Resebeteende i vardagen avgörande för klimat och hälsa

Sveriges klimatmål för transportsektorn är att den år 2030 ska ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med 2010. Detta kommer också att medföra ökade hälsovinster och att gator och mark kan användas på nya och mer effektiva sätt.

För att nå dit krävs bland annat tekniska lösningar, effektivare fordon, förnybara drivmedel och satsningar på kollektivtrafik, gång och cykling. Åtgärder inom dessa områden kommer alla att bidra till målet, men det räcker inte.

Beteendeförändringar avgörande för framtida klimat och folkhälsa

För att nå hela vägen till klimatmålet måste insatserna kompletteras med åtgärder som bryter invanda beteenden på vardagsnivå. Åtgärder som påverkar vårt resebeteende, val av färdsätt och framförallt vår inställning till bilen som norm.

- Utan omfattande beteendeförändringar klarar vi inte klimatmålet. Ungefär en tredjedel av de utsläppsminskningar som krävs bedöms komma från förändrade vanor. Med det sagt läggs för mycket fokus på att blicka framåt och hitta den perfekta lösningen. Omställningen är inte linjär utan dynamisk och kräver därför ett brett band av insatser som utvecklas över tid. Lösningen är inte komplicerad utan komplex säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.

2030-sekretariatet arbetar med uppföljning av att Sverige når klimatmålet och fungerar som en samlande kraft för aktörer inom alla samhällssektorer. Just bred samverkan ser Maria Stenström som en framgångsfaktor för innovation, men då lösningarna även handlar om människors beteenden blir fler förutsättningar centrala för att vi ska lyckas.

- För att förändra människors beteenden måste vi först intressera oss för hur deras liv fungerar. Behov skapar beteenden, och de alternativ till dagens resvanor som vi söker behöver möta vardagsbehoven. Vi behöver också ställa oss fråga om dagens behov är nödvändiga. Måste vi pendla? Vilka strukturer skapar de behov vi ser idag? Kan vi förändra samhällsstrukturer för att också förändra behovet av att förflytta sig? När olika aktörer samverkar kan vi hitta långsiktiga, klimatkloka och ekonomiskt hållbara lösningar som gynnar alla parter, betonar Maria Stenström.

Beteendedesign hjälper oss att göra det vi vet att vi borde göra

I Sverige har vi i allmänhet goda kunskaper om klimatet och konsekvenserna av att inte agera. Vi förstår också generellt att det är avgörande för hälsan att vi rör på oss. Men ändå är vi långt ifrån att agera på detta i tillräcklig utsträckning. Vi svenskar ligger till exempel högt upp i listan vad gäller utsläpp av växthusgaser och vi föredrar fortfarande egen bil för korta resor istället för att gå eller cykla.

Vad är det då som gör att vi inte omsätter vår kunskap i ändrade beteenden i vardagen?

Niklas Laninge är psykolog och expert på beteendedesign. Han har under lång tid hjälpt företag och organisationer att förstå vad som driver människors beteenden och varför vi människor gör som vi gör. Idag arbetar han främst med storskaliga beteendeförändringar.

- De senaste tio åren har vi verkligen sett ett rejält uppsving för tillämpad beteendevetenskap, inte minst när det kommer till ämnets roll i innovation. Att förändra beteenden är, som många märkt, inte det lättaste utan kräver ett systematiskt och stegvis angreppssätt. Framförallt är detta viktigt när det kommer till att förstå användarens beteende utifrån dennes förmåga, motivation och de möjliggörare som finns i hens omgivning, säger Niklas Laninge.

Foto: Söderhamns kommun. Konstverk och vägvisande, uppmuntrande skyltar gjorde cykelväg mer säker och attraktiv och ökade cykling med 30 procent i en beteendeinsats från Region Gävleborg och Beteendelabbet.

Beteenden kan förändras så länge individen har kapacitet, motivation och förutsättningar för det. Det går också att påskynda beteendeförändringar genom ekonomiska styrmedel och policy, liksom via socialt tryck och konsumentvilja.

Utmaningen när det kommer till beteenden inom klimat och hälsa är bland annat att effekterna inte är direkta och att vi har svårt att se den omedelbara nyttan av att agera på ett visst sätt. Vi är också ganska bekväma vanepersoner och sociala varelser som gärna gör det andra gör och ger oss uppskattning för.

I Niklas Laninges arbete med beteendedesign är det fokus på att människor ska vilja ändra beteende utifrån att individen ges ett val att skapa nytta för sig själv och/eller samhället. Utan ekonomiska incitament, påtryckningar eller förbud.

- Mobilitet och resande är ett stort forskningsområde bland beteendevetare. Genom åren har det kommit en rad insikter kring vad man kan göra för att få resenärer att välja ett mer aktivt och hållbart sätt att resa. Tyvärr har dessa insikter sällan lämnat akademin så jag ser naturligtvis riktigt stora möjligheter med att aktörer så som kollektivtrafikentreprenörer, produktutvecklare och policyskapare får hjälp att tillämpa akademiska insikter och skapa något som faktiskt påverkar beteenden i verkliga livet, säger Niklas Laninge.

Ny satsning för klimatsmart och hälsosamt resande

I ett nytt erbjudande söker Vinnova nu lösningar som förenklar för människor att göra klimatsmarta och hälsosamma val när de ska resa; exempelvis till och från jobb, skola eller fritidsaktiviteter. Det kan vara genom nya affärsmodeller, nya regelverk eller attitydförändrande aktiviteter eller tjänster. Detta kan vara i kombination med nya tekniska lösningar.

- Så som vi reser och förflyttar oss idag, bidrar vi till omfattande negativa effekter på klimat och hälsa. Med den här satsningen hoppas vi skapa bättre förutsättningar för hållbar mobilitet genom lösningar som på nya sätt ökar individers kunskap, motivation eller förutsättningar för att kunna ändra beteenden och resvanor, säger Sara Hugosson, handläggare på Vinnova.

Fram till den 17 juni finns möjlighet att ansöka om upp till en halv miljon kronor för att undersöka och utveckla en idé i tidigt stadie, och upp till tre miljoner kronor för att vidareutveckla och testa en lösning.