Så får vi fart på svenskt deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram

Det och annat diskuterades under ett seminarium kopplat till rapporten Mervärden av att delta i EU:s ramprogram, det vill säga EU:s forsknings och innovationsprogram.

– Jag vurmar alltid för fler svenskar i Bryssel, vi behöver vara mer aktiva. Men jag träffar många fler av andra nationaliteter, som greker, spanjorer och nu tar även finnarna många av positionerna inom partnerskapen, säger Mats Rosenquist, som jobbar med publika partnerskap och projekt på Volvo Group.

Hans kommentar kommer under seminariet anordnat av Vinnova på temat mervärden av att delta i EU:s ramprogram, med anledning av publiceringen av rapporten med samma namn. För Volvo Group, förklarar Mats Rosenquist, är det ett viktigt strategiskt beslut att vara delaktiga i partnerskapen inom EU:s pågående ramprogram Horisont Europa, som löper från 2021 till 2027.  

Mats Rosenquist, publika partnerskap och projekt, Volvo Group

– Vi har valt att engagera oss i ett antal av de här nya partnerskapen för att jobba systematiskt och strategiskt med konkurrenter och forskningsvärlden, men också med leverantörer, teknikkonsulter och myndigheter. Hela transportbranschen står inför en jättestor utmaning med den pågående elektrifieringen, nya bränslen och ett helt nytt systemtänk. Att jobba i partnerskapen ger oss en möjlighet att skärpa vår egen strategi. Det gör vi inte genom att sitta hemma på Hisingen, säger Mats Rosenquist. 

Därför vill aktörerna vara med 

I rapporten “Mervärden av att delta i EU:s ramprogram” analyserar Faugert & Co Utvärdering, på uppdrag av Vinnova, det svenska deltagandet i ramprogrammen Horisont 2020 och Horisont Europa och vad som driver såväl företag, som lärosäten och offentliga aktörer att delta. På vilket sätt skapas mervärden för svenska aktörer, när forskningsorganisationer, universitet, företag, myndigheter med flera möts i ramprogrammen på olika sätt? Partnerskapen som Mats Rosenquist pratar om är en av formerna där aktörerna tillsammans tar sig an gemensamma utmaningar och främjar utveckling och innovation.

Rapporten bekräftar många av de mervärden som Mats Rosenquist beskriver; fördelarna med nätverkande på EU-nivå, som i sin tur leder till nya kunder och leverantörer, kompetensutveckling och vikten av att veta vad som är på gång, vilka behov som finns framgent och att kunna vara med och påverka när EU-kommissionen utformar nya lagar och regler och planerar nya satsningar och program. Och även om finansieringen är en naturligt viktig faktor som möjliggör ett större risktagande för forskare och företag, är tillgången till internationellt ledande kompetens och möjligheten att utveckla internationell konkurrenskraft några av de allra viktigaste mervärdena, enligt de aktörer som har intervjuats under rapportarbetet.

– Särskilt för stora företag ser vi hur de ser mervärden på längre sikt, som att långsiktigt säkra den egna kompetensutvecklingen, få förståelse för samhällsutvecklingen och behov i hela Europa och att få möjlighet att påverka lagstiftning och standarder, säger Tomas Åström, som lett rapportarbetet.  

Men precis som Mats Rosenquist kommenterar, är inte svenskarna alla gånger så aktiva, konstaterar rapportförfattarna.  

– Trots att det är lätt att på en övergripande samhällsnivå identifiera potentiella mervärden av att delta, är det inte alltid lika lätt att övertyga enskilda aktörer om fördelarna. Mervärdena är inte allmängiltiga och deras omfattning varierar ordentligt, säger Tomas Åström. 

Framtagandet av en svensk nationell strategi för hur det svenska deltagandet i Horisont Europa ska stärkas har därmed varit välkommet, särskilt med tanke på att Sverige historiskt har presterat allt sämre under de två tidigare ramprogrammen än jämförbara länder. Rapportförfattarna ifrågasätter dock om strategins ambitionsnivå är tillräcklig för att ge önskade effekter. Tomas Åström pekar som exempel på hur ett av målen med strategin är att Sverige ska erhålla minst 3,7 procent av totalt beviljade medel. 

– Hade vi haft samma ambitionsnivå som Norge och Spanien hade de ekonomiska målen legat på drygt 6 procent, säger Tomas Åström. 

Från strategi till handling 

Den nationella strategin blir också en av seminariets främsta diskussionspunkter. Hur går vi från strategi till handling? Och hur stimulerar vi ett ökat svenskt deltagande och engagemang i programmet?

– En nationell strategi behövs absolut, men man kan inte bara nöja sig, utan måste koppla på handlingsplaner, mätbara mål och uppföljning, säger Anna Wibom, programchef för det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem. 

Britta Fängström, senior rådgivare på Formas, ett forskningsråd för hållbar utveckling, lyfter också att vi kan lära oss mycket genom att genomföra bättre nationella uppföljningar och utvärderingar av det svenska deltagandet.

Britta Fängström, senior rådgivare på Formas

– Blir vi bättre på uppföljning och utvärdering av Sveriges deltagande skapar vi en bra grund för lärande och utveckling av arbetssätt och stödsystem så som man gör i andra länder, vilket också rapporten belyser, säger hon

Hon betonar vikten av att det kommuniceras mer kring vilken samhällsnyttan blir av att svenska aktörer deltar i programmet.

– Från Formas tycker vi det är väldigt roligt att rapporten belyser att det ömsesidiga lärandet och ett vidgat perspektiv är en av de viktigaste anledningarna till internationella samarbeten. Tillsammans i internationella samarbeten kan vi lösa de svårlösta problem som samhället står inför, vilket alla har mycket att vinna på. säger hon.

Hur gör våra grannländer?

I rapporten tas andra länders arbetssätt upp som exempel. Vid sidan av ambitiösa informations- och utbildningssatsningar, har till exempel Norge flera olika slags bidrag för att aktivt stimulera till att söka EU-projekt.  

– Norge är ett särdeles intressant exempel med en riktig jävlar anamma-attityd för att maximera nyttan av sin medlemsavgift till Horisont Europa, säger Tomas Åström under seminariet. 

Och när det gäller hur svenska program har designats, hade det varit bra att titta på de finska erfarenheterna av hur nationell finansiering automatiskt inte leder till att aktörer också söker en europeisk finansiering, utan snarare tvärt om, konstaterar författarna av rapporten. 

– De nationella programmen är många gånger nödvändiga för att skapa förutsättningar för deltagande i ramprogrammen, men de är inte så uppkopplade mot internationella perspektiv. Här skulle de behöva bättra sig, men hävdar att de behöver minst ett huvud till per kontor för att mäkta med, säger Tomas Åström. 

Britta Fängström är samtidigt mycket förhoppningsfull om framtiden utifrån det systematiska och strategiska arbete som sker från Sveriges sida med att skapa värdefulla synergier mellan våra nationella forskningsprogram och de internationella initiativen inom Horisont Europa.

– Det är dock relativt långsamma processer. Det kommer att ta tid innan vi ser mätbara effekter, så vi måste tänka långsiktigt och strategiskt. Men vi kan redan idag se ett ökat intresse och engagemang för att arbeta internationellt inom områden där vi har potential att bli mer aktiva. Vi är inte färdiga, men vi är ändå väldigt bra på gång, säger hon.

Lär dig mer om EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa