Fyra steg som hjälper dig att utforska framtiden

Talare 2 [00:00:06]: Det ligger i människans natur att vi har en oro kring framtiden. Vi tycker inte om förändring. Där kan också vissa av de här framtidsverktygen hjälpa till att gå in och utmana, varför känner jag så här? Vad är det som är läskigt med en ny budget eller en ny strategi eller förändring? Omorganisering, det är ju det läskigaste ordet som finns hos många.

Talare 3 [00:00:23]: Att överhuvudtaget bli lite bättre på att framtidstänka, det är just att börja signalspana. För att det är en ganska tacksam första uppgift att börja titta sig omkring efter de här svaga signalerna. För har man väl fått kon på det, vilket inte är så svårt, då är det svårt att sluta.

Talare 2 [00:00:40]: Vi ser inte vårt framtida jag som faktiskt oss själva, utan det är en ren främling.

Talare 3 [00:00:45]: De här scenarierna är inte sagor, det är inte fantasy. Det här bygger på det vi kan anta, bygger på evidens, bygger på fakta, bygger på akademia. Sedan ska man komma ihåg att de också behöver vara provokativa, de ska provocera fram känslor.

Talare 1 [00:01:04]: Varmt välkommen till På spaning innovation, en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Jag heter Liselott Bergman. Vi lever i en tid med extremt hög utvecklingstakt och dessutom tampas vi med flera stora samhällsutmaningar. Framtiden känns oviss och många av oss tycker att det känns lite skakigt. Ett sätt att ta lite mer makt över framtiden är att börja umgås mer med den, att oftare våga blicka in i den framtid som känns och är oviss. Varför då? Vad ger det och hur börjar jag? Idag bjuder vi på en minikurs i strategisk framsyn. Så följ med på fyra steg och när du har lyssnat klart har du svar på de frågorna. Med oss i vår studio i centrala Stockholm för att guida oss har vi Susanne Forchheimer, projektledare och forskare på Institute for the Future, varmt välkommen.

Talare 2 [00:02:05]: Tack så mycket.

Talare 1 [00:02:07]: Och välkommen också Joakim Skog, expert på strategisk framsyn på Vinnova.

Talare 3 [00:02:13]: Hej, tack.

Talare 1 [00:02:14]: Du Susanne jobbar på Institute for the Future, en tankesmedja i Silicon Valley som utforskar framtidens trender. Hjälp oss att förstå, varför är det värdefullt att jobba med att utforska framtiden?

Talare 2 [00:02:27]: Jag tror att det är väldigt viktigt för att vi inte ska vara offer för en framtid som någon annan har bestämt åt oss. Vi kommer ju alla leva i den här framtiden så vi har alla något viktigt att säga där och därför tror jag att strategisk framtidssyn är så viktigt att känna att man faktiskt själv kan vara med i och inte vara ett offer för någon annan. Så det och det hjälper oss även att utmana hur vi tänker, att pusha oss själva och tänka lite annorlunda. Det är så lätt att hamna i en filterbubbla eller att man ser världen på ett sätt som man alltid har sett den eller hur man har blivit formad i sin uppväxt eller någonting annat och jag tror att framtidssyn kan verkligen hjälpa en att bredda lite den synen, ställa nya typer av frågor, våga utmana sig själv väldigt mycket och sina förutfattade meningar kring saker.

Talare 1 [00:03:14]: Joakim, när vi på Vinnova pratar framsyn med aktörer i det svenska innovationssystemet, vad stöter du på för missuppfattningar om framsyn då?

Talare 3 [00:03:24]: Ja men en vanlig förkommande missuppfattning är att man hör att men vi jobbar ju med omvärldsbevakning, vi tittar ju omkring oss hela tiden för att förstå bättre vad som väntar runt hörnet. Och det är inte riktigt hela svaret. Vi brukar skilja på att man pratar om what's next och what if. Det vill säga, what's next är när man tittar på historisk data och drar ut linjerna från det och försöker förutspå morgondagen, som traditionell dataanalys helt enkelt och baserat på historiska data. What if är när man sträcker sig längre bort i tiden för att fånga upp de här disruptiva skeendena. För att vi kommer att överraskas av framtiden. Det går inte att alltid tänka att morgondagen kommer bli precis som det var idag. Så därför behöver man kombinera de här två perspektiven, så att omvärldsbevakning är en viktig del men inte hela svaret på frågan.

Talare 1 [00:04:20]: Och varför är det så svårt för oss att tänka what if det här framtidsperspektivet? Har du tankar på det Susanne?

