Den amerikanska drömmen

Talare 4: [00:00:03]: Men sen hände någonting i och med [generativ AI? 00:00:08] som har gjort att jag tycker att relevansen för Silicon Valley har bara ökat de senaste två åren.

 

Talare 2: [00:00:16]: Jag hörde en investerare som sa nyligen att om du kommer och söker någon typ av [VC-investering? 00:00:22] och inte har med AI överhuvudtaget, då har du inte en chans. Du måste ha med AI i ditt tänk kring din verksamhet på något sätt.

 

Talare 3: [00:00:29]: En sak som USA är väldigt duktiga på är att veta vad de vill. Till exempel, vi vill bli bättre på halvledare. Nu när vi har satt upp det här tydliga målet, vad kan vi själva göra för att nå dit och var behöver vi internationellt samarbete?

 

Talare 1: [00:00:45]: Hej och välkommen till På spaning innovation, en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. USA ligger i den absoluta fronten inom nästan alla områden som handlar om forskning och innovation. Landet leder utvecklingen inom framväxande teknologier som till exempel AI, bioteknik och kvantteknik. Biden-administrationen gör nu också stora satsningar inom energi och hållbar omställning. Hur fungerar innovationssystemet i USA och vad gör det så framgångsrikt? Vad kan vi i Sverige lära? Och vilka möjligheter har svenska företag att koppla upp sig mot amerikanska innovationskluster? Om det ska vi prata med dagens panel. Jag heter Daniel Holmberg. Och med oss här i studion har vi Jenny Nordlöf, advisor vid Wallenberg Office. Välkommen.

 

Talare 4: [00:01:31]: Tack så mycket.

 

Talare 1: [00:01:32]: Och Andreas Netz som arbetar vid Vinnovas kontor i Silicon Valley. Nu på besök i Stockholm. Välkommen du också.

 

Talare 2: [00:01:41]: Tack så jättemycket.

 

Talare 1: [00:01:46]: Ja, USA är ju ett enormt stort land och det händer väldigt mycket, så vi kommer inte kunna täcka allting här idag. Men vilka är era personliga erfarenheter av USA som innovationsland? Du, Jenny, har ju varit till exempel fellow vid Nordic Innovation House i Silicon Valley.

 

Talare 4: [00:02:03]: Ja precis, det stämmer. Jag var sån här Vinnova Wallenberg Fellow i Palo Alto då där Nordic Innovation House ligger, från hösten 2020 till årsskiftet 2021-2022. Så då fick man ju bidra operativt till Nordic Innovation House verksamhet och jobba en hel del med startups men också med akademin i och med kopplingen till Stanford. Sen i mitt nuvarande jobb på Wallenberg Office så har vi en hel del kontaktytor i Silicon Valley. Både mycket kontakt med investerare men också andra företag och det svenska ekosystemet.

 

Talare 1: [00:02:41]: Du kanske ska berätta vad Wallenberg Office är för något också.

 

Talare 4: [00:02:45]: Ja men det kan jag göra. Så Wallenberg Office kan man säga är en del av Wallenberg Investments som är holdingbolaget i Wallenbergsfären. Så det vi gör på Wallenberg Office är att vi stöttar de tre kusinerna Marcus, Poker och Jakob på olika sätt. Och jag jobbar framförallt med Marcus Wallenberg.

 

Talare 1: [00:03:04]: Ja, och du Andreas, vad gör du i Silicon Valley egentligen?

 

Talare 2: [00:03:09]: Jag får ofta den, vad gör du egentligen? Vinnova har ett kontor där, vi har funnits där sedan 2012 och förra sommaren så utökade vi vår närvaro så nu är vi tre kollegor. Det vi gör är att framförallt hjälpa svenska aktörer och innovativa företag att kunna dra nytta av det unika innovationssystem som den regionen utgör. Så vi fokuserar väldigt mycket på att skapa samarbeten mellan svenska företag och organisationer med amerikanska aktörer inom olika områden.

 

Talare 1: [00:03:42]: Och det här Nordic Innovation House som nämndes, vi kanske kan förklara det också lite.

 

Talare 2: [00:03:46]: Ja, absolut. Precis. Vi är ju också en del i Nordic Innovation House, Vinnova. Och det är alltså ett samarbete, ett nordiskt samarbete mellan alla nordiska länder. Så det är Norge, Finland, Danmark, Island och vi. Och nu har vi även fått med Estland och Lettland här på slutet. Det är ett fysiskt hus där vi alla sitter tillsammans och har dels våra egna verksamheter men gör också en hel del nordiska samarbeten tillsammans. Till exempel driver vi ett antal startup-program, vi har en väldigt stor årlig konferens som heter Bifrost som vi samarbetar kring.

