Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

AI-experter överens: Sverige behöver tydlig riktning i AI-utvecklingen

Publicerad: 8 maj 2024

Sverige har förutsättningarna att ta stora, snabba kliv i AI-utvecklingen. Men för att lyckas behövs en tydlig riktning från regeringen och ett visionärt ledarskap i hela samhället. Tiden är nu, och det är bråttom. Det säger några av Sveriges främsta AI-experter till Vinnova.

AI-panelsamtal.PNG

Bilden är AI-genererad.

Den globala AI-utvecklingen går fort och det är tydligt vilka stora värden som går att skapa. Om Sverige ska kunna nyttja AI till sin fulla kapacitet, både för att skapa ett bättre samhälle och öka vår globala konkurrenskraft, behöver vi ta stora steg på vår AI-resa. Men vad behöver vi prioritera? Vinnova har pratat med några nyckelpersoner med unika perspektiv på den nationella AI-utvecklingen.

Göran Lindsjö är internationell AI-rådgivare och har en bakgrund som serieentreprenör och som rådgivare på Regeringskansliet. Han möter ofta en, vad han kallar, “problematisk självbild” i Sverige och hos politiker. Deras bild är att Sverige ligger långt fram i AI-utvecklingen, trots en blygsam plats 17 på Global AI-index och plats 44 i delkategorin som handlar om samordnad strategi från regeringen.  

Göran Lindsjö är ändå optimistisk. Sverige har styrkor att bygga vidare på, och han lyfter särskilt fram den snabba och strategiska AI-utvecklingen inom stora svenska exportbolag och Sveriges höga andel startups per capita. Han pekar på att länder som ligger i täten av AI-utvecklingen samtliga har en tydlig nationell strategisk prioritering och ett starkt samarbete med industrin. De låter exportindustrin gå före, och ser till att mindre företag och offentlig sektor kan dra nytta av detta. Göran Lindsjö menar att det kan finnas fördelar med att inte vara först.

Länder som ligger i täten av AI-utvecklingen har samtliga en tydlig nationell strategisk prioritering och ett starkt samarbete med industrin.

- Vi har en jättemöjlighet, om vi bara börjar jobba lite tuffare med AI än vad vi gjort hittills och inte är så tillbakalutade som vi varit de senaste tio åren. Om vi nu kommer sent till partyt har vi ju fördelen av att vi kan titta på erfarenheter och saker som har gått bra och mindre bra i andra länder, säger han.

Paneldiskussion AI-1.JPG

Texten i artikeln har utgångspunkt i ett panelsamtal den 19 april 2024 som modererades av Fredrik Weisner, områdesledare Digital omställning på Vinnova. Längre ner på sidan kan du följa hela den inspelade diskussionen.

 

Vi behöver börja använda AI på riktigt

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är en viktig aktör för AI-utvecklingen i Sverige. Stiftelsen driver Sveriges största forskningsprogram kopplat till AI, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), där 6,3 miljarder kronor investeras i grundforskning och utbildning av forskare för svensk industri. Sara Mazur, verkställande ledamot i stiftelsen och tidigare ansvarig för WASP-programmet, var med i starten av programmet under sin tid som forskningschef på Ericsson. Hon berättar att programmets forskarskola hittills har examinerat cirka 120 doktorer. Nästan samtliga är kvar i landet, av dem är två tredjedelar verksamma i industrin och en tredjedel inom akademi.

- Vi har satsat väldigt mycket på grundforskning och det ger utslag. Men användandet av AI sker fortfarande mycket i form av testsystem och demos. Vi måste komma igång och börja använda AI på riktigt i produktion, i produkter och tjänster, i företagen och i offentlig sektor. Där går det för långsamt och vi behöver hjälpa, framför allt små och medelstora företag, att komma igång och använda AI på riktigt.

Användandet av AI sker fortfarande mycket i form av testsystem och demos. Vi måste komma igång och börja använda AI på riktigt i produktion.

Förslag på en svensk AI-strategi

I våras släppte AI Sweden, som arbetar för att driva på tillämpningen av AI, en AI-strategi för Sverige. Ett viktigt mål med strategin är att få ledare inom offentlig sektor att komma igång med tillämpning av AI.

- Vi vill knuffa ordentligt på ledare där ute. Man kan se det som en guide, ett sätt att tänka och en rejäl uppmaning att komma igång. Vi tror också att strategin är tillämpbar som input till beslutsfattare i det offentliga för hur man kan allokera medel och katalysera en snabbare framdrift. Ett ledarskap från regeringen med incitament att utveckla det här i samarbete med offentlig sektor, och dela lösningar mellan varandra, skulle vara en väldigt framgångsrik svensk modell, säger Martin Svensson, vd AI Sweden.