Talare 2 [00:04:27]: Ja men vi pratar ibland om de fyra fällorna som man kan hamna i som individ. Bland annat att den officiella framtiden finns ofta, speciellt hos organisationer, man måste ha en officiell framtid och ha en plan, det finns en strategi och det kan vara jättesvårt att se förbi den. Framtidsverktyg kan hjälpa med precis det Joakim sa då att omvärldsbevaka lite mer och inte bara titta på de historiska trenderna som gör att man kanske tillväxten nästa kvartal ska vara x y z. Så just den här officiella framtiden som kan vara väldigt knepig att se förbi. Sedan är det också att det ligger i människans natur att vi har en oro kring framtiden. Vi tycker inte om förändring. Och det kommer nog rent historiskt också, saker som har förändrats har varit skadliga för oss och det är farligt och läskigt. Där kan också vissa av de här framtidsverktygen hjälpa till att gå in och utmana varför känner jag så här? Vad är det som är läskigt med en ny budget eller en ny strategi eller förändring? Omorganisering, det är ju det läskigaste ordet som finns hos många. Men vad innebär allt det här? Så det är väl liksom en annan del av den fällan då. Joakim har redan pratat om den första då som handlar om att man också tror att allting kommer fungera exakt likadant. Så att de strategierna som funkar idag kommer också fungera imorgon, det är en annan fälla. Sist men inte minst är att när vi tänker på oss själva i framtiden. Den delen av hjärnan som tänker på sig själv i framtiden är samma del som tänker på en främling i framtiden. Vi har jättesvårt att visualisera oss själva och det här kommer från hjärnforskning egentligen att det är så. Det är därför många har svårt att pensionsspara eller investera i sin hälsa och sådana grejer också för att vi ser inte vårt framtida jag som faktiskt oss själva, utan det är en ren främling. Att vara medveten om alla de här sakerna tror jag kan vara väldigt hjälpsamt för att komma förbi och utmana sig själv och tänka lite bredare och våga utmana det.

Talare 3 [00:06:22]: Vi bygger också en förmåga att bli överraskade. Du har en kollega, Jake Dunagan, som fritt översatt säger att det är bättre att bli överraskad av en simulering än att bli vad blir det nu, blindsided by surprise alltså, eller by the future. Så det gäller att öva upp den här förmågan eftersom den inte kommer till oss med vårt DNA. Vi är liksom inte byggda att bli överraskade. Så därför behöver vi öva upp den här förmågan så den skapar en resiliens att leva i tider av snabb utveckling.

Talare 1 [00:06:59]: Intressant. Innan vi kastar oss in i den här minikursen, när i tid inträffar framtiden, det vill säga ungefär hur långt fram i tiden är det värdefullt för oss att tänka?

Talare 2 [00:07:13]: Alltså vi har ju lite magisk punkt kring tio år egentligen. Det är också en av mina kollegor Jane McGonigal som har kommit fram till det där också via hjärnforskning faktiskt, att man ser förbi det som är den nuvarande stressen och hetsen och bruset, men man tittar inte så långt bort att det känns som science fiction och då har vi landat lite på tioårsprognoser. Sedan kan man definitivt ändra det lite grann beroende på vilket område man tittar på, men just tio år är lite av en magisk punkt för oss i alla fall.

Talare 3 [00:07:43]: Nej men absolut morgondagen, framtiden är ju redan imorgon. Men ska man få effekt av de här scenarierna som vi umgås med då har vi tagit rygg på er där och menar också att tio år är bra, det är liksom lagom långt bort. Men i tider av snabb förändring så nu börjar man se att det förändras väldigt fort just nu. AI har disruptat en massa yrken och en massa branscher, så det händer saker fort nu och då är tio år nästan väl långt bort. Men för tankeövningens skull så funkar det fortfarande bra.

Talare 1 [00:08:18]: Bra, då är vi med på vad det kan ge oss att jobba med strategisk framsyn. Nu ska vi gå in på hur vi gör i praktiken. Du Susanne håller kurs i strategisk framsyn på Institute for the Future. Vilka är det som går på de kurserna?

Talare 2 [00:08:36]: Det är jätteblandat faktiskt. De är öppna publikt så vem som helst är välkommen att gå kursen. Vi erbjuder dem på olika nivåer också. Men det är allt ifrån folk som jobbar inom HR till strategi, forskare, R&D. Alla typer av människor egentligen beroende på hur organisationerna ser ut och vilka det är som har fått kanske möjlighet att göra det här. Vi tycker att alla ska kunna gå en sådan här kurs, att man inte ska behöva komma från en viss R&D eller innovationsarm. Men det är kanske oftast därifrån de kommer. Men även folk inom högskolor, vi har professorer, vi har fakultet som kommer och läser kurserna och allt möjligt. Alla möjliga människor vilket är oftast helt fantastiskt.

Talare 1 [00:09:21]: I den här minikursen så ska vi följa ett hjul med fyra steg. Kan du ge oss en kort överblick över dem innan vi djupar i respektive steg?

Talare 2 [00:09:30]: Ja, precis. Kursen är upplagd kring vad vi kallar vår Prepare, Foresight, Insight, Action-cykel. Den är egentligen att man då förbereder, det är prepare-delen som vi kommer gå in på. Sedan gör man sin foresight då, som är det här framtidsperspektiven som leder till insikter idag. Vad betyder de här om vi nu ser på de här scenarierna, vad betyder de för oss? Sedan slutgiltigen det allra viktigaste är egentligen vilka beslut fattar vi idag baserat på den här framtidsforskningen egentligen. Så det är den cykeln vi följer i kursen.

