Vinnova finansierar svensk plattform för kvantinnovation

Kvantteknologi befinner sig i ett kommersiellt tidigt stadie, men utvecklas snabbt och förväntas i framtiden bli en nyckelteknologi inom områden som hälsa, energi, finans och försvar. Sverige har en internationellt sett framgångsrik forskning inom området, främst genom Wallenberg-finansierade WACQT med säte på Chalmers i Göteborg. Det finns också många kvantinitiativ och flera sammanslutningar spridda över landet. Det har dock saknats en kraft som sammanlänkar dessa och skapar förutsättningar för kvantforskningen att utvecklas till innovation, nytta för samhället och bidra svensk framtida konkurrenskraft.

Därför tog Vinnova initiativ till en utlysning för en nationell innovationsplattform för kvantteknologi där det nu beslutats att Quantum Sweden Innovation Platform (QSIP) i första steget får finansiering för en etableringsfas. Inspirationen kom från AI Sweden, det nationella centret för tillämpad AI, som startades 2019 och finansieras av Vinnova och av sina partners som idag vuxit till cirka 120 stycken.

En nationell samverkansplattform för kvant

QSIP leds av stiftelsen Chalmers industriteknik. Med i projektet är även WACQT-IP, Rise, GU Ventures, innovationskontoren vid KTH, Lunds universitet, Linköpings universitet, och Chalmers tekniska högskola samt företagen Ericsson, Scalinq och Con-science.

- Det behövs en nationell samverkansplattform för innovation inom kvantteknologi som samlar ledande och nya svenska aktörer - forskare, industri, och startups. Quantum Sweden kan också vara ett komplement till och samordna med WAQCT och verka i relation till den svenska kvantagendan som vi lanserade våren 2023. Vi behöver också en samlad svensk kraft inom kvant i internationella sammanhang, säger Ulf Öhlander en av initiativtagarna på Vinnova och ansvarig för utlysningen.

Projektledare på Chalmers industriteknik är Johan Felix, ansvarig för strategisk samverkan och Camilla Johansson, gruppchef för innovationsledning. De pekar på att Sverige behöver kraftsamla, för att inte halka efter jämfört med många andra länder som nu satsar stort på att bygga konkurrenskraft inom kvantteknik. Inte minst handlar det om att behålla duktiga forskare och startups. Idag befinner sig kvantutvecklingen i ett kommersiellt tidigt stadie, men på lite längre sikt tror Johan Felix att den blir helt avgörande för svensk konkurrenskraft.

- Det handlar både om att det kommer växa fram företag med helt nya affärsidéer baserade på kvantteknologi, och om utveckling av befintlig industriverksamhet med hjälp av kvantteknologi. Exempelvis kan den beräkningskapacitet som kvantdatorer möjliggör bli avgörande för förnybar energiproduktion och en mer effektiv användning av resurser i näringsliv och samhälle, säger han.

Den beviljade finansieringen på 3 miljoner kronor täcker plattformens implementeringsfas under första året. Projektet bidrar med en lika stor summa. QSIP kommer bedriva aktiviteter och nätverk som stöttar organisationer och forskare i innovations- och kommersialiseringsprocessen, men kommer inte kunna ge ekonomiskt stöd eller bidrag till aktörer.

Hur funkar egentligen kvantteknologi?

Kvantteknologi bygger på kvantmekanik – den fysik som beskriver världen på dess allra minsta skala. Revolutionen ligger i den relativt nya förmågan att kontrollera och manipulera enskilda kvantsystem, som enstaka atomer och ljuspartiklar. Denna förmåga öppnar dörren till helt ny teknik med stora möjligheter. Kvantteknologin delas in i fyra delområden:

1. Kvantdatorer - har potential att utföra beräkningar som en klassisk dator inte kan, inklusive att lösa svåra optimeringsproblem, till exempel inom logistik, DNA-sekvensering och maskininlärning.
2. Kvantsimulering - kvantsimuleringar av komplexa molekyler kan hjälpa oss att utveckla nya läkemedel, eller katalysatorer. Det kan också hjälpa oss att designa nya material.
3. Kvantkommunikation - använder sammanflätade tillstånd för att skicka meddelanden som inte kan avlyssnas. I det längre perspektivet diskuteras ett nytt internet byggt för kvantinformation, ett kvantinternet.
4. Kvantsensorer - kan möjliggöra betydligt mer exakta mätningar. Bättre atomur som används i GPS är ett exempel, sensorer för medicinsk diagnostik är ett annat.