Cirkulära avtal - en internationell analys av hur avtal och certifikat kan öka användning av sekundära resurser
Diarienummer | |
Koordinator | KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN - ABE-Skolan |
Bidrag från Vinnova | 999 953 kronor |
Projektets löptid | december 2018 - september 2020 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Cirkulär och biobaserad ekonomi |
Ansökningsomgång | Cirkulär och biobaserad ekonomi, från teori till praktik |
Viktiga resultat som projektet gav
Cirkulära avtal är skräddarsydda överenskommelser mellan aktörer som bestämmer förutsättningarna för cirkulation av en avfallstyp, i syfte att öka cirkulationen. Syftet med projektet har varit att kartlägga möjligheter och hinder för olika former av sådana avtal i Europa, ta med lärdomarna hem och därigenom analysera vilka liknande lösningar som är intressanta i Sverige. De studerade avtalen är Differentierade krav i Danmark, Kvalitetsprotokoll i Storbritannien och Gröna avtal i Nederländerna.
Långsiktiga effekter som förväntas
Avtalen bedöms ha potential att öka cirkulationen i Sverige, genom att skapa och stabilisera relationer som krävs för materiellt utbyte. De är ett sätt att komma överens om hur för- och nackdelar med cirkulation kan fördelas mellan aktörer i övergången till en cirkulär ekonomi och hantera de målkonflikter som uppstår. Avtalen är särskilt lämpliga för att hantera handeln med komplexa avfallstyper. Själva begreppet ”cirkulära avtal” har gillats av många aktörer som avser jobba vidare med det.
Upplägg och genomförande
Involverade i projektet var främst KTH, LiU och Stena Recycling. Avtalen utomlands studerades genom intervjuer och studiebesök. För- och nackdelar med de olika avtalen analyserades i fallen. För att föra hem kunskapen och se vad aktörer i Sverige har för intressen och behov anordnades workshop och ett digitalt symposium. Slutligen analyserades hinder och möjligheter för implementering i Sverige. Resultaten presenterades i en slutrapport, ett exjobb och en vetenskaplig artikel.