Talare 1 [00:10:01]: Toppen. Låt oss då börja med steg ett prepare. Vad innebär det och vad är det som jag behöver göra?

Talare 2 [00:10:08]: När vi går igenom vår prepare-del då är det framförallt vilka frågeställningar vi har, att vi är beredda på att bemöta dem. Vi kanske kontaktar vissa experter för att hjälpa oss i den här frågeställningen och gör intervjuer, etnografiska undersökningar. Vi tittar på vad vi kallar för drivers and signals of change och det här är alltså trender vi ser idag som vi kan på något sätt extrapolera från och anta att de kanske fortsätter till viss del och också signaler då som är de destruktiva sakerna i samhället som kanske kan gå in och faktiskt förändra hur samhället ser ut. Alla de här magiska bitarna tillsammans då kommer liksom ihop i de här olika scenarierna som vi sedan skapar. Så det är lite av en konst faktiskt att sitta med det här. Både trendanalysen, leta signaler i samhället, kontakta rätt experter som man kanske behöver ha input från och även de som kanske påverkas av forskningen själv. Det kan vara individer eller folk som arbetar med en viss marknad eller någonting sådant. Och så samlar man all den datan så det är en del av den här horisontspaningen som sker i början.

Talare 1 [00:11:16]: Hur lång tid skulle du säga att ett sådant här steg tar?

Talare 2 [00:11:19]: Det kan bero på jättemycket hur stort projektet är. Det kan ta allt från några veckor om man har bråttom till ett antal månader faktiskt som vi kan sitta och göra den här. Speciellt om man ska göra intervjuer och sådana grejer, etnografiskt arbete kan ta tid.

Talare 1 [00:11:31]: Joakim, vad är dina erfarenheter av utmaningar här? Vad är svårt när man ska genomföra det här stadiet? Har du några tips för att komma igång?

Talare 3 [00:11:41]: Ja, en utmaning kan vara att man när man signalspanar tittar brett, att man inte tittar bara på sitt tematiska fokus. Om man är en HR-avdelning till exempel bara tittar på arbetsmarknadspolitik eller siffror ur arbetslöshetsperspektiv eller så vidare vad det kan vara. Utan de svaga signalerna som vi pratar om, de som kan transformativt förändra framtiden, de kommer oftast ifrån sidan. Så att titta brett när man signalspanar är en viktig del, för att annars så får man inte mer de här tänkbara disruptiva signalerna.

Talare 1 [00:12:20]: Så om du exemplifierar, låt säga att jag jobbar inom hälsovården och tänker att jag ska spana. Vad är det jag kan missa?

Talare 3 [00:12:29]: Då är det också viktigt att tänka på signaler som kan vara relevanta som man inte tänker är relevanta för hälsovården intuitivt. Det är att även transportsektorn är relevant ur ett hälsoperspektiv, hur man rör sig eller utsläpp skulle det kunna vara. Mat naturligtvis är kopplat till hälsa, men man kanske inte tänker på att från jord till bord att hela den kedjan faktiskt är relevant ur ett hälsoperspektiv. Därför brukar jag när jag berättar, och det här är också tipset då att snabbt komma igång med att överhuvudtaget bli lite bättre på att framtidstänka, det är just att börja signalspana för det är en ganska tacksam första uppgift att börja titta sig omkring efter de här svaga signalerna. För har man väl fått kon på det, vilket inte är så svårt, då är det svårt att sluta. Så tipset är att man börjar titta efter saker, skriver upp i en anteckning i sin telefon eller vad man nu vill och pratar med några kollegor om de här svaga signalerna. För då har man påbörjat sin resa mot att vara en framtidstänkande individ tillsammans.

Talare 1 [00:13:31]: Och var hittar jag dem?

Talare 3 [00:13:33]: Överallt. Alltså jag tycker om, när man till exempel läser icke-algoritmkurerad tidning, alltså typ en e-tidning till exempel eller om man tittar i en papperstidning, då finns det de här, det är inte de stora rubrikerna, det är inte framsidan på tidningen, det är inte löpsedeln. Utan jag tycker oftast att de svaga signalerna i ett tidningssammanhang till exempel dyker upp ute i marginalen, små notiser. Sådant här som jag annars inte skulle kunna få när jag läser mina nyheter i ett flöde som är kurerat av en AI eller någon annan algoritm. Så där hittar jag svaga signaler. Men man kan överhöra folk som pratar på tunnelbanan eller man kan höra kompisar som säger någonting, iaktta någonting ute på stan. Så att de dyker upp överallt.

Talare 1 [00:14:20]: Toppen, då har jag gjort min analys, jag har plockat med mig en massa svaga signaler och trender och starkare signaler och jag är redo att ta mig an steg två, nämligen framsyn och jag förmodar att det är nu vi börjar utforska framtiden på riktigt. Vad är det jag behöver förstå och vad behöver jag kunna och framförallt vad behöver jag göra i det här steget?

