Civilsamhället mobiliserar för att alla barn ska klara skolan

Ojämlikheten ökar i Sverige. Bland barn och ungdomar är den starkt kopplad till skolan och till barnets boende- och levnadsmiljö. Nästan vart sjunde barn går ut skolan utan fullständiga betyg.

Därför mobiliserar nu civilsamhället i en bred satsning från Vinnova med målet att skapa en jämlik chans för alla barn att klara skolan. Minskad ojämlikhet är ett av FN:s prioriterade hållbarhetsmål i Agenda 2030 (mål nr 10) - och ett av de mål där Sverige inte går framåt. Tvärtom backar vi.

     
Barnets värld utanför skoldagen

Vinnova har startat ett arbete tillsammans med 13 organisationer i det svenska civilsamhället för att påbörja den här förändringen. Det är bland annat Bris, Friends, Läxhjälpen, Sverok och Idrott utan gränser.

- Det handlar om att fånga upp barnens behov via aktiviteter och nätverk runtom skoldagen. Vad gör barnen innan de kommer till skolan? Äter de frukost? Får de läxhjälp? Känner de sig trygga? Vad gör de efter skoldagen? säger Sara Hugosson.

- Att det finns trygga vuxna utanför skolan om de inte har någon trygg plats att gå hem till.

Vi vill komma åt vad det är för sorts insatser som skulle göra skillnad på djupet, och ta reda på hur det svenska civilsamhället kan vara med och vända utvecklingen.

Satsningen är ett sätt att samla aktörerna och få en gemensam riktning. De ska få möjlighet att ta risker och våga experimentera tillsammans för att hitta gemensamma lösningar kopplat till barnet och skolan. Den första fasen, lärträffarna, har redan startat.

- Civilsamhällets aktörer är starka i arbetet för jämlikhet, och viktiga i den förändring som måste ske, säger Sara Hugosson.
 

Vad gör skillnad på riktigt?

Organisationerna får lära sig en arbetsmetod där alla aktörer ska kunna bidra och driva idéer och lösningar. Det går ut på att se sammanhanget runt barnet och hitta triggerpunkter eller luckor där något saknas och där de tillsammans kan göra skillnad. Alla berörda aktörer med olika infallsvinklar runt barnet behöver delta för att ge en helhetsbild.

- Vi kallar det att ”samla systemet i rummet”, berättar Sara Hugosson. Det hjälper oss att se vad som händer i och runt barnets vardag och tydliggöra var problem kan finnas och vem som behöver agera för att lösa dem.

I den här kartläggningen av systemet runt barnet kommer även aktörer från offentlig sektor som skola och fritidsverksamhet, och även näringslivet att kunna delta.

Metoden ska sätta ljuset på vad som verkligen skapar ojämlikhet bland barn, med koppling till skolan. Och hur vi kan förändra grundorsakerna.

Idéer ska kunna testas i praktiken

- I ett nästa steg ska detta leda till snabba prototyper och test, berättar Sara Hugosson. Här är det viktigt att det sker under kontrollerade former eftersom det handlar om barn.

Organisationerna ska alltså få testa sina idéer i praktiken för att se vad som kan ge trygghet och förutsättningar för barn att ta till sig kunskap för att skapa mer jämlika villkor.

- Syftet är att projektgrupper ska kunna testa idéer i småskaliga system. Testen kan demonstrera olika lösningar i verklig miljö. Vi kallar det systemdemos, tester i verkligheten som sker under väldigt kontrollerade former. Det här handlar ju om barn, och vi måste gå väldigt försiktig fram.

Civilsamhället bygger jämlikhet

I Sverige finns en lång tradition av initiativ där idéburen verksamhet byggt upp instanser som skapar jämlikhet. Våra barnavårdscentraler, bibliotek och ambulansverksamhet är några exempel på samhällsfunktioner som initierats av civilsamhället.

- Vår vision är att den här insatsen ska göra det möjligt för nästa viktiga samhällsfunktion att växa fram, säger Sara Hugosson. Vad blir det nästa ”biblioteket” eller annan instans som möter barns behov för att kunna klara skolan?

Hur får vi tillgänglig fritid? Kan vi få kvällsöppna skolor till exempel? Är det en självklarhet att svenska skolor stänger efter skoldagen?

Den här satsningen ska få oss att tänka till. Den ska bana väg för initiativ som snabbt kan leda till test för att kunna skala upp till något nytt i systemet.

Målet är att aktörerna ska få möjlighet att ta risker och våga experimentera tillsammans.

Det handlar om att hitta gemensamma mål och få deras aktiviteter att synka. Att hitta synergier och mötespunkter i det gemensamma nätverket kring skolbarnet där man tillsammans kan göra skillnad. Därför jobbar vi med ett så kallat missionsorienterat arbetssätt. 

Är du intresserad av att delta i arbetet? Hör av dig till oss här!
  

Sagt om missionsorienterad innovation och systemdemo

Med missionsorienterat arbetssätt menar vi att flera berörda parter jobbar tillsammans utifrån olika infallsvinklar för att hitta lösningar mot ett tydligt gemensamt mål (mission).

Med systemdemo menar vi ett test i verklig miljö i större eller mindre skala där man demonstrerar ett helt system av inblandade parter som samarbetar kring en idé. Dessa tester sker under kontrollerade former och är ibland undantagna från regelverk för att de ska vara möjliga att genomföra i praktiken.