Design av Nya Material och Processer för Nästa Generations Additiv Tillverkning
Diarienummer | |
Koordinator | Kungliga Tekniska Högskolan - Institutionen för materialvetenskap |
Bidrag från Vinnova | 6 280 804 kronor |
Projektets löptid | maj 2018 - april 2022 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material |
Ansökningsomgång | Metalliska material: Industrialisering av additiv tillverkning för metalliska material - hösten 2017 |
Viktiga resultat som projektet gav
Syftet med projektet har varit att öka den grundläggande förståelsen för stelningsförloppet vid additiv tillverkning (AM) samt förmågan att prediktera och styra mikrostrukturutvecklingen. Målet har varit att utveckla de beräkningsmetoder och pulvermetallurgiska (PM) tekniker som krävs för att designa material specifikt för AM och dra nytta av de legeringsmöjligheter PM ger. Målet har även varit att inkludera efterbehandling genom hetisostatisk pressning (HIP) i designprocessen. Projektet har också haft ambitionen att öka medvetandet om och förbättra rutiner runt hantering av materialdata för att möjliggöra återanvändning.
Långsiktiga effekter som förväntas
Arbetet i projektet har resulterat i ny kunskap om hur stelningsförloppet kan påverkas och kontrolleras under AM. Resultaten inkluderar beräkningsmetoder och pulvertekniska lösningar för att kontrollera stelningsförloppet under AM, särskilt genom tillämpandet av metoden ympning. Detta möjliggör materialdesign för AM. Arbetet har också resulterat i ny kunskap om hur HIP-trycket påverkar termodynamik och kinetik och hur detta, i sin tur, påverkar mikrostrukturutvecklingen.
Upplägg och genomförande
Projektarbetet delades upp i fem arbetspaket (WP). I WP1 utfördes det fundamentala arbetet för att öka kunskapen om hur stelning kan kontrolleras. Fokus i WP2 var på värmebehandling i HIP och i WP3 utvärderades resultaten från WP1 och 2 genom applikation på en högentropilegering. WP4 och 5 fokuserade på utveckling av systematik för datainsamling samt spridning av resultat och information. Projektet koordinerades av KTH med forskningsutförande av KTH, Chalmers och Swerim i tätt samarbete med industriella partners.