Talare 2 [00:14:41]: Ja men nu har man kommit till det steget när vi har jättemycket data ofta att jobba med och det kan vara lite överväldigande att sitta med alla de här signalerna och trenderna och experter som har uttalat sig om allt möjligt. Så det är nu det kommer in att man måste försöka klustra det här. Vad är det för mönster vi ser i de signaler vi har hittat. I och med att vi håller inte på med, vi förutspår ju inte framtiden utan vi försöker bygga upp provokativa scenarier för framtiden och de kommer ju ofta i flertal så du har aldrig en framtid du förutspår utan det är många olika. Det är de klusterna då som börjar ta form när man börjar titta på den här datan som man har och jobbar, bearbetar den. Sedan i slutändan, vi brukar försöka landa mellan fyra och sex stycken scenarier. Mest för att du kan ha hur mycket scenarier som helst. Det finns ju hur många, oändligt många prognoser man skulle kunna ta fram. Men de ska ju vara hjälpsamma också idag. Fyra till sex är lite för oss en magisk punkt att man kan presentera, man kan diskutera dem, man kan argumentera med dem också om det vill sig illa tänkte jag säga. Men det handlar då om att konvergera den här datan man har samlat in i de här olika klustren och skapa en story kring det. Så det är det som är det magiska skedet när man kommer till framtidsprognoserna för oss.

Talare 1 [00:16:04]: När du pratar om kluster, kan du exemplifiera vad är det du ser framför dig då?

Talare 2 [00:16:08]: Ja men till exempel som Joakim pratade om det här med hälsovård och man kan kanske titta på matkedjan och så ser vi att nu har det kommit en ny teknik som kan göra något som påverkar hur bönder hittar sina råvaror och det påverkar hälsan. Så kanske man hittar ett kluster där som är väldigt intressant som handlar om just nutrition och health. Så det kanske blir en del av den här framtidsspaningen om hälsovård. Sedan kanske det finns en annan som handlar om regleringsverken, så då tittar man politiskt vad är det som pågår? Vad tycker politikerna idag? Vad är konsensus kring vad som är hälsa och inte? Så det kanske kommer fram ett kluster kring sådana delar. Sedan kanske det kommer fram ett kluster kring klimatet, hur klimatet påverkar äldrevården, så det kanske finns en sådan del. Allt det här är ju lite, det finns inte ett rätt svar på det. Men ofta märker man det och det är lite av en konst att hitta de där klustren och vilka signaler som tillhör vilka och vart de kan spela ut ett intressant scenario som faktiskt påverkar då kunden eller hälsovården eller vem det nu är som har beställt den här rapporten.

Talare 1 [00:17:11]: När jag nu ska ta ut de här fyra till sex scenarierna finns det något stöd för hur jag kan tänka där?

Talare 2 [00:17:18]: Vi har många olika sätt man kan skriva prognoser på. Scenario är en variant, sedan kan man göra en artefakt från framtiden och det är ungefär som historic artefacts som man pratar om, att man kanske faktiskt bygger en liten pryl eller en konkret sak som vi kan prata om. Det kanske är en ny typ av monitor som ska sitta på huvudet och den kanske är väldigt provokativ och den skapar ju också mycket konversationer. För det som är intressant med scenario är faktiskt vilken typ av dialog som den skapar egentligen. Och det kan ta många former. Vi kan skriva en headline from the future som har låtsas att man är en framtidstidning till exempel, det här är en artikel som du kanske hittar om tio år som handlar om hur sjukhusen i Sverige gjorde x y z. Så det finns många varianter man kan skriva ett scenario på och försöka vinna över den publik som ska ta del av dem.

Talare 1 [00:18:08]: Hur gör jag för att inte fastna i det här med en utopi eller en dystopi? Hur landar man i en lagom nivå där?

Talare 2 [00:18:15]: Ja men det finns också olika frameworks för att titta på det. Så bland annat ett av de frameworks som vi ofta använder för scenarier är det som vi kallar för the alternative future scenarios. Då tittar man på kollapsscenario, tillväxtscenario, transformationsscenario och constraint scenario egentligen. Alltså vad är det som kanske sätter locket på lite grann. Då tvingas man faktiskt in i lite olika, då kan man inte bara, allting kan inte bara vara kollaps och dystopi utan det måste finnas saker som har tillväxt eller det måste finnas ett scenario som har någon transformation som har pågått. Man kanske ändrar om hela sjukvårdssystemet kanske blir helt AI-drivet till exempel eller hur skulle det se ut? Så man tvingar fram vissa av de här sätten att tänka på som kan vara lite svåra annars.

Talare 1 [00:19:00]: Joakim, vad är dina erfarenheter av arbetet i det här steget?

Talare 3 [00:19:04]: Det här är ju det fantasifulla steget där kreativitet och fantasi ska få fritt spelrum men det är också viktigt att vi skiljer på, det här är inte sagor, det är inte fantasy. Men det är faktiskt science fiction. Om man går till botten eller rötterna på begreppet science fiction så är ju det när Jules Verne skrev sina böcker om en världsomsegling under haven då var ju det baserat på vetenskap. Eller mer samtida exempel i filmen Interstellar eller The Martian. Det är massa vetenskap som ligger bakom de här science fiction-filmerna som vi upplever. Att behålla då i de här scenarierna att hela tiden påminnas om att de här scenarierna är inte sagor, det är inte fantasy, det här bygger på det vi kan anta, bygger på evidens, bygger på fakta, bygger på akademia som sedan bidrar till att göra de här scenarierna levande, men också inte liksom helt galna utan de är faktiskt baserade på något verkligt. Sedan ska man komma ihåg att de också behöver vara provokativa, de ska provocera fram känslor. Så ett scenario som är allt för mellanmjölk, då gör inte det riktigt jobbet. Så det är en balans där att skapa en engagerande historia men samtidigt behålla kopplingen till fakta.

Talare 1 [00:20:31]: Vilken metodik har du upplevt är mest värdefull för, jag tänker på det här som Susanne nämnde kring scenarier som man kan kliva in i, något man kan läsa, finns det något som är mer verksamt?

Talare 3 [00:20:44]: Det där tror jag är, vi har experimenterat mycket med spekulativ design då där man jobbar med fysiska artefakter, prototyper från framtiden. Någonting från framtiden som besöker oss i samtiden. Det är en ganska edgy variant av foresight-scenarier. Så att vi började i en ände, eftersom vi var experimentella i vår ansats så började vi i en lite annan ände av foresight än att börja med basic scenarios. Men jag tror att det där är lite beroende på vilken typ av organisation man är också som passar bra och det finns nog ingen mall för det utan det är någonting, eller vad säger du Susanne att vad är det för leverans här, det är väl en koppling till organisationens behov och kanske deras förmåga att framtidsprata och tänka som är komponenter i ett sådant beslut.

Talare 2 [00:21:40]: Ja, men verkligen och det är en av de viktigaste frågorna när man har börjat en sådan här projekt vem är publiken? Vem ska ta del av den här forskningen? För vi har också experimenterat med future fashion shows och allt möjligt. Men det gäller ju då att man har en publik som kan ta till sig det på det sättet. Och ibland är det inte så om man ska pitcha uppåt någonting då kanske man måste ha en rapport och det ska vara en powerpoint och det måste vara, och de bevisen måste vara väldigt tydliga så de här signalerna vi pratade om, de ska presenteras man kan inte bara presentera det här scenariot och lägga fram det som en spännande provokation. Utan beroende på vem man presenterar det för så kan man ibland vara tvungen att gå in väldigt på djupet med vilka trender som togs fram vad det var, metoden som användes, så det beror jättemycket på som du sa, vem som ska läsa dem och ta del av det.

Talare 1 [00:22:26]: Så formen hur man presenterar scenariot och framsynen den behöver anpassas utifrån målgruppen förstås. Spännande. Nu har vi nått fram till steg tre som alltså är insight, det vill säga att dra ut insikter av det arbete som man har gjort hittills. Det behöver ju vara insikter som jag och min organisation verkligen har nytta av. Hur gör jag det här steget?

Talare 2 [00:22:50]: Så för oss är det här steget väldigt viktigt att vi jobbar tillsammans då med kunden. Medan de tidigare stegen då kanske vi har fått lite egna vingar att flyga på. Men nu jobbar vi ofta i workshops tillsammans. Vi har igen vissa verktyg där man kanske tittar på, om vi tittar på de här prognoserna vi har tagit fram, olika scenarier. Hur påverkar de era impact zones? Det skulle kunna vara olika avdelningar inom företaget eller olika stakeholders de har. I sjukvården kanske det är patienterna, det kanske är läkarna, det kanske är staten, alltså man kommer överens då, vad är det för olika områden som vi försöker förstå kommer påverkas av de här scenarierna som vi har plockat fram. Så det är ett sätt man kan göra det på och liksom titta på insikter för oss. Det är ofta, de kan vara skrivna som en fråga till exempel eller som en, jaha okej det här är någonting nytt vi måste titta på, vi har inte den här kompetensen eller idag funkar det inte så här, så det här kan vi inte ens göra om det blir så. Så det är mycket, man har liksom inte kommit till action än men man börjar ställa de här frågorna som hur det påverkar oss och våra stakeholders egentligen.

Talare 1 [00:23:52]: Joakim, vad ser du för utmaningar här?

Talare 3 [00:23:56]: Det här är ju det viktiga steget som jag ser och det som också är utmanande och skiljer framsyn från strategisk framsyn. Framsyn kan stanna kvar i upplevelsen i scenariot men strategisk framsyn handlar om att baserat på insikter man får av att umgås med de här scenarierna ta bättre framtidssäkrade beslut här och nu. Det är ett svårt steg men som måste till för att verkligen bevisa vikten och kraften i strategisk framsyn. För utan det så är det inte riktigt, har man inte kommit i mål.