 

Talare 1: [00:04:20]: Och varför har Vinnova ett kontor just där? Det kanske låter lite självklart.

 

Talare 2: [00:04:25]: Det är ju ett otroligt speciellt ställe, Silicon Valley. Och som innovationsmyndighet med väldigt stort fokus på att vara internationellt uppkopplad så tror jag inte det finns något annat innovationssystem i världen som är mer spännande än just Silicon Valley. Så vi är där för att både inspireras, teknikspana och då, som jag sa förut, koppla upp svenska aktörer med amerikanska universitet och företag på plats.

 

Talare 1: [00:04:54]: Vad skulle ni säga är utmärkande för innovationssystemet i Silicon Valley och kanske i USA generellt? Vad säger du Jenny?

 

Talare 4: [00:05:01]: Vi kan väl börja med Silicon Valley för jag tror inte att Silicon Valley är representativt för hela USA utan det är en väldigt speciell plats. Jag tror att det är väldigt många olika komponenter i innovationsekosystemet där som liksom samspelar med varandra. Och det är liksom helheten som gör det väldigt unikt. Man har tillgång till två världsledande universitet i form av Stanford och Berkeley. Det finns en enorm tillgång till riskkapital. Det finns en enorm tillgång till talang och på det så finns det en kultur som präglas ganska mycket av öppenhet för samarbeten. Alltså samarbete mellan akademi och näringsliv, mellan industri och startup och så vidare. Och sen tror jag att man får komma ihåg att Silicon Valley kom till under en specifik tid i historien och under vissa specifika regionala omständigheter. Så därför är det väldigt svårt att säga att nu ska vi skapa Europas Silicon Valley. Det är nog svårt att replikera den modellen för att den är så specifik för just den regionen. Men jag tror verkligen på att det är det här samspelet mellan de olika delarna som gör att platsen blir så unik. Och en grej som jag tror är väldigt viktig är att det är så stor rörlighet på arbetsmarknaden, både inom akademin, är du forskare på Stanford så är du oftast konsult vid sidan av eller du kanske har grundat ett antal startups. Det tror jag man sällan ser i Sverige, att forskare rör sig mellan industrin och akademin på så sätt. Och samma sak om du jobbar på ett techföretag. Du kan ju jobba på Google, säga upp dig och sen starta en konkurrerande verksamhet imorgon eller att man börjar jobba för en konkurrent. Så allt det där tror jag främjar innovationen, att man kan röra sig mellan discipliner och olika företag. Jag vet inte vad du säger Andreas, om du håller med?

 

Talare 2: [00:07:07]: Jag håller med dig precis. Och bara på det du säger på slutet här, det är jätteintressant för Kalifornien har en särskild egen regel kring det här non-compete som gör att du får inte som bolag skriva i ditt anställningsavtal att du har någon sådan karantänperiod eller så. Utan du får direkt gå över till en konkurrent som sagt. Det gör att det blir ju också ett otroligt fokus på talangattraktion och jagar de bästa talangerna hela tiden. Vilket gör ju också att lönerna man hör om nu till exempel på Google eller OpenAI, när du jobbar inom AI, är ju helt ofantliga siffror.

 

Talare 1: [00:07:42]: Är det något att ta efter kanske?

 

Talare 2: [00:07:44]: Jag vet inte, men det finns ju någonting i det där som du är inne på Jenny, just den tillgången till kompetens. Jag läste nyligen att det är ungefär 300 000 i regionen som är verksamma inom just IT, alltså duktiga programmerare inom AI och sådär. Vilket gör ju att det finns en otrolig tillgång till den här kompetensen.

 

Talare 1: [00:08:05]: Vilka är de största skillnaderna jämfört med Sverige? Även om vi inte kan replikera, finns det något vi kan lära oss här?

 

Talare 4: [00:08:13]: Ja men det finns ju jättemycket man kan lära sig tror jag. Och där tror jag verkligen på det här samarbetet mellan akademin och industrin, tror jag vi kan lära oss jättemycket av. Och det är väl vi också ganska duktiga på i Sverige men kanske inte riktigt på samma nivå. Och sen tror jag också att hastigheten i Silicon Valley är ju också väldigt unik. Det går ju så otroligt snabbt om man tänker från kommersialisering av forskning till exempel. Där tror jag Sverige kan bli ännu vassare, alltså att gå från forskning till en färdig produkt eller en tjänst eller vad det nu är. Ja, jag tror att det finns mycket att lära.

 

Talare 1: [00:08:53]: Ja, och ni har ju nämnt samarbeten och Andreas, du nämnde att ni hjälper startups och andra. Kan ni ge några exempel?

