Människocentrerad mobilitet: Så får våra mänskliga sinnen vara med på resan

Resor och transport, en fråga om kostnads- och tidseffektiva lösningar med hänsyn till miljön och mänsklig anpassning till tekniken. Eller? Vad skulle i stället hända om människans behov och upplevelse fick forma våra mobilitetssystem? Och hur kan tekniken hjälpa oss att främja ett ökat välbefinnande och hållbara resvanor? Det är frågeställningar som Vinnova vill ta nya grepp om i utlysningen Människocentrerad mobilitet.

Erbjudandet Människocentrerad mobilitet | Vinnova

Utgångspunkten är människans välbefinnande och hälsa för att ta fram nya hållbara lösningar för hur vi reser och transporterar oss. 

– Ofta börjar man med att hitta en teknisk lösning på ett problem och då behöver människan anpassa sig till tekniken. Vi vill tänka utifrån vad människan upplever och hur de individuella behoven ser ut för att vi ska kunna skapa hållbara mobilitetslösningar. På så vis kan skapas förutsättningar för var och en att fatta beslut som är hållbara både för dem själva och för samhället i stort, säger Alma Jacobson, ansvarig för utlysningen på Vinnova.

Det handlar framför allt om att överbrygga gapet mellan mobilitet och beteendevetenskap förklarar hon. Genom att använda kunskap om hur våra sinnen och upplevelser påverkar våra beteenden kan utlysningen bidra till bättre mobilitetslösningar som främjar välbefinnande, hållbara resvanor och samhällsutveckling.  När klimat- och näringspolitiska mål sätts, ofta utifrån hårda värden, så hamnar fokus i stället på att få ner klimatutsläpp och att maximera antalet resenärer i kollektivtrafiken.

– Det får ju andra konsekvenser i form av till exempel en stressad befolkning som kanske därefter inte orkar göra sitt bästa under dagen. Att kunna hitta lösningar som vänder det till att bli en positiv upplevelse kan därmed innebära en stor samhällsekonomisk vinst om man även räknar in sociala aspekter som stress, psykisk ohälsa eller en lyckad integration för den delen, säger Alma Jacobson.

Människans sinnen – nästa stora digitala trend

Men samtidigt som det är det mänskliga perspektivet som får spela huvudrollen med det här tankesättet, finns ändå mycket hjälp att hämta från – just det – tekniken. Våra sinnen får nämligen allt större utrymme i ny teknik som kommit långt i sin utveckling redan i dag. Vi bad Charlotte Mattfolk, framtidsstrateg med fokus på digitalisering, AI och att driva innovation och transformation, att framtidsspana på hur tekniken kan påverka utformningen av nya mobilitetssystem. Med mer än 500 genomförda framtidsstudier och som grundare av bolaget och AI-plattformen IAMAI, ser hon hur de mänskliga sinnena äntligen får ta plats efter år av snabb, teknisk utveckling.

– Vi är på väg in i en ny era, där tekniken i högre utsträckning anpassas efter människans sinnen och behov, säger Charlotte Mattfolk. 

Att AI spelar en viktig roll är redan ett välkänt och självklart faktum. Optimering av trafikflöden och mer skräddarsydda och flexibla system är exempel på sådant som blir allt enklare med AI. Men med AI kommer också en verktygslåda som blir allt mer komplett och lik hur människan fungerar med alla våra sinnen, förklarar Charlotte Mattfolk.

Charlotte Mattfolk, framtidsstrateg (Bild: Karl Nordlund)

– AI kan läsa text och mönster, ta upp ljud och även översätta text till ljud och hjälper oss både att digitalt och mekaniskt flytta data eller saker. Det vi pratar mycket om nu är Generativ AI som innebär att man kan autogenerera nya texter, bilder och filmer utifrån en fråga eller en instruktion. Och utvecklingen har på den senaste tiden gått mycket snabbt vilket gör att många tror att vi kan vara närmare AGI, dvs artificiell generell kompetens snabbare än vi tidigare trott.

Något som också kommer stort är ny hårdvara, som tar oss från vårt skärmberoende och mobilen till en vardag där alla våra sinnen kommer att användas, berättar Charlotte Mattfolk. Den nya hårdvaran baserar sig på att vi använder våra sinnen mycket mer, som syn, rörelse, röst och tanke. Och från att mobilen varit vår främsta enhet får vi se allt mer hårdvara i form av ringar, tröjor, glasögon, handskar och så vidare.

– Som till exempel armband du kan ha på handleden, som är en del av kroppen med väldigt mycket nervceller och där det därför kan fångas upp extremt mycket information som baserar sig på din intention. Du kommer inte att behöva röra armen, det räcker med att du tänker, säger Charlotte Mattfolk. 

Från arbetsplats till mötesplats

Men hur förändrar det vårt resande? Hur de tekniska lösningarna på våra arbetsplatser kommer att se ut, påverkar också hur vi rör oss, förklarar Charlotte Mattfolk. Många är i dag tillbaka på sina kontor efter pandemin, men det är faktiskt bara en rekyl styrd av långa hyreskontrakt, konservativa chefer och att hybridmötena bara befinner sig i sin linda, menar Charlotte Mattfolk. För vad är det för bra med att vara bunden till ett skrivbord och en dataskärm när helt nya verktyg kan dokumentera och bevara det som vi gör? Och när tekniken tar jättekliv framåt och gör det möjligt att uppleva känslan av att vi är i samma rum, så kommer vi att få ett annat behov av mötesplatser.

– Vi får i stället mötesplatser, hubbar och miljöer där vi vill ses, men som är mer syftesdrivna, beroende på vad det är vi vill komma fram till, om vi ska hitta en lösning på något, lära oss något, eller komma överens, säger Charlotte Mattfolk. 

Det i sin tur förändrar vårt vardagsresande, där trängselsituationerna som i dag uppstår två gånger om dagen jämnas ut av att arbetsplatserna blir allt mer platsoberoende. Och vad som händer om de mänskliga behoven får mer utrymme när mobiltetssystemen formas med hjälp av nya verktyg återstår att se, menar Charlotte Mattfolk. Hon tror inte att kollektivtrafiken kommer att kunna lösa alla våra behov av förflyttning och att framtiden bär på fler transportalternativ än vad som finns i dag. 

– Det är en väldigt intressant utgångspunkt och jag tror vi kommer att se en hel del kreativitet i utvecklingen av detta. 

Alma Jacobson på Vinnova hoppas på att få se en rad nya tvärvetenskapliga grepp och koncept som så småningom kan ge mer hållbara och tillgängliga mobilitetslösningar som tar hänsyn till människors unika upplevelser, preferenser, drivkrafter och behov.

– Det kan till exempel handla om koncept som rör visuell stress, luftkvalitet, ljudfrekvenser och buller, rörelseperception, med mera, säger hon.

För att kunna ansöka om finansiering krävs att minst två parter samverkar, varav minst en av dem har beteendevetenskaplig kompetens. I ett första steg handlar det om analys-och konceptutveckling, som därefter följs upp av en utlysning där en konkret lösning kan vidareutvecklas. Projekt i den första fasen får pågå i maximalt 12 månader och kan beviljas maximalt 1 miljon kronor i bidrag per projekt.