Talare 1 [00:24:30]: Då är du faktiskt nästan redan framme vid det som är det sista steget, det vill säga att faktiskt agera på den kunskap man har fått. Så, hur gör jag det? Hur gör jag att det faktiskt, när man har dragit de här insikterna, gjort det här gedigna arbetet och man har dragit insikter utifrån det, hur gör jag att det faktiskt blir actions?

Talare 2 [00:24:53]: Här finns det igen olika typer av verktyg man kan använda sig av. Vi får inte alltid vara med i det steget, speciellt inte med vissa kunder som kanske det blir mycket strategiprat då. Men bland annat så handlar det om vad vi kallar för eller vad som kallas generellt lite för backcasting. Så att om man har tagit fram vissa insikter, man har insett att vi måste fatta beslut i det här, vi måste bestämma oss för vissa saker, då börjar man måla upp det. Om man har tittat på tioårsprognos så kanske vi tittar på om vi vill nå det här om tio år vad måste vi göra om sju år? Vad måste vi göra om fem år? Vad måste vi göra om tre år? Vad ska göras imorgon? Och så jobbar man baklänges egentligen och det är väl också den stora skillnaden på att jobba framtidsforskning versus att titta från nuet och framåt egentligen. Att man börjar då med den här bredare synen och sedan jobbar baklänges därifrån. Då kan man fatta, det kan vara väldigt små beslut, det första beslutet kanske är att vi måste skapa en ny grupp som ska titta på de här sakerna, det kan vara ett jätteenkelt första steg, som ska signalspana till exempel eller göra någonting. Det får vara målet i nästa kvartal att den gruppen ska presentera någonting. Sedan kan det vara nästa om tre år, då måste vi ha ett nytt klimatmål som ska nås för att vi ska kunna klara de här tioårsmålen eller vad det nu kan vara som man har tagit fram framtidsforskningen för. Så att man jobbar baklänges och tar väldigt små steg, för annars blir det lätt det här som Joakim sa att man fastnar i bara provokativa framtidsscenarier och så vet vi inte riktigt vad vi ska göra idag med dem, utan jobba i väldigt små inkrement och sedan baklänges egentligen så att vi kan få en strategikarta över hur vi ska jobba de här närmsta åren.

Talare 1 [00:26:26]: Det låter ju rimligt. Har du några exempel där strategisk framsyn faktiskt har gjort skillnad i praktiken där man har baserat beslut, actions eller nya innovationer på insikter som man har fått från strategisk framsyn?

Talare 2 [00:26:39]: Ja men lite, bland annat så har vi jobbat med Procter & Gamble väldigt mycket som gör väldigt många produkter som tvättmedel och annat. Vi har jobbat med dem i många årtionden nu och en av de prognoserna som vi tog fram för jag tror 30–40 år sedan nu handlade om hur viktigt det var med bioteknik. Det började tänkas mer på klimatet, folk funderade mer på vilka ämnen som fanns i tvättmedel och schampon och sådant. Vi jobbade med deras tolv stycken ledar, ledningsgruppen egentligen där och de insåg att den kompetensen fanns inte uppåt. De hade självklart en stor organisation, de hade många forskare och doktorander och allt möjligt. Men det fanns ingen kompetens inom ledningsgruppen själva om just bioteknikämnet och hur viktigt det började bli. Så de skapade då, en insikt var att kompetensen fanns inte och en action var att skapa ett mentorprogram mellan unga forskare i företaget som blev egentligen som en reverse mentor kan man säga. De fick liksom lära upp då de väldigt högt uppsatta inom företaget om just bioteknik och hur det fungerade på företaget och vad som var viktigt. De blev ju inte forskare själva men de kunde få en mycket större förståelse då för vad som faktiskt pågick inom företaget. Det var något som jag vet att vi pratade med dem om länge efter det att de fortsatte med de här mentorskapsprogrammen och utvecklade det vidare och tyckte att det var väldigt viktigt just med den här cross-disciplinary training egentligen internt, att de fick lära sig om just bioteknik från de unga forskare som jobbade inom företaget.

Talare 1 [00:28:13]: Så en insikt om kompetens som man behövde utveckla och att man också agerade och såg till att man fick den kompetensen. Joakim, vad tänker du här, vilka utmaningar finns och hur kan man möta dem i det här steget att få till action?

Talare 3 [00:28:27]: Det här är ju steget när man skördar frukterna och det är det här min grundtro ligger i att jag tror att har vi gjort de föregående stegen gediget så är resultaten som vi skördar här mycket bra för att de blir framtidssäkra på annat sätt. Men det kan fortfarande komma invändningar i form av hur baserar ni det här, ska vi agera på en strategi som är baserad i sin tur på science fiction-berättelser? Då gäller det att återkomma till det som vi pratade inledningsvis om att scenarierna som sådana är till för att provocera fram tankar och insikter som man annars inte skulle ha fått, inte att vara rätt. Det är inte så att det är målbilden man målar upp, det är inte så att strategin ska återspegla något av de här scenarierna och att det är en målbild som man styr mot. Utan det är arbetet med att ta tillvara på det man kommer på i att arbeta med scenarierna och att det sedan transformeras till en strategi som man sedan agerar på. Så att just de utmaningarna kan dyka upp när man faktiskt ska exekvera på strategin att man kommer att ifrågasätta det. Men då får man ha det i åtanke.