 

Talare 2: [00:09:01]: Vi har ju olika sätt att göra det på genom att vi erbjuder flera olika typer av program där man kan söka finansiering för att komma till Silicon Valley. Dels ett program som heter Reach som är just för forskare som är på väg att kommersialisera som då får vara en period, två, tre veckor på plats och få hjälp och coachning av experter på plats inom just att hitta sin rätta affärsmodell och go to market-strategier och sådär. Så det är väl den ena saken som vi gör. Och så har vi även andra typer av forskningsarbeten som vi bidrar till. Sen tror jag precis som du är inne på, att det fokuset de har på kommersialisering av forskning tror jag verkligen vi kan lära av. Och jag tror att den här snabbheten är också någonting. Alltså de är så otroligt öppna för samarbeten och de har en sån pay it forward-kultur i och med att många som är där och har lyckats vill hjälpa andra att lyckas, vilket också gör att stora delar av pengar återinvesteras hela tiden i andra nya bolag. Det jag tror vi behöver vara beredda på, att om man vill ha ett samarbete så ska du vara beredd på att säga ja. Att inte sen, ja men vänta så ska vi ta hem den här frågan och så ska vi konsolidera den och alla ska komma överens och sen hör vi av oss efter åtta veckor och säger nu är vi nog redo, då har de redan sprungit vidare. Det gäller att vara beredd direkt för det finns väldigt öppna för samarbeten.

 

Talare 1: [00:10:29]: Har ni några andra råd till företag här hemma i Sverige som funderar på att komma in på den här marknaden eller etablera samarbete?

 

Talare 4: [00:10:38]: Jag tror att man får nog tänka efter ganska mycket. Det kan ju låta väldigt lockande att ha ett samarbete i Silicon Valley eller att etablera sig där. Men man måste vara medveten om att det är otroligt dyrt. Det kostar otroligt mycket pengar att vara där. Och inte bara att bo och leva utan som du var inne på så är ju lönerna skyhöga. Så jag tror inte Silicon Valley är för alla. Men för de som har möjlighet så finns det otroliga möjligheter. Absolut.

 

Talare 1: [00:11:09]: Du nämnde universitetens roll. Hur ser det ut i praktiken? Hur går det till när innovationer skapas?

 

Talare 2: [00:11:17]: De har utvecklat tydliga program där de har fokuserat på just kommersialisering av forskning som är en trestegsfinansieringsraket och den här går genom framförallt fem stora forskningsfinansiärer i USA. Det är ju dels Department of Defense, alltså försvarsdepartementet, dels hälsodepartementet, deras motsvarighet till vetenskapsrådet, alltså National Science Foundation, Department of Energy och så vidare. Där fokuserar de på att du som forskare får söka finansiering och ganska stora medel för att ta din forskning hela vägen till kommersialisering. Det är väldigt stort fokus på att lyckas med det och att skala upp de här innovationerna. Jag läste precis att 40% av alla USAs unicorns har sitt säte i Silicon Valley.

 

Talare 1: [00:12:13]: Är det några särskilda trender ni ser just nu eller på senare tid?.

 

Talare 4: [00:12:18]: Men det är ju egentligen självklart men AI är ju såklart en jättestor trend, generativ AI. Och den utvecklingen drivs ju verkligen av Silicon Valley globalt också. Jag menar OpenAI startade där för ett antal år sedan och nu dyker upp bara fler och fler bolag inom det området. Jag tycker att Silicon Valley har fått en liten revival på senare år i och med den här AI-boomen. För det var ju där under pandemiåren och innan dess så fick ju Silicon Valley ganska mycket kritik. Eller många av de stora techbolagen har fått, som Facebook till exempel, har ju fått mycket kritik i media. Och det har varit mycket rubriker om att folk har flyttat därifrån, det är naturkatastrofer, det är dyrt och så vidare. Men sen hände någonting i och med generativ AI som har gjort att jag tycker att relevansen för Silicon Valley har bara ökat de senaste två åren. Så jag skulle säga att det är väl den absolut starkaste trenden just nu. Det finns säkert många fler också.

 

Talare 2: [00:13:28]: Nej men visst är det så, AI är ju verkligen, jag hörde en investerare som sa nyligen att om du kommer att söka någon typ av [VC-investering? 00:13:41] och inte har med AI överhuvudtaget, då har du inte en chans. Sen betyder det inte att alla ska utveckla nya ChatGPT men du måste ha med AI i ditt tänk kring din verksamhet på något sätt. Och jag tycker precis som du säger, de har verkligen lyckats. Alltså man tittar nu även om Nvidia som också är ett av bolagen som startades i Silicon Valley, men det startade på 90-talet, men hur de nu har lyckats bli helt världsledande inom det här hårdvarurejset som det också är bakom den här AI-utvecklingen. Och du har OpenAI på plats i San Francisco. Det är ganska unikt. Sen är det ju väldigt stort fokus för USA som kopplar till det här också egentligen. Men det är ju halvledare. Och fokuset nu på att hämta hem produktion av halvledare för att göra sig fria från samröre framförallt med Kina.

