Design av globala försörjningskedjor i svenska industriföretag

Viktiga resultat som projektet gav

Det övergripande syftet med projektet var att fördjupa kunskaperna om hur olika faktorer styr utformningen av globala försörjningskedjor som är både distribuerade och samlokaliserade samt hur detta påverkar prestationsförmågan. En fråga har gällt vilka produktionsrelaterade kompetenser och funktioner som kan separeras och vilka som behöver integreras eller samlokaliseras för att skapa innovativa och effektiva försörjningskedjor. Forskningsprojektet har i delstudier analyserat hur globala försörjningskedjor och prestationsförmågan påverkats av fyra faktorer: (1) Teknologiutveckling, (2) Kunskapsintegration och lärande, (3) Ekonomistyrning och (4) Hållbarhet.Analyserna har baserats på fallstudier vid svenska och utländska företag samt kompletterats med två större internationella enkätstudier kring inköpsstrategier respektive tillverkningsstrategier. Projektet har genomförts av forskare vid fyra lärosäten: Högskolan i Gävle, Handelshögskolan i Stockholm, KTH och Stockholms Universitet. Huvudresultaten från projektet har summerats i ett flertal vetenskaliga publikationer samt i antologin ´Innovation eller kvartalskapitalism? Utmaningar för global svensk produktion´ (Bengtsson, L. och Lind, J. (red), 2014, Liber).Projektets resultat har publicerats och presenterats via olika kanaler. Den vetenskapliga produktionen omfattar hittills två doktorsavhandlingar, 16 publicerade journalartiklar, plus ett antal i submittade, omkring 30 konferenspapper samt tre böcker, och flera bokkapitel. Projektet har vidare på olika sätt spridit resultat riktat mot företag, organisationer och allmänhet. Utöver presentationer vid olika konferenser har projektgruppen arrangerat tre större offentliga seminarier kring strategiskt inköp, global produktion respektive re-industrialisering, som samtliga har lockat flera än 100 deltagare. Dessutom hade seminariet kring ´Re-industrialisering´, som arrangerades i samarbete med VINNOVA, ca 100 deltagare och streamades även via en hemsida. Seminarierna har sedan åtföljts av tematiserade workshops. Projektets resultat har rönt stor spridning i nationell media, däribland 5 inslag i Ekonomiekot och mer än 20 artiklar i dagstidningar, t ex Svenska Dagbladet, och olika facktidningar, såsom Ny Teknik, DI, Ingenjören och Dagens arbete.