Talare 1 [00:29:39]: Men låt säga att vi är en grupp som har jobbat med den här processen. Hur gör jag för att i det här skedet få med mig de som sitter på beslutsmandatet?

Talare 3 [00:29:50]: Förhoppningsvis så har de varit med i arbetet. Jag tror att generellt sett så har alla organisationer stort värde av att man lyfter förmågan att prata om alternativa framtider i plural. För då kommer man också ha lättare dels att få support från top management att genomföra framtida framtidscykler och arbeta med foresight. Men också att man får det förankrat i organisationen att det här är ett arbetssätt, precis som många andra arbetssätt vi arbetar med. Det här är man avväpnar och det är inget hokus pokus och man får med sig folk på tåget så att säga. Så att det är ingenting som ska ske inför lyckta dörrar och sedan så komma ut och köras ut till en hel organisation. Det blir svårare i varje fall än om man har med sig många på vad det är man håller på med.

Talare 1 [00:30:41]: Har du då något tips på hur jag får med mig ledningen att förstå att det här är viktigt?

Talare 3 [00:30:46]: Efter att de har lyssnat på den här podden och blir sugna och sedan så kanske går de en kurs. Det finns naturligtvis många kurser, bland annat har Institute for the Future en kurs på en onlineplattform som heter Coursera. Det finns massor av bra litteratur på ämnet och så vidare. Kanske en bra julklapp eller en höstpresent att ge sin ledningsgrupp en grundkurs eller en bok i strategisk framsyn så man förstår vikten av det. Och så kan man krydda det lite grann med några exempel om till exempel hur de i Kina numera har självkörande autonoma flygande drönare till exempel. Framtiden är redan här, den dyker upp överallt så att framtiden överrumplar oss det sker varje dag.

Talare 1 [00:31:28]: Det gäller bara att få rätt personer i organisationen att vara med och förstå det och puffa på dem på rätt sätt och precis som du var inne på Joakim, du var inne på ett antal sätt och det vi har fått med oss idag eller får med oss idag är ju en kort introduktion till strategisk framsyn. Finns det något annat än det här som Joakim var inne på som den som lyssnar och tycker att det här är spännande kan göra för att lära sig mer?

Talare 2 [00:31:51]: Ja, vi erbjuder jättemånga kurser i strategisk framsyn. Joakim har nog läst en av dem i alla fall, eller flera. Man kan grotta ner sig i scenariobuilding som är en scenariokurs. Vi har en experiential futures-kurs som går mer in på de här experimentella delarna och design thinking och framtidsforskning. Vi har en AI, three horizons of AI-kurs man kan gå som är lite kortare och lite lättare som pratar om just hur AI kan påverka framtidsforskningen. Så det finns väldigt många sätt om man är intresserad av att gå en kurs hos oss i alla fall kring framtidstänk.

Talare 3 [00:32:22]: Vi började på Vinnova att prata om strategisk framsyn för fyra, fem år sedan någonting sådant där och då när man gjorde en sökning på Google då fick man faktiskt ingen träff på framsyn. Idag ser vi att det finns många konsultbolag som har börjat med att erbjuda tjänster inom det här. Det finns många aktörer som erbjuder utbildningar också och så vidare. Så det här är en marknad som har växt snabbt i Sverige. Från att Sverige har varit en ganska, suttit längst bak i klassrummet vad det gäller strategisk framsyn kan man säga, längst fram sitter elever eller ledare från Finland och från Singapore och från Holland, så har Sverige kommit snabbt i fatt. Så det finns många att vända sig till för att komma igång med sitt arbete med framsyn.

Talare 1 [00:33:11]: När vi nu pratar framtid och jag sitter här med två framsynsexperter så vore det väl kalas om ni vill bjuda på någon kort het spaning, ett tecken, kanske en viskning, en svag signal i samtiden som skulle kunna få stor betydelse.

Talare 2 [00:33:28]: Jag såg en väldigt intressant signal ganska nyligen som handlade om hur Netflix tar fram nytt material för att ge till de som inte tittar mot skärmen. För nu sitter alla med second screen viewing kallas det tror jag och att de då skriver om sina manus. Man skriver om hur tv produceras för att man räknar inte med att tittarna tittar på den. För man sitter och spelar Candy Crush på sin telefon eller man gör andra saker. Och det var på tal om det här med signaler, någonting som för mig var så intressant att fundera på hur skapar man media idag om folk inte tittar? Blir det mer podcast kanske? Man lyssnar mer för att man sitter med sin mobil i handen hela tiden när man tar del av det. Så det var en sådan här intressant signal som jag stötte på som jag tyckte var lite rolig.

Talare 1 [00:34:15]: Och vad är det för framtid du ser då framför dig om tio år om det här har växlat upp?