 

Talare 1: [00:14:25]: Ja, precis. Jag tänkte också på det du sa Jenny om att det skrevs mycket ett tag om att entreprenörer och företag skiftade fokus mot Texas och andra platser i USA. Men det kanske har svängt tillbaka lite där då?

 

Talare 4: [00:14:41]: Ja, sen tror jag att det kanske var mer rubriker än verklighet. Absolut att många bolag flyttade till Texas. Jag menar, Oracle som var ett klassiskt Silicon Valley-bolag flyttade sitt huvudkontor. Och Tesla har öppnat någonstans i Texas så är det ju massa techbolag som har åkt dit. Och det är ju mycket på grund av skatteskäl. Men det finns säkert någonting i Texas. De har ju University of Austin som lockar till sig många unga talanger och sådär. Men jag tror man ska titta också på var går kapitalet. Jag tror att närmare 40% av venture capital i USA går till Silicon Valley och det säger ju någonting om relevansen av den regionen. Sen finns det ju andra, jag menar på östkusten, New York är ju också en stor tech-hub och även Boston för medtech och life science och de stora läkemedelsföretagen som driver jättemycket innovation. Så det är inte bara Silicon Valley.

 

Talare 2: [00:15:44]: Nej precis, men precis som du säger, för Tesla flyttade huvudkontoret dit till Texas just framförallt på grund av skatteskäl tror jag men de lyckades ju inte, de har kvar sitt engineering headquarters i Palo Alto för att de fick ju inte med sig den techkompetensen och vill de ha de bästa så är de på plats i Silicon Valley. Precis som du säger, jag läste det häromdagen att 51 miljarder dollar investerades i VC-kapital i Silicon Valley förra året. Nummer två på listan är New York med 16 miljarder. Austin tror jag låg någonstans runt 2 miljarder, långt ner på listan. Absolut att det finns flera relevanta hubbar. Seattle är också en där både Microsoft och Amazon har sina huvudkontor. Men det går inte att slå Silicon Valley. Det är ändå det främsta sättet för framförallt teknikutveckling.

 

Talare 1: [00:16:34]: Men vilka teknologier och forskningsområden och branscher skulle ni säga är mest framträdande? Silicon Valley men kanske även i USA. Och vad driver det här främst?

 

Talare 2: [00:16:45]: AI såklart, och kopplat till det är även halvledare, mycket inom kvantteknologi. Det görs mycket inom klimatomställning och grön energi också. Biden-administrationen har gjort stora investeringar via Inflation Reduction Act som pumpar in stora pengar på omställning till en förnybar energisektor. Sedan också områden som bioteknik, rymd, NASA är ju stora. De har också ett jättestort center just i Mountain View som också ligger i det som kallas för Silicon Valley. Och sen görs det mycket inom cancer, alltså cancerforskning är ju viktiga områden. Och då är ju precis som du säger Jenny, Boston och kring Harvard ett väldigt viktig innovationssystem kring det.

 

Talare 1: [00:17:33]: Ja, det är kanske nästan bättre att fråga, var är man inte ledande?

 

Talare 4: [00:17:39]: Men jag tror ändå att du var inne på klimat och hela den biten och absolut med [IRA? 00:17:47] att man har verkligen blivit bättre på det. Men jag tror ändå att om du kollar på cleantech och hela den biten så tror jag att Europa ligger väldigt långt framme där. Men man ska aldrig räkna bort USA.

 

Talare 2: [00:17:59]: Det håller jag verkligen med om och det är ju en av de främsta usparna som vi har som Sverige och i det nordiska samarbetet också. Vi anses även av amerikaner som ledande inom det här och är ju det om vi tittar på våra stora svenska bolag. Vi är ju världsledande i att driva den omställningen och där lyckas vi väldigt väl med att både komma fram och ha relevanta samarbeten på plats men också inspirerar. Jag ska säga att sen jag flyttade dit förra sommaren så är det inte jättemycket man hör om hållbarhet. Deras fokus är entreprenörskap, skala och tjäna pengar och mycket teknikfokus. Det är väldigt sällan hållbarhet eller nån form av positiv impact i fokus. Det är affären som är fokus. Så där har vi verkligen ett, det är liksom det svenska skulle jag säga, vår absolut främsta unique selling point.

