Ny europeisk produktpolicy kräver ökat fokus på spårbarhet

Att kunna spåra produkters innehåll och hur de har tillverkats blir allt viktigare. Vi måste leva mer resurseffektivt och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och behöver därför så långt det är möjligt använda förnyelsebara råvaror och energikällor samt återanvända material. Både företagskunder, slutkonsumenter och lagstiftare blir alltmer måna om, och beroende av, tillgång till tillförlitlig information om dessa förhållanden. Behov av spårbarhet i värdekedjor uppstår också för att säkra att de varor vi använder framställts på ett ansvarsfullt sätt.

Tillförlitlig spårbarhet är dock svårt. Produkters värdekedjor är ofta globala, produkters innehåll föremål för affärshemligheter och data inte sällan svårtillgängliga. Den digitala omställningen ger emellertid helt nya möjligheter. I den sammanlänkade gröna och digitala omställning (”twin transition”), som är en övergripande ambition för den nuvarande EU-kommissionen under Ursula von der Leyen, formas nu en ny europeisk produktpolicy där spårbarhet ges en central roll. Sverige har goda förutsättningar att vara en konstruktiv kraft i detta omställningsarbete och göra utmanande spårbarhetskrav till en svensk konkurrensfördel. Vi behöver dock höja ambitionen i det Europasamarbete som är en förutsättning för detta och samtidigt säkra att även mindre företag ges förutsättningar att verka i detta nya affärslandskap.

Digitalisering och klimatomställning i tandem

Den sammanlänkade omställningen (”twin transition”) är följden av en tilltagande och samhällsövergripande digitalisering, i kombination med allt kraftigare åtgärder för att bromsa den globala klimatförändringen. Detta återspeglas tydligt i EU-kommissionens policyagenda, där de första bägge målsättningarna är en grön tillväxtpolitik (”A European Green Deal”) och en omfattande satsning på digitalisering (”A Europe fit for the Digital Age”). Ett av flera reformområden är en ny europeisk produktpolicy, med tonvikt på spårbarhet i värdekedjor. Digitaliseringens möjligheter genomsyrar förslagen.

En viktig del i det sammanhanget är så kallade europeiska dataområden (European data spaces), som ska tillgängliggöra de data som krävs. En annan viktig del är digitala produktpass för att göra informationen hanterlig för användaren av data. Inom detta område har policyutvecklingen varit snabb under första halvåret 2022. För att säkra att data är delbar över hela EU kommer ett flertal av lagförslagen i form av förordningar som, till skillnad mot direktiv, ordagrant införs i medlemsländernas lagstiftning. Det är tydligt att dataflödenas behov av gränsöverskridande och storskaliga lösningar skyndar på den europeiska integrationen.

Ett mycket viktigt första steg är den nya batteriförordning som EU:s ministerråd enades om i mars 2022. För att få marknadsföras framöver krävs att batterier för elfordon förses med digitala produktpass som redovisar bland annat materialinnehåll. Ett lagrum för motsvarande krav för en betydligt större bredd av produkter kommer att skapas genom den förordning för ekodesign för hållbara produkter som EU-kommissionen föreslog den 30 mars 2022. Behov av spårbarhet i värdekedjor uppstår också genom EU-kommissionens förslag till direktiv för tillbörlig aktsamhet för företag (”corporate due diligence”) från februari i år. Spårbarhet handlar inte bara om vad produkterna innehåller utan också om hur de tillverkats.

Mycket data som bär viktig information för denna spårbarhet finns redan i olika delar av värdekedjorna. Av olika skäl är de dock inte tillgängliga och delbara mellan de företag och andra användare som behöver dem. Denna brist är likartad inom många andra samhällsområden där ökad datatillgång på något sätt förväntas bidra till bättre funktion, till exempel inom forskning, vård och transport. Delning och tillgängliggörande av data är därför ett viktigt fokusområde i den europeiska policyprocessen. De dataområden (”data spaces”) som etableras för att skynda på tillgängliggörandet av data är en ny företeelse i samhällets digitala infrastruktur.

Inom ramen för dessa initiativ hanteras, per tillämpningsområde, datadefinitioner, tillgång till säker IT-miljö, tillgängliggörande av data samt reglering av användares tillgång till data. Mycket är ännu osäkert kring dessa europeiska dataområden, exempelvis är förhållandet mellan privata och offentliga intressen inte självklart. Flera viktiga utvecklingsinitiativ har emellertid tagits, framför allt med koppling till den europeiska tillverkningsindustrins behov, till exempel The International Data Spaces Association och Gaia-X. EU-kommissionen följer nu upp med finansiering under Digital Europe Programme (DIGITAL) för att samla erfarenheter ifrån de initiativ som finns och utveckla nätverk, standarder och förmågor. Sådana europeiska dataområden kommer att bli viktiga förutsättningar för policyreformer inom flera områden.

