Samarbete avgörande i satsning på precisionsmedicin

Mer förebyggande och träffsäkra insatser behövs i en hållbar hälso- och sjukvård. Vård och behandling utformad och anpassad efter individuella behov och förutsättningar sparar resurser och ger fler ett längre liv i hälsa. Sverige har goda förutsättningar att vara en ledande nation inom precisionsmedicin. Då behövs satsningar på banbrytande innovation och en helhetssyn på hälsa. Vinnova mobiliserar aktörer från olika delar av samhället, driver på innovationsutvecklingen och införandet av precisionsmedicin i Sverige.  

- Vinnova vill långsiktigt stärka det svenska ekosystemet inom hälsa så att Sverige kan vara en ledande nation i utveckling och införande av precisionsmedicin, säger Anders Brinne, områdesledare, Hållbar precisionshälsa på Vinnova. 

Gränsöverskridande samarbete

- Vi kan se att gränsöverskridande samarbete nationellt och internationellt är viktigt för att lyckas att utveckla och införa precisionsmedicin, säger Anders Brinne.  

Det visar bland annat de flexibla samverkansstrukturer, så kallade innovationsmiljöer, inom precisionsmedicin som Vinnova finansierar sedan snart tre år. Till skillnad från ett traditionellt forsknings- och innovationsprojekt innebär en innovationsmiljö att aktörer från olika sektorer i samhället samlas runt en gemensam färdplan, målbild och verksamhet, samt utgångspunkt i slutanvändarens behov. I vår öppnar därför utlysningen Framtidens precisionsmedicin där Vinnova söker fler innovationsmiljöer som vill vara med och driva på utvecklingen. 

Mattias Rantalainen är docent på Karolinska institutet och leder innovationsmiljön Swedish AI precision pathology, även kallad SwAIPP. De använder AI för att ställa mer träffsäkra och individanpassade diagnoser för cancerpatienter. AI används för att extrahera mer omfattande och exakt information från mikroskopbilder av tumörvävnad. Därmed kan patienten snabbare få en mer exakt diagnos till en lägre kostnad.  

Att vara en innovationsmiljö i stället för ett traditionellt forsknings- och innovationsprojekt har givit möjligheter till bredare samarbete över olika sektorer, från akademi och sjukvård till industrin. I innovationsmiljön har vi också kunnat ha ett mycket större fokus på innovation och att ta lovande forskningsresultat hela vägen till implementering i vården, berättar miljöledaren Mattias Rantalainen. 

Från forskningsresultat till implementering

Per-Johan Jakobsson är professor vid Karolinska Institutet och ledare för innovationsmiljön PrecisionPrevent. De utvecklar metoder för att identifiera personer som löper hög risk att få ledgångsreumatism för att tidigt sätta in träffsäkra insatser och förhindra eller behandla sjukdomen. 
 
- I innovationsmiljön har vi kunnat utveckla komplexa samarbeten mellan aktörer i vår miljö. Det har varit särskilt givande att jobba konkret med implementering av innovation i ett multidisciplinärt team, säger Per-Johan Jakobsson. 
 
- Konkret har vi tillsammans utvecklat digitala instrument för att vården ska kunna identifiera individer med hög risk för ledgångsreumatism. Vi har också utvecklat en app där högriskpatienter får information om hur de själva kan minska risken att bli sjuk genom exempelvis livsstilsförändringar. I samverkan med Region Stockholm kan vi implementera verktygen i ett sammanhängande system för att förebygga ledgångsreumatism, berättar Per-Johan Jakobsson. 
 
Samtidigt erfar Per-Johan Jakobsson att det är det varit utmanande och tidskrävande att implementera nya innovativa och digitala lösningar i sjukvården. 
 
- Sjukvården är dessvärre inte organiserad så att den på ett bra sätt kan ta vara på utvecklingskraften i de digitala och patientdrivna system som vi och andra utvecklar. Det behövs bättre strukturer och öppenhet för samverkan. Då skulle vi kunna förbättra sjukvården genom exempelvis nya möjligheter för patienter att påverka sin sjukdom och genom att använda kunskap från vetenskap till prevention, säger Per-Johan Jakobsson.

Internationell uppkoppling

I SwAIPP ingår förutom Karolinska Institutet, flera företag, regioner och en patientorganisation. Även PrecisionPrevent är ett sektorsöverskridande samarbete mellan forskare vid flera universitet, sjukvården och flera företag.  
Det är mer utmanande att hålla ihop en större miljö med många olika typer av partners. Vi har exempelvis haft svårt att lyckats mötas fysiskt i den mån vi hade hoppats från början. Men vi har haft ett starkt fokus på att försöka uppnå målen som sattes upp, och det har vi lyckats väl med, berättar Mattias Rantalainen.

I utvecklingen av precisionsmedicin är det viktigt att hitta rätt samarbetspartners och de finns ofta i andra länder. 

- För oss är det viktigt att bygga evidens kring de lösningar vi utvecklar. Vi samarbetar internationellt i flera pågående valideringsstudier. Vi får också synergier genom att genomföra överlappande aktiviteter med ett nordiskt konsortium. På sikt är det också viktigt för oss att nå ut med våra lösningar utanför Sverige, säger Mattias Rantalainen miljöledare SwAIPP.

Per-Johan Jakobsson håller med om att internationellt samarbete är jätteviktigt för att utveckla och implementera resultat, och för att sprida resultaten internationellt. Han lyfter också fram lärandet som en viktig del av samarbetet. 

- Vi har lärt oss mycket och kunnat hämta hem kunskaper i våra internationella samarbeten. Exempelvis har vi kunnat implementera en ny form av terapi för våra allra sjukaste patienter. Vi har också lärt oss mycket om att expandera, detta trots att sjukvårdssystemen är väldigt olika, säger Per-Johan Jakobsson miljöledare, PrecisionPrevent.

Mer information och digitalt inspirationsmöte 

Missa inte den digitala inspirationsföreläsning 19 mars klockan 13.00-14.00 där miljöledarna Mattias Rantalainen och Per-Johan Jakobsson berättar mer om arbetet med sina innovationsmiljöer.