 

Talare 1: [00:18:54]: Ni nämnde ju också tillgången till riskkapital här tidigare men vad är den stora skillnaden mot Sverige och Europa och vad är det som gör det så att säga?

 

Talare 4: [00:19:04]: Jag tror att USA är väl ändå det land med störst tillgång till riskkapital. Och där står ju också Silicon Valley ut väldigt mycket. De allra största riskkapitalbolagen har ju grundats i Silicon Valley. Jag tänker på Andreessen Horowitz eller NEI och Sequoia. Så tillgången på riskkapital är ju väldigt hög. Däremot är ju konkurrensen också hård och precis som man har sett i Europa och Sverige så har det blivit en avmattning i investeringarna de senaste två åren. Jag tror att det slogs rekord under pandemin, då investerades ju väldigt mycket riskkapital i startups och scale-ups. Men sen har det ju gått ner väldigt mycket och det är väl framförallt AI-bolag som får finansiering idag. Men det är ju en jätteintressant marknad för riskkapital och sen Europa ligger ganska bra till där också. Men det är svårt, man lägger på några extra nollor.

 

Talare 2: [00:20:10]: Det måste man alltid göra, det tänker jag man ska tänka på när man kommer som svenskt företag och vill försöka lyckas i USA och Silicon Valley, att du kan lägga på en nolla efteråt i vad du både begär och vad du siktar på för att du ska vara i samma paritet. Och det är ju häftigt, Sandhill Road som går genom Menlo Park och Palo Alto där det är bara ett pärlband av VC som sitter. Där man då kan gå, det finns någon som säger att du kan gå där men ditt slide deck och så går du längs Sandhill Road och knackar på och hoppas att det sitter någon som ska investera i dig. Men jag tror också att en stor anledning till det här är dels att man har jobbat väldigt tidigt. Det första original gangster startup var ju HP, alltså Hewlett Packard som startade på 30-talet i ett garage i Palo Alto. Och det var ju för att Stanford drev det väldigt hårt, universitetet, att du ska ut och kommersialisera och starta ett nytt bolag. Sen har ju då alla de här bolagen som har skapat sig under alla de här åren, Apple, Google, Nvidia och allt vad det är. De entreprenörerna som lyckas och de investerarna som då också har tjänat väldigt mycket pengar på det här återinvesterar ju hela tiden i regionen. I den här pay it forward-kulturen så vill man liksom att andra lyckas och såklart vill du väl att dina egna pengar ska växa då. Det gör ju att det bara föder ju det här egna ekosystemet hela tiden med nya pengar, det kommer nya talanger och bolag och sen så skalar de och så återinvesterar de som gör att pengarna växer väldigt mycket i den här regionen.

 

Talare 4: [00:21:37]: Ja och sen har ju de stora techbolagen investerat själva också väldigt mycket i startups. Nvidia till exempel är en aktiv investerare. Intel och många fler. Så det är inte bara de här kända riskkapitalbolagen utan även de stora techbolagen som köper upp och investerar mycket i startups.

 

Talare 2: [00:21:55]: Absolut. Alla har ju sådana corporate venture capital sessioner liksom.

 

Talare 1: [00:21:59]: Ja. Vilken roll spelar offentlig finansiering och offentliga stöd för att driva innovation? Vill ni utveckla det mer?

 

Talare 2: [00:22:08]: Det görs ju enorma investeringar. Dels de här stora nu då, Inflation Reduction Act och den här Bipartisan Law och allt vad de heter. Det är ju enorma belopp som investeras i, det är inte bara innovation men delvis det, men det handlar väldigt mycket om att driva, framförallt handlar det om att ta hem inhemsk produktion och inte göra sig beroende av andra men också såklart i det skapar arbetstillfällen i USA. Sen har du ju alla de här stora forskningsfinansiärerna som också, det är ju helt otroliga siffror som de investerar i forskning och innovationsprojekt. Både till universitet och forskarinstitut men också bolag. Så nog spelar offentlig sektor väldigt stor roll i det här också. Och väldigt mycket om man tittar på den här tekniken så kommer, om man tar Stanford Research Institute till exempel och [?? 00:22:59] har slagit ihop med de här stora instituten. Det är där i samarbete och finansiering från Försvarsdepartementet i USA så har de till exempel utvecklat både GPS och internet och allt vad det är. Det kommer ju tack vare det.

 

Talare 4: [00:23:09]: Och det är väl tack vare den finansieringen från försvarsindustrin som Silicon Valley faktiskt har växt också som region.

 

Talare 2: [00:23:17]: Absolut.

