Tillsammans för rätt plast på rätt plats

Plast är ett mångsidigt och i många situationer oumbärligt material, men orsakar också stora miljöproblem på grund av skadlig tillverkning, överkonsumtion och att det hamnar i naturen. I Sverige jobbar en mängd aktörer, organisationer och företag med olika initiativ för att bidra till medveten användning och underlätta återvinningen av plast. Det är ett komplicerat arbete som kräver insatser från många olika aktörer och från många olika perspektiv för att åstadkomma en förändring.

Med det gemensamma initiativet ”Rätt plast på rätt plats” vill ett antal forsknings- och innovationsfinansiärer, tillsammans med specialiserade strategiska innovationsprogram nu hitta synergierna och sätta ännu mer kraft bakom de insatser som görs.

- Alla organisationer som samlats jobbar aktivt med de här frågorna i olika delar av innovationssystemet. Vi har identifierat potentialen i samverkan och att vi genom den kan åstadkomma mer. Vi börjar i denna kärngrupp som sitter med olika pusselbitar och verktyg för att bidra till en förändring, säger Ida Langborg områdesledare för Hållbar industri på Vinnova.

Naturvårdsverket är samordnande myndighet för arbetet med hållbar plastanvändning och har bland annat tagit fram en färdplan. Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning, ser en styrka i att kunna kombinera de olika aktörernas möjligheter och verktyg och på det sättet få ”mer pang för pengarna”.

- Det är oerhört stärkande att vi kan samverka på det här sättet och jag hoppas att vi kan åstadkomma en gemensam riktning på tillgängliga forsknings- och innovationsmedel som kan stärka omställningen till en mer hållbar plastanvändning. Utöver det så jobbar vi nu för att satsa gemensamt på något lite mer avgränsat område, säger Åsa Stenmarck.

Övriga samarbetspartners i det initiala steget är Energimyndigheten, Formas och Svenskt Vatten. Tillsammans med de strategiska innovationsprogrammen Bioinnovation, Lighter och RE:source.

Flera parter gör skillnad

Sverker Danielsson är biträdande programchef på Bioinnovation som verkar för att utveckla innovativa material baserat på förnybar råvara.

- Det vi vill åstadkomma är en systemförändring. Frågan är större än att vi kan lösa den var och en för sig. Att driva på den gröna omställningen innefattar att näringsliv och producenter väljer hållbara råvaror och produktionsprocesser, att det finns system som hanterar återvinning och att offentlig sektor ges rätt förutsättningar för att vara en del av den gröna omställningen. Vi måste samlas för att täcka in de här områdena, säger han.

Samarbetsgruppen har satt ett antal prioriteringar kring var man tror att synergierna är störst- inom fyra olika perspektiv. Gemensamt för alla perspektiven är att stöd via lagar, policys och direktiv samt i kravställningar i upphandlingar är viktiga förutsättningar för att lyckas med förändring.

• Effektivt nyttjande av material: Var nyttjas materialet mest effektivt? Behövs produkten som tillverkas av plast överhuvudtaget?
• Råvara med minimal miljöbelastning: Var kan man ersätta plasten med mindre miljöpåverkande produkter? Hur kan man minska antalet material och produkter och förlänga livslängden på produkten?
• Kraftigt ökad materialåtervinning: Ta ett större grepp på materialåtervinning, inte bara på enstaka flöden.
• Inget läckage: Plast ska inte hamna i naturen.

Utifrån dessa prioriteringar identifieras konkreta actions och vilka fler aktörer man behöver ha med sig för att åstadkomma förändring.

Ett nytt synsätt på plast

Under Sweden Innovation Days 2023 höll Vinnova och Naturvårdsverket i webbinariet Collaboration- driving forces to sustainable plastics. Expertpanelen, där bland andra Åsa Stenmarck deltog, var överens om att det är komplicerat, men nåbart, att nå full cirkularitet för plast till år 2035.

Anders Kihl, utvecklingschef på återvinningsbolaget Ragn-Sells, lyfte prismekanismen och ökad standardisering som nycklar för en mer hållbar plasthantering.

- Om plast från fossila råvaror fortsätter att vara så billigt som idag finns det inte incitament att återvinna. Vi måste hitta en bättre prismekanism. Och vi behöver fler standardiserade kvaliteter, såsom Pet-flaskor, vilket skulle underlätta återvinningen.

- Den största utmaningen är att vi sitter fast i nuvarande system där vi är tränade att konsumera produkter i snabb takt, både företag och privatpersoner. Vi tänker ofta inte funktion utan produkt och mycket av vår infrastruktur runt konsumtionen är också inriktad på ’köp och släng’, säger Åsa Stenmarck.

Att många aktörer behöver samverka lyftes även under webbinariet som den viktigaste förutsättningen.

- För att vi ska kunna röra oss mot en mer hållbar plastanvändning, och generellt en cirkulär ekonomi, så är det nödvändigt att aktörer samarbetar på ett nytt sätt. Man är inte längre en del av en rak värdekedja utan mer en del av ett värdenät, säger Åsa Stenmarck.

- Vi sitter på olika pusselbitar och verktyg. I nästa steg vill vi i ”rätt plast på rätt plats”-initiativet ha med oss fler aktörer. Tillverkare, återförsäljare, återvinningsindustrin - och inte minst konsumenterna - för att tillsammans arbeta för att minska påverkan av plasten på miljön och skapa en mer hållbar framtid, säger Ida Langborg.

Missade du webbinariet om hållbar plastanvändning under Sweden Innovation Days 2023? Se det i efterhand här:

Collaboration – Driving forces to sustainable plastic - YouTube