Den 1 januari 2001 startade fyra nya myndigheter sin verksamhet för att främja forskning och utveckling i Sverige under devisen ”forskningsfinansiering i samverkan”. Vinnova – verket för innovationssystem, var en av dem. De övriga tre var Vetenskapsrådet, Formas och Forte.
En kommitté hade då arbetat i tio månader med att utreda hur Sveriges forsknings-, utbildnings- och innovationsutveckling skulle få fart. Syftet var att främja svensk tillväxt och konkurrens och att höja kompetensen inom utbildningsväsendet.
Idag är Vinnova en myndighet som arbetar med att mobilisera och stötta aktörer i innovationssystemet. Vi uppmuntrar kunskapsutbyte, individrörlighet och kompetensutveckling och delar metoder för samhällsförändring mot hållbara mål. Vi identifierar behov och samlar aktörer inför gemensamma utmaningar. Vi finansierar satsningar för en hållbar framtid.
Vinnova fick i uppdrag att finansiera "behovsmotiverad forskning och utveckling till stöd för innovationssystemet och en hållbar tillväxt och utveckling". Vi hamnade under Näringsdepartementet (nuvarande Klimat- och närlingslivsdepartementet) och fick överta delar av ansvar som tidigare legat hos Nutek, Rådet för arbetslivsforskning och Kommunikationsforskningsberedningen.
Vinnova skulle bedriva forskningsfinansiering i samverkan mellan myndigheter för att främja svensk tillväxt och konkurrens.
Ett viktigt uppdrag blev att identifiera tillväxtområden och kartlägga hur innovationssystemet ser ut för dem.
Vi skulle föreslå initiativ för att stärka utveckling och tillväxt inom teknik, kommunikation och arbetsliv. Syftet var att underlätta för ny kunskap att tas tillvara och omsättas i produkter, processer, tjänster, regelverk och arbetsliv.
Redan då nämndes mångfald och hållbarhetsfrågor i flera avsnitt i Vinnovas uppdrag. Ledordet var samverkan och vi uppmanades att samordna våra insatser för forskning, utveckling och innovation för att få ett större genomslag med riktade insatser. Regeringen ville ha en bättre överblick över svenska forsknings- och innovationssatsningar.
Hållbarhetsfrågor och samverkan har med tiden kommit mer och mer i fokus för Vinnovas uppdrag.
Forskarperspektivet genomsyrade
Vid starten 2001 anställde Vinnova cirka 150 personer och fick en miljard kronor i budget för finansiering av innovationer. Björn Rosengren var näringsminister. Per Eriksson blev vår första generaldirektör. Han kom från posten som rektor vid Blekinge tekniska högskola. Forskarperspektivet genomsyrade tidsenligt uppdraget och organisationen på Vinnova.
- Vinnovas första egenutvecklade program hette Vinnväxt och är mer aktuellt än någonsin idag. Vinnväxt finansierar regioner för långsiktiga innovationsinitiativ. Triple Helix var en grundprincip för detta initiativ – det vill säga samverkan mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv.
- Forska&Väx – med perspektivet små och medelstora företag blev också till under denna period
- Satsningen kompetenscentrum aktualiserades.
Charlotte Brogren - GD från näringslivet
Med Charlotte Brogren, som 2009 kom till Vinnova som GD direkt från näringslivet, fick Vinnova ett nytt sätt att arbeta med innovation. Vi började lyssna och lita mer på aktörerna. Vilka var behoven och var kunde innovation skapa värde?
Vår nya devis blev "Koppla, katalysera och stimulera!"
- I omvärlden svärs Barack Obama in som USA:s president.
- Statsminister Fredrik Reinfeldt blir EU-ordförande.
- Finanskrisen, klimatet och EU:s nya fördrag är några punkter på agendan.
- Maud Olofsson är näringsminister.
Att landa i stora gemensamma utmaningar
Samma år var Vinnova med och tog fram ”Lundadeklarationen”. Vi satte samhällsutmaningar på EU:s agenda tillsammans med de andra forskningsfinansiärerna. Och därmed överst på vår egen.
Det här inledde en utmanande resa på Vinnova - att gå från att tänka bransch eller sektor till att landa eniga i några gemensamma utmaningar.
Det här tänket kom sedan att bli grunden för satsningen Utmaningsdriven innovation (UDI).
UDI byggde på samhällsbredd och systemtänk, hållbarhet och gemensamma mål. Ett tänk som fortfarande är centralt i Vinnovas arbete att mobilisera för hållbar samhällsförändring.
Offentlig sektors roll i innovationssystemet blev mer framträdande och handläggarna fick att göra då nära 800 ansökningar om finansiering kom in.
Även innovationsprogrammet Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) kom till 2009 - i en tid när fordons- och transportbranschen var i djup kris. Programmet har bland annat bidragit till - och bidrar än idag till - industrins konkurrenskraft och Sveriges transport- och klimatpolitiska mål.