 

Talare 4: [00:23:18]: Under 60-70-talet då någon på Stanford insåg att nu måste vi ta emot offentlig finansiering och nu vill USA satsa på teknikutveckling.

 

Talare 2: [00:23:26]: Ja, det är ju de allra flesta, den typen av, jag vet även Institute for the Future som vi samarbetar en hel del med, de kom ju till från början, var ju det en del av försvarets egna framsynslåda. Nu har ju de brutit sig loss från det, men det allra mesta kom ur... Lockheed Martin och de stora, det är väl ungefär som Svenska Saab, kom till där. Så nog har försvarets investeringar varit väldigt viktiga i att driva både forskning och utveckling initialt.

 

Talare 1: [00:24:02]: Ja, verkligen intressant. Vi ska få lyssna på ett reportage här. John Swartling har för vår räkning träffat Maria Brogren som är innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Washington.

 

Talare 3: [00:24:19]: Så det är ett väldigt brett uppdrag vi har och i mitt fall så handlar det då om att öka samarbetet mellan svenska och amerikanska aktörer inom forskning, innovation och högre utbildning och där samarbete med USA särskilt gynnar Sverige.

 

Talare 5: [00:24:34]: Det här är Maria Brogren som de senaste två och ett halvt åren arbetat på den svenska ambassaden i Washington som innovations- och forskningsråd med uppdraget att bidra till Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

 

Talare 3: [00:24:49]: Vi är ju i Washington så det är väldigt mycket som händer här i innovations- och forskningspolitik. Och det finns också till exempel väldigt många tankesmedjor som är med i debatten om det här. Så vi har många sådana kontakter också för att få deras syn på utvecklingen i USA.

 

Talare 5: [00:25:05]: Kan du ge några exempel på samarbeten som Sverige har med USA inom forskning och innovation?

 

Talare 3: [00:25:11]: Vi har ett övergripande avtal om samarbete inom forskning och teknik och under det så kan vi ha speciella eller särskilda genomförandeavtal och sådana avtal har vi inom grundläggande energiforskning. Så det är ett område. Och sen har vi ett motsvarande avtal som är helt nytt, det är bara en månad gammalt, inom cancerforskning. Och där är det Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen på den svenska sidan och det amerikanska Cancer Institute, National Cancer Institute, som ligger under motsvarande socialdepartementet här.

 

Talare 5: [00:25:50]: Vilka frågor vill USA gärna samarbeta med Sverige om?

 

Talare 3: [00:25:53]: Sverige har ett gott rykte dels som innovativt land generellt men särskilt inom området hållbarhet och grön omställning. Faktum är att vi nu också har diskussioner med USAs energidepartement om ökat samarbete inom kärnkraft.

 

Talare 5: [00:26:11]: Kan du berätta lite mer om större initiativ som tagits på federal nivå i USA för att driva på innovation för hållbar omställning och minskade klimatutsläpp? Till exempel Inflation Reduction Act.

 

Talare 3: [00:26:26]: USA eller Biden-administrationen har ju tagit flera stora initiativ de senaste två åren och Inflation Reduction Act är en av dem. Två andra viktiga är Bipartisan Infrastructure Law som handlar om investeringar i infrastruktur, exempelvis bredband. Och sen Chips and Science Act som handlar om investeringar för att öka inhemsproduktion av halvledarkomponenter. Och som sagt då också Inflation Reduction Act som du nämnde. Alla de här tre pumpar in stora pengar och driver teknikutvecklingen. Det viktigaste fokuset för de här satsningarna är att skapa inhemska jobb i USA. Och det är väldigt tydligt då i Inflation Reduction Act när man ger skattereduktioner till elbilar, privatpersoner som köper elbilar, om de är producerade i USA och ytterligare större subventioner om batterierna i bilarna är producerade i USA med amerikanska komponenter. Och det här skapar ju naturligtvis en oro i EU och i Sverige om var stora till exempel batteritillverkares investeringar ska hamna när USA har så starka subventioner till det här området. Och man stöttar också upp, när det gäller chips and science så handlar det om att bygga halvledarfabriker för att flytta hem chips, alltså datorchipsproduktionen till USA och där stöttar man också upp med väldigt stora satsningar på forskning inom det här området för att få hela innovationssystemet och hela kedjan från grundläggande materialforskning till subventioner för att bygga fabriker.

 

Talare 5: [00:28:26]: Vad kan vi lära oss av USA?

