiebolag - VOLVO CAR CORPORATION |
| Bidrag från Vinnova | 30 000 000 kronor |
| Projektets löptid | december 2015 - oktober 2019 |
| Status | Avslutat |
| Utlysning | FFI - Styrelse initierade projekt och återbetalningar från gamla program |
| Slutrapport | 2015-04126eng.pdf(pdf, 2014 kB) (In English) |
Viktiga resultat som projektet gav
Syftet med projektet är att uppskatta effekten av framtida autonoma fordon på energieffektivitet, emissioner, och ljud. Dessutom ingår arbetspaketet testprober med syfte att utveckla och bygga prototypbilar med automatiserad körning för att utvärdera automation på verkliga vägar med vanliga kunder. Funktionen är begränsad till torrt väglag, bra väder, bra ljusförhållanden, och är designad för en provsträcka som utgörs av Göteborgs ringled. Ringleden består av huvudsakligen av motorväg med separerade körriktningar där skyltad hastighet är 70 eller 80 km/h.
Långsiktiga effekter som förväntas
Analys av naturalistisk kör-data visar att automatiserad longitudinell kontroll (med adaptiv farthållare, ACC) är mer energieffektivt än manuell körning för individuella bilar, medan simuleringar visar att om ACC-liknande autonoma fordon orsakar ökade köer så kommer energieffektiviteten minska och utsläppen öka för trafiksystemet.
Upplägg och genomförande
En stor del av arbetet ägnades åt att utveckla och kalibrera en simuleringsmiljö för hela trafiksystemet (trafikmiljö, fordon, förare) för Göteborgs ringled. Trafikmiljön kalibrerades med trafikflödesmätningar på bestämda platser, och förarmodeller för manuell körning kalibrerades hjälp av naturalistisk kör-data. Analys av naturalistisk kör-data jämförde energiförbrukning vid automatiserad longitudinell kontroll (adaptiv farthållare) med manuell körning.