Hela samhället mobiliserar - strategiska innovationprogram
2013 var året då Vinnova startade sin största satsning sammantaget med stor betydelse och internationell uppmärksamhet - de strategiska innovationsprogrammen. De kom till som en utveckling av tidigare branschprogram och skulle ta sig an:
- Nationell kraftsamling inom viktiga områden för Sverige.
- Hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Ökad internationell konkurrenskraft. - Programmen byggde på bred samverkan genom att vara aktörsdrivna, strategiskt viktiga, nationella, öppna för alla, transparenta och ha en gemensamt formulerad forsknings- och innovationsagenda.
Agenda 2030 blir ett verktyg
2015 började Vinnova arbeta med Agenda 2030 som integrerades i satsningarna Utmaningsdriven innovation och Vinnväxt. Agenda 2030 är nu ett verktyg för att styra vår finansiering mot mer medvetet hållbara val.
Satsningen Social innovation växte fram och började försiktigt med en ”plantskola för social innovation” som fick ett stort gensvar. Idag är det en etablerad satsning på Vinnova.
Vinnova fick ett regeringsuppdrag för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Det arbetet har bland annat lett till att andelen kvinnliga projektledare ökat i Vinnova-finaniserade projekt, och vi har sett ökad kvalitet i lösningar och bredare målgruppsanpassningar.
Samverkansprogram för bredd och kraft
Regeringen lanserade 2017 fem strategiska samverkansprogram enligt den nya forsknings- och innovationspropositionen från 2016. Vinnova fick det hedersamma uppdragen att både bidra till att leda arbetet och finansiera insatser, främst genom de strategiska innovationsprogrammen.
Vi spanade på policylabb i omvärlden där man arbetade med designdrivna processer för reglering och policier med användaren i fokus. Ett nationellt policylabb föddes.
Tillsammans med Tillitsdelegationen genomförde Vinnova ett 20-tal projekt med olika myndigheter med start i fintech och finansinspektionen.
Idag är smart policyutveckling och strategisk design som metoder naturliga delar av vår verksamhet.
Att se system och sammanhang
2018 tillträdde Darja Isaksson som generaldirektör för Vinnova. Darja Isaksson kom in med målet att använda innovation för hållbarhet. Hon vill skapa en balans mellan att leda innovationssystemet och att ha örat mot marken.
Hela samhället behöver mobilisera i gemensamma riktningar mot hållbara mål.
Personalinformationsmötena omvandlades till workshops där alla på Vinnova bjöds in till samtal om vad som är viktigast för att innovation ska lyckas.
Arbetet ledde till en verksamhetsplan med devisen "att se system och sammanhang".
Kraftsamlingar för hållbara gemensamma mål
Samtidigt som vi balanserade och förstärkte vår projektportfölj utmanade vi oss själva att testa ett missionsorienterat arbetssätt inom både mat och mobilitet. Idag har vi med koppling till temat bland annat vår första systemdemonstrator Reel igång - en nationell satsning på elektrifiering av stora transportfordon.
Vårt inspel till Forsknings- och innovationspropositionen lämnades in under hösten 2019 med budskapet "Mobilisera hela samhället för hållbar utveckling.”
2020-2022 - nya arbetssätt för hållbarhet
När Forsknings- och innovationspropositionen väl kom 2020 hade vi fått gott gehör för vår riktning.
Detta var året då Vinnova skulle mobilisera för systeminnovation genom att utveckla nya arbetssätt. Förberedelserna för tio nya områden tog full fart.
Vi utsåg ett internationellt expertråd med tre erkända innovationsexperter. Ett viktigt steg för vår internationella uppkoppling.
Men vi ställde inte in – vi ställde om. Det blev en intensiv vår med innovationer i krisens spår.
I omvärlden tog viruset Covid-19 fart över kontinenterna och den 17 mars började vi arbeta hemifrån - vilket vi gjorde under två år med digitala hjälpmedel.
Men vi ställde inte in – vi ställde om. Det blev en intensiv vår och innovationer i krisens spår blev en snabb och uppskattad satsning som svar på de direkta och kortsiktiga behoven i samhället just då.
Sedan vi började arbeta hemifrån har vi genomfört 37 500 teams-möten. Idag, 2022 är vi tillbaka till kontoret i ett nytt hybridbaserat arbetssätt.
Vi öppnar upp för innovation som gör skillnad!
Vinnova har 3,5 miljarder i budget till forsknings- och innovationsprojekt och vi är 200 medarbetare. Vi står stadiga på finansieringsbenet och pushar oss själva i rollen som förändringsagent. För oss handlar innovation om att tänka nytt och göra annorlunda för att förbättra livet för människor och för vår planet. Vi öppnar upp för innovation i hela samhället. Det ger Sverige konkurrenskraft och gör skillnad för världen.