Titta på Frankrike, Kanada och andra. Man har inte alla svar, men regeringen pekar ut riktningen och sätter upp ett ambitiöst mål.

Johan Harvard är chef för strategisk AI på Silo AI som hjälper företag och organisationer att utveckla verksamheter och produkter med hjälp av AI. Han ser en splittrad bild i Sverige. Det händer mycket hos några få bolag, som har varit tvungna att anpassa sig till den globala konkurrensbilden, medan många andra fastnat i ett vänta-och-se-läge och inte vågar satsa.

I likhet med de andra AI-experterna efterlyser han en tydlig riktning från Sveriges regering.

- Titta på Frankrike, Kanada och andra. Man har inte alla svar, men regeringen pekar ut riktningen och sätter upp ett ambitiöst mål. Det skulle Sverige kunna göra kring till exempel AI-användning och utveckling av unika AI-lösningar, säger Johan Harvard.

Ett starkt ledarskap är nyckeln för AI-utvecklingen

Evelina Anttila, partner på riskkapitalbolaget Wellstreet, beskriver nuläget som att startup-bolag med AI-inriktning poppar upp som svampar.

- Det är en otroligt spännande tid att vara en tidig investerare. Det viktiga som grundare av företag behöver fundera på vilket problem det är som de löser, helst ett stort problem som många har, och där AI kan vara en del av lösningen. Alla problem kräver ju inte AI-teknologi.

De AI-experter Vinnova talat med lyfter vikten av det visionära ledarskapet, och att AI är en strategisk fråga som hela ledningsgruppen och styrelsen måste förstå och driva.

- När jag utbildar styrelser i andra länder inom AI har man ett mycket, mycket större intresse av att hela styrelsen och företagsledningen har en rudimentär kunskap om vad det handlar om. Svenska ledare behöver prioritera upp den här frågan ganska så kraftigt och agera nu, menar Göran Lindsjö.

Alla styrelser, oavsett nivå och typ av organisation, bör sätta AI på agendan och ha en plan.

Evelina Anttila poängterar vikten av ett visionärt ledarskap för AI när det gäller grundläggande delar av samhällsutvecklingen. Det kan vara att ta ansvar för förändringarna på arbetsmarknaden som många är oroliga för, och för det blir en demokratisk utveckling, att alla är med på tåget. Det handlar också om, poängterar hon, att ta ansvar för den roll som AI-utvecklingen kommer att spela för Sveriges motståndskraft framåt, både vad det gäller klimatfrågan och totalförsvaret. Evelina Anttila menar att vi måste försöka använda AI Act, den europeiska AI-lagstiftningen, som en hjälp i arbetet, och inte se den som ett hinder.

- Alla styrelser, oavsett nivå och typ av organisation, bör sätta AI på agendan och ha en plan. Som en del i det kommer AI Act bli något som vi kommer få leva med. Något som är positivt med regleringen är att vi får en tydlig vägledning i hur vi ska utveckla och använda AI på ett hållbart sätt.

Fredrik Weisner är områdesledare för Digital omställning på Vinnova.

- Vi kan konstatera att vi är en stor del av Sverige som vill se en helt annan ambitionsnivå kring hur vi satsar och tar för oss av AI. Vinnova är helt med i den ambitionen och vi ser fram emot alla sätt vi kan hjälpa till i den här kraftsamlingen för att satsa framåt. Vi tror att det är otroligt viktigt, säger han.

*Texten ovan har utgångspunkt i ett panelsamtal den 19 april 2024 som modererades av Fredrik Weisner, områdesledare Digital omställning på Vinnova. Det går att se i efterhand här nedan.

Se hela expertpanelens diskussion om Sverige och AI-utvecklingen

I inspelningen kan du följa hela paneldiskussionen om hur Sverige ska få styrfart i AI-utvecklngen.

Vinnova och AI-satsningar

Vinnova har varit engagerat i AI-relaterade projekt sedan 2011, större specifika satsningar sedan 2017 och bredare satsningar med investeringar på cirka 700 miljoner kronor per år sedan 2020. I arbetet ingår bland annat innovationsprogrammet Avancerad digitalisering tillsammans med Teknikföretagen och flera stora svenska industribolag och ett pågående program om AI-kraftsamling i kommuner och civilsamhälle, samt många internationella samarbeten. Vinnova var också en av initiativtagarna till AI Sweden som arbetar för att driva på tillämpningen av AI nationellt och idag har cirka 130 partners inom näringslivet och offentlig sektor.

För att vara mer anonym har du har valt att stänga av vissa funktioner på vår webbplats, som till exempel att anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Du kan ändra dina inställningar när som helst för att tillåta dessa funktioner och få en bättre upplevelse. 

Ändra dina kakinställningar

Senast uppdaterad 13 maj 2024

Statistik för sidan