Tre projekt för en resilient och hållbar svensk industri

Coronapandemin och de stopp som den orsakade i globala leveranskedjor satte strålkastaren på industrins sårbarhet för import av vissa komponenter. När energikrisen kom efter Rysslands invasion av Ukraina adderades ytterligare en dimension till behovet av självförsörjning och motståndskraft i industrin.  

Våren 2022 gjorde Vinnova en utlysning med syfte att finansiera systemdemonstratorer för resilient produktion, ett sätt att testa och demonstrera hela systemlösningar i en verklig men begränsad miljö. Fyra projekt finansierades inom resilient försörjning av energi, råvaror och komponenter. Av dessa har tre jobbat vidare och ska hösten 2023 presentera resultaten från första fasen, en förstudie.

Projekten arbetar med ett missionsorienterat arbetssätt vilket innebär att man samlar alla aktörer som har en påverkan, som exempelvis industriföretag, regioner, universitet och startups och sätter upp ett gemensamt mål via en förankringsprocess. I analysarbetet arbetar man aktivt med att fånga upp behov och lösningar inom de fem områden som tillsammans utgör ett så kallat systemperspektiv: kultur och beteende, infrastruktur, teknologi, affärsmodeller och policy/regelverk.

Kombinationen av de tre komponenterna- resiliens, systemdemonstratorer och ett missionsorienterat arbetssätt, är inte helt okomplicerad, men Vinnova bedömer att den är rätt för syftet då man behöver mobilisera aktörer från många delar av samhället för att nå en fungerande lösning på en komplex samhällsutmaning.

Självförsörjning av metaller till el-bilar         

Ett av projekten är In Calm Mind, som handlar om att skapa självförsörjning av de metaller som behövs för tillverkning av litium-jonbatterier till el-bilar.

- Sverige har blivit ett riktigt batteriland, men tillverkningen bygger på att vi får råvarorna från till exempel Kina. Vi vill bygga demonstratorn för att visa på riskerna, trösklarna och hindren som finns och hur vi kan överbrygga dem. Så att vi inte bygger stora batterianläggningar men det sen inte finns material att tillgå, säger Linus Brander på Rise som är projektledare.

En av projektets största utmaningar är därför att hitta vägar att göra tillståndsprocesserna för brytning av metaller snabbare men fortfarande med tillräckligt god kvalitet för miljö och människor.

Visionen är, berättar Linus Brander är att allra senast 2050 ska batteritillverkningen för svenskt behov till 80 procent byggas av återcirkulerat material som också en gång utvunnits och förädlats i Sverige.

Mindre sårbara industrier med eget energisystem

Ett annat projekt är Energihamnen i Malmö, ett pilotprojekt för att utveckla ett hållbart och självförsörjande energisystem som ska göra industrierna mindre sårbara för tillgång på extern el och gas.

Projektet har ännu inte identifierat exakt hur lösningen ska se ut. En hållbar energikälla ska generera el som kan kopplas till ett batterilager där den kan lagras. Ett av företagen i kärngruppen är Texel Energy Storage som tillverkar batterier för energilagring av förnyelsebar energi, och som planerar för att starta en större tillverkning i Malmö. 

- Vi tittar på olika möjliga systemdemonstratorer som dellösning. På 10-15 års sikt vill vi ha uppfyllt det hållbara energisystemet Energihamnen i Malmö, säger Per-Johan Wik på Sustainable Business Hub som är projektledare.

Hållbar tillverkning av reservdelar

Det tredje och sista projektet handlar om on demand-tillverkning av reservdelar till processindustrin i Norra Mellansverige. För att inte riskera att produktionen blir stående lägger man idag mycket reservdelar på lager, vilket innebär både höga lagerkostnader och att allt kanske inte används. Idag är det också vanligt att man bygger reservdelar av en till stor del onödigt material eftersom det är billigare att låta det vara kvar än att ta bort det, förklarar projektledaren Nicklas Tarantino på Sustainable Steel Region. När reservdelar dessutom fraktas från andra delar av världen påverkas miljö och klimat negativt. Reservdelar skulle kunna tillverkas lokalt och regionalt på ett mer miljö- och resurseffektivt sätt.

- Vi vill effektivisera så att leverantörerna kan producera när industrin behöver det. Att tillverka on demand är inget nytt, men vi behöver jobba med att möta behovet snabbare med digitala verktyg. Vi tittar också på produktionsmetoder som innebär mer additiv tillverkning. Om man använder sig av 3D-printing för att producera en produkt så använder du bara precis så mycket material du behöver, säger Nicklas Tarantino.

Utlysning av steg 2 i maj 2023

Till hösten 2023 ska förstudieprojekten vara klara, då ska lösningarna för systemdemonstratorer vara så tydligt beskrivna att man sedan kan bygga dem.  Nästa del i utlysningen, som öppnar i maj, handlar om att bygga själva systemdemonstratorn. Där finns det möjlighet till en finansiering på 20 miljoner kronor per projekt till två projekt och bidraget kan som högst uppgå till 40 procent av projektets totala stödberättigande kostnader. Projektet kan pågå i maximalt fem år.  Från Tillväxtverket kan projekten samtidigt söka EU-finansiering via regionalfondsprogrammen (ERUF-medel), som möjliggör ytterligare uppskalning av satsningen.

Systemdemonstratorerna kan beskrivas som en mellanfas, en demomaskin som testas för att sedan kunna skala upp i större skala. Vinnova vill med utlysningarna åstadkomma en systemförändring. Om man kan bevisa att genom att samla ett brett konsortium och komma överens om hur man kan bygga resiliens i liten skala, då kan det sedan skalas upp i regionen och nationellt inom cirka tio år.

Fakta om projekten

In Calm Mind – svensk självförsörjning och cirkularitet av metaller för tillverkning av litium-jonbatterier till el-bilar.

Projektpartners: Rise, Chalmers, Luleå Tekniska Universitet, Västra Götalands regionen, Region Västerbotten, Fortum recycling och gruv- och graftitanodbolaget Talga.

Energihamnen – ett hållbart och självförsörjande energisystem för ett område med bland annat industrier i Malmös hamnområde.

Projektpartners: Sustainable Business Hub, Eon Energilösningar, Texel Energy Storage, Malmö stad och Region Skåne.

On demand manufacturing for resilient production (DEM-ON DM) – On demand-tillverkning i Sverige av reservdelar till processindustrin.

Projektpartners: Sustainable Steel Region, företag inom stål- och tillverkningsindustrin, Karlstads universitet, Region Dalarna, RISE och Sandvikens kommun.

Resilient produktion 

En resilient produktion kännetecknas av: 

• Förmåga att reagera på externa störningar. 
• Förmåga att återgå till det ursprungliga tillståndet, eller förflyttas till ett nytt och mer önskvärt tillstånd, efter att ha utsatts för störning. 

Detta kan gälla chocker avseende exempelvis miljö, geopolitik, energiförsörjning, finanser, utrustning, råvaror, kompetenser, distribution, logistik, kundmarknader och partners.