 

Talare 3: [00:28:28]: En sak som USA är väldigt duktiga på det är att veta vad de vill. Till exempel, vi vill bli bättre på halvledare. Och ha de här fabrikerna för avancerade halvledare i USA. Nu när vi har satt upp det här tydliga målet, vad kan vi själva göra för att nå dit och var behöver vi internationellt samarbete? Så de gör den kartläggningen och sen tittar de på vilka länder har pusselbitar som vi behöver. Till exempel Nederländerna har vissa pusselbitar för att göra avancerade halvledare, så där vill USA samarbeta. Och på samma sätt då när Sverige ska tänka ut vad vi ska samarbeta med USA om så behöver vi ju veta vad vi, vad vill vi inom olika områden. Vad ska vi göra själva och vad ska vi samarbeta med någon annan om och vilket land ska vi då samarbeta med? Så att det är inte alls självklart. Min rekommendation då när man vill samarbeta med USA det är att USA har till exempel de här nationella forskningslaboratorierna som har väldigt mycket finansiering som man har till exempel då väldigt mycket forskningsinfrastruktur som Sverige kan dra nytta av. Så att titta verkligen i det svenska innovationssystemet titta på, vad vill vi? Vad vill vi kanske göra själva? Men framförallt då vad har USA inom det här specifika området? Så man måste göra sin hemläxa att innan man går in i ett samarbete.

 

Talare 1: [00:30:03]: Vad tänker ni efter att ha lyssnat på Maria Brogren här? Hon pratar bland annat om att göra sin hemläxa när man ska gå in i samarbeten. Vad säger du Andreas?

 

Talare 2: [00:30:12]: Jag håller helt med. Det var lite som jag var inne på tidigare. Det är lätt att vara opportunistisk när man är i USA generellt. Det finns jättemycket spännande saker som händer och alla är öppna för samarbeten. Men jag tycker verkligen att vi borde bli bättre på att tänka strategiskt själva. Att vi vet, att vi har funderat på, vad är våran målsättning? Vad är det vi vill bli bättre på? Vad kan vi se utifrån de behov eller den efterfrågan som finns i USA? Att vi kan hitta våran, där vi är mest relevanta och att vi är beredda. För när vi då får en matchning så kommer det väldigt snabbt bli åka av. Då är det inte, som jag menade på förut, då kan vi inte gå hem och fundera och så ska vi kanske hitta någon budget eller vi måste förbereda oss och sen är det en lång semester. Då är man inte relevant. Man måste svara snabbt. Så gör hemläxan och var redo när man väl får napp för då kommer man kunna snabbt få till någonting.

 

Talare 1: [00:31:07]: Men Jenny, har du något näringslivsperspektiv på de här frågorna? Vad ser man från näringslivet att du behöver göra?

 

Talare 4: [00:31:15]: Det finns ju jättestora möjligheter för svenska företag i USA och det tyckte jag att Maria pratade bra om. Men man tänker också lite grann att EU och Sverige måste bli ännu bättre. Därför att framförallt inom AI så ligger vi ju väldigt mycket efter. Och i och med IRA, vilket är en fantastisk grej för svenska företag också, men det kan ju också leda till att svenska företag eller europeiska företag etablerar sig i USA istället för Europa. Så jag tror att ur ett näringslivsperspektiv så tror jag att EU måste step up the game lite grann faktiskt.

 

Talare 1: [00:31:56]: Så det är ju både samarbetsmöjligheter men också konkurrens självklart. Jag har tänkt på det Andreas, från Vinnovas sida är vi också inblandade i olika samarbeten. Nyligen ett avtal om samarbete med National Science Foundation som innefattar bland annat 6G. Vill du berätta lite om det?

 

Talare 2: [00:32:14]: Ja, precis. Dels samarbetar vi också jättemycket nära Maria Brogren och kontoret kring forskning och innovation på ambassaden. Och det här samarbetet med NSF, det är en fortsättning, vi har haft ett tidigare också tillsammans med Vetenskapsrådet kring något som heter Convergence Accelerator. Och nu så har vi ingått ett nytt samarbetsavtal och det första vi ska börja samarbeta kring är just 6G. Och det här är ju också någonting som, och det tror jag verkligen, då har amerikanerna gjort sin hemläxa, för de har det väldigt viktigt att inte Huawei tar sig framåt. Och så har de sett att det finns två nationer som man framförallt vill samarbeta kring här och det är Sverige och Finland som har väldigt stark 6G-kompetens i såklart bland annat Ericsson och Nokia. Vi har ju dessutom fått ett regeringsuppdrag, Vinnova, kring forskning och utveckling inom just 6G. Så här håller vi nu på att utveckla väldigt många spännande insatser tillsammans med NSF och USA för att driva 6G-utvecklingen framåt.

 

Talare 1: [00:33:10]: Och 6G, nästa generations trådlösa system, varför är det så viktigt?