Ett nytt affärslandskap för Sverige att förhålla sig till

Sverige har goda förutsättningar att vara en konstruktiv kraft i denna omställning och låta de nya förutsättningarna bli till en svensk konkurrensfördel. Flera viktiga utvecklingsinitiativ har redan genomförts, till exempel för att utveckla spårbarhet och märkning för specifika material- eller produkttyper. I flera fall är dessa finansierade av Vinnova. Individer och organisationer i Sverige har också en jämförelsevis hög digital mognad. Om några år, när konsultationerna inför ekodesignkrav för utvalda produktgrupper inleds i EU, finns därför viktiga förutsättningar på plats. Mycket tyder dock på att svenska aktörer haft en avvaktande hållning gentemot de dataområdesinitiativ som tagits i Europa.

Vår förmåga att agera i dessa sammanhang bör därför utvecklas. Här skiljer vi oss från till exempel Finland och Tyskland, där attityden varit väsentligt mer proaktiv. Detta tycks också gälla för de ganska närliggande behov som kommer av den nya batteriförordningen. Här är det tydligt att inte minst Tyskland har ett försprång i utvecklingen av format för fordonsbatteriers digitala produktpass.

Sverige behöver därför ta viktiga steg för att bidra till den stärkta hållbarhet som är det yttersta målet med spårbarhetspolicyn och för att säkra sin plats i det nya FoU- och affärslandskap som växer fram i dess spår. Överlag behövs ett tydligare och samlande nationellt ledarskap, till exempel inom ramen för Kraftsamling för ett hållbart digitaliserat Sverige, systemdemonstratorer och de andra generationens strategiska innovationsprogram (”Impact innovation”) som just nu utvecklas.

Dessa program bör stimulera samverkan längs värdekedjor i utvecklingen av digitala produktpass och dataområden. Genom internationell uppkoppling bör de medverkande se till att detta sker i samklang med utvecklingen i framför allt övriga Europa, inklusive EU-gemensamma initiativ för bredare internationell harmonisering. Därigenom kommer man också att bidra till att stärka de delar av värdekedjorna som ännu inte utvecklat sina förmågor inom området. Sammantaget kan då bättre förutsättningar skapas för att delta i kommande konsultationer kring produktspecifika ekodesignkrav.

Bred myndighetssamverkan är viktig för att kunna hantera kopplingar mellan policyområden, till exempel mellan produktpolicy, den nationella digitala infrastrukturen och kompetensutveckling för små och medelstora företag (SMF). Det kommer till exempel inom Impact Innovation inte att räcka med de tre programfinansiärerna för att lösa de utmaningar som står i fokus här. Det är nämligen tydligt att de nya kraven kommer att bli utmanande för många SMF. Många av dessa företag är vitala beståndsdelar i svenska industriella ekosystem. Med de begränsade resurser de ofta har kommer de att behöva försvara sina positioner under delvis nya förutsättningar. Stödet till dessa bör därför förberedas nu.

Vad gäller de europeiska dataområdena är det också viktigt att den svenska motsvarigheten, de svenska grunddatadomänerna, ges en tydlig koppling till vad som nu påbörjas på europeisk nivå. Det är positivt att se att flera svenska aktörer har klarat sig väl inom DIGITAL:s allra första utlysningsomgång över årsskiftet 2021-22. Mycket mer kommer dock att behövas. För att säkra stark och uthållig svensk medverkan inom DIGITAL bör medel för riktade pilotprojekt, liksom för medfinansiering av framtida DIGITAL-finansierade projekt, göras tillgängliga. Detta föreslog nyligen Vinnova i slutrapporteringen om regeringsuppdraget (se slutrapporten i PDF nedan) om att kartlägga behov av utvecklingsinsatser för datadelning.

Riktningen är tydlig. Spårbarhet längs globala värdekedjor blir allt viktigare och förbättrade möjligheter till gränsöverskridande datadelning skapar helt nya förutsättningar. På vägen stärks den europeiska integrationen, vilket manar till ett starkare svenskt EU-engagemang, inte minst kring datadelning. Samtidigt avgörs Sveriges framtida konkurrenskraft bland annat av att små och medelstora företag, ofta underleverantörer inom tillverkningsindustrin, ges goda förutsättningar att agera i detta nya affärslandskap.

Denna policy brief är baserad på en rapport (se rapporten i PDF nedan) framtagen inom ett myndighetsgemensamt nätverk för omvärldsanalys kopplad till Kraftsamling för ett hållbart digitaliserat Sverige.

Källor

Slutrapport Kartlägga behov av utvecklinsinsatser för datadelningDen sammanlänkade omställningen