Talare 2 [00:34:20]: Om jag till exempel hade jobbat med Netflix om någonting om hur man producerar content till de här plattformarna, då skulle det här vara jätteviktigt att förstå. Att om folk inte tittar så noggrant på skärmen vad ska pågå egentligen? Hur ska vi filma? Hur ska manus skrivas? Det påverkar väldigt mycket av det. Det skulle nog vara just för den typen av kund som skapar content att man tänker om och funderar på det hur det kommer påverka.

Talare 1 [00:34:48]: Fler poddar. Joakim, har du någon spaning att bjuda på?

Talare 3 [00:34:53]: Ja, absolut. Jag läste bara häromdagen i en tidning om neuroimplantat, där experimenten blir allt mer avancerade nu för tiden. Det här var en artikel som handlade om neuroimplantat som gjorde att de som inte kunde tala fick en röst. Så att genom att tänka vad de ville säga så hade de lyckats tolka de impulserna i hjärnan så att man faktiskt kunde höra utanför personen så att säga vad de ville prata, så man gav dem möjligheten att börja prata. Men längst, eller sist i den artikeln så stod det om en utmaning som de hade sprungit på. Det var att de inre tankarna, det där som du och jag, som vi tänker men inte säger högt, de hördes ju också utåt. Så de här patienterna då som hade gått från att vara helt stumma började helt plötsligt dela med sig av allt ofiltrerat. Så de insåg att vi behöver bygga in en spärr här, ett lösenord som man säger det här, det jag tänker nu det vill jag ska höras utåt, så man kunde stoppa där liksom. Men det får mig att tänka på att GDPR för att skydda vår personlig integritet och så vidare, jo jo, men när devicer börjar läsa vår hjärnaktivitet, då har vi nått en helt annan nivå av potentiell integritetskränkning. Och hur tar vi hand om det? För det händer nu. De här devicerna byggs nu, de går att köpa nu. Vad gör vi åt den typen av frågor?

Talare 1 [00:36:29]: Om du får spekulera och blicka in tio år i framtiden, hur har det tecknet hur har det utvecklats? Hur ser världen ut då?

Talare 3 [00:36:39]: Intressant. Neuroimplantat överlag kommer att förändra hur vi interagerar med teknik. Det här med att vi går omkring och håller i en skärm och att vi använder tangentbord och så vidare, det kommer att se annorlunda ut helt klart. Men jag hoppas också att vi har haft en hel del diskussioner på det regulatoriska området hur vi skapar förutsättningar som stimulerar den här typen av innovationer men utan bekostnad på vår personliga integritet, för att gissningsvis så finns det mycket pengar att tjäna på att kunna läsa av min hjärnaktivitet för att sälja rätt typ av saker till mig eller så vidare. Så att kapitalisera på min integritet känns som ett viktigt någonting att diskutera och hantera.

Talare 1 [00:37:26]: Kapitalisera på dina tankar. Är det någonting som vi inte har berört som känns viktigt i det här sammanhanget eller någonting som ni vill trycka lite extra på?

Talare 2 [00:37:39]: Ja, viktigt att beröra som vi inte har pratat om, jag tycker vi har pratat väldigt mycket. Men jag tycker också att i alla de här cyklerna vi diskuterade att fundera på vilken roll vill jag spela också. Man kommer inte vara alla, man kommer inte vara den som presenterar all foresight, man kommer inte vara den som undersöker allting och tar fram allting, översätter allting, designar hur det ser ut och vilken roll vill jag vara i det här? Och hur bygger jag upp ett team kring mig för att kunna förmedla foresight på ett effektivt sätt? Det skulle jag tycka om jag jobbade på ett företag och var intresserad av det här. Vilken roll vill jag spela? Vilka ska jag binda ihop mig med som kan hjälpa mig att vara successful i det här? Så fundera på vilken roll du vill ha.

Talare 1 [00:38:19]: Härligt, det finns bara möjligheter. Vad säger du Joakim?

Talare 3 [00:38:23]: Jag tänker, sätt bara igång. Det är inte rocket science, man behöver inte alla svaren på en gång. Börja med något litet enkelt, börja signalspana, leta efter de svaga signalerna till exempel. Så har ni påbörjat en resa som jag tror är nödvändig för var och en, både organisationer men även individer i tider av stor osäkerhet och snabb förändring.

Talare 1 [00:38:48]: Så sätt igång, säger vi. Men den här podden är slut och med det också den här minikursen i strategisk framsyn. Jag hoppas att du som lyssnat har fått med dig tankar som gör att framtiden känns lite mindre hotfull och mer spännande. Stort tack som kom Susanne Forchheimer och Joakim Skog.

Talare 2 [00:39:11]: Tack.

Talare 3 [00:39:11]: Tack.

Talare 1 [00:39:12]: Vill du veta mer om strategisk framsyn så hittar du en hel del matnyttigt på vinnova.se. Har du tankar om den här podden eller på ämnen att ta upp i kommande poddar, tveka inte att höra av dig till oss. På spaning innovation spelas in på Swartling Studios för Vinnova. Stort tack för att du har lyssnat.