 

Talare 2: [00:33:14]: Ja, det är en otrolig möjliggörare till en massa annan teknik. Om vi tar nu det som händer, det vi ser i AI-utvecklingen som vi pratade om förut, det finns också väldigt mycket som händer inom XR, alltså virtual reality, augmented reality, den här special computing, ni har ju sett Apples Vision Pro till exempel. Allt det där skickar ju enorma mängder data fram och tillbaka och 5G gör det ju snabbare än vad 4G gjorde och 6G kommer göra det ännu mycket snabbare. Så det här är en möjliggörande teknik för dels det men också självkörande fordon och massa annan teknik som finns för att skicka stora mängder data fram och tillbaka.

 

Talare 1: [00:33:53]: Ni har ju varit inne på det men vilka samarbetsmöjligheter finns för svenska företag inom olika områden? Vad har Sverige för styrkor där vi kan komma in?

 

Talare 4: [00:34:07]: Som Maria nämnde så var det mycket inom hållbarhet. Det tror jag är väldigt starkt också. Det har vi pratat om redan. Men sen så tror jag också att kollar man just på Silicon Valley så finns det hjälp att få i form av Nordic Innovation House, Business Sweden och andra svenska aktörer. Så man får göra sin hemläxa lite grann och verkligen vara väldigt specifik vad man vill uppnå. Då finns det god hjälp att få.

 

Talare 1: [00:34:37]: Andreas, du har ju pratat om en del av det vi gör i Silicon Valley och så vidare. Vilka andra samarbeten har Vinnova och andra myndigheter kanske som kan hjälpa företag?

 

Talare 2: [00:34:51]: Dels det här canceravtalet som Maria nämnde är ju någonting som vi hoppas på att involveras i också. Och Sverige, tillbaka till din förra fråga där Daniel, man blir ganska stolt som svensk när man är utomlands. Det är ju ett otroligt näringsliv vi har. Vi är ju världsledande inom fordonsindustrin. Vi är världsledande inom skogsindustri, gruvnäring, hälsa, life science. Det finns ju otroliga möjligheter för oss att bidra i den omställning som sker. Och även nu, om man ser möjligheterna som finns genom NATO och de civilmilitära synergierna eller den samverkan som finns där också USA är väldigt duktiga. Här finns ju jättemycket vi kan lära av dem och de kan lära av oss. Så det finns en bredd av saker där vi kan hitta relevans för svenska aktörer, både forskare och näringslivsaktörer, i att vara med och driva utvecklingen i USA också.

 

Talare 1: [00:35:46]: Det finns också ett samarbete mellan Sverige och USA som heter Green Transition Initiative.

 

Talare 2: [00:35:51]: Ja, precis. Där var ju den här Inflation Reduction Act en del i det startskottet. Och det är ett samarbete som vi på Vinnova har tillsammans med ambassaden i USA, Business Sweden och Energimyndigheten. Och vi tillsammans då, det finns då ett team på fyra personer som sitter och jobbar i USA som framförallt då letar samarbetsmöjligheter där vi inom många av de områdena som jag nyss nämnde, där Sverige är starka med fokus på just hållbarhet har både FOI men också export och näringslivsfrämjande möjligheter till samarbeten i USA. Så då är Green Transition Initiative, eller GTI som det kallas kort, en möjliggörare som har massa samarbeten och dialoger med amerikanska aktörer för att matcha ihop med svenska behov och möjligheter. Och så driver vi diverse olika aktiviteter tillsammans. Så det finns till exempel nu ett konkret samarbetsprojekt vi har haft inom San Jose med Last Mile Delivery med nollutsläppsfordon. Vi diskuterar utsläppsfria byggmaskiner, construction equipment där Volvo, CEE och Husqvarna och Atlas Copco har tagit fram fantastiska maskiner som möjliggör att man kan ha en utsläppsfri byggarbetsplats. Så det är någonting som vi nu kommer att testa med amerikanska städer. Så några exempel.

 

Talare 1: [00:37:28]: Ja, om ni vill spana in lite i framtiden. Vilka utmaningar och möjligheter ser ni för USA som innovationsland och hur kommer det påverka Sverige? Kommer USA fortsätta vara det ledande innovationslandet i världen om 10, 15, 20 år? Vad säger du Jenny?

 

Talare 4: [00:37:48]: Jag tror ju faktiskt det. Om man tänker vilka som skulle kunna ta över då istället för USA så kan man väl blicka mot Kina. De investerar ju stora pengar i forskning och teknik men inom exempelvis AI så tror jag att USA ligger absolut i framkant. Sen på ännu längre sikt så kollar man på Indien till exempel har ju en enorm befolkningstillväxt. Men jag tror att USA kommer att stå sig stark om man fortsätter göra de här stora investeringarna som man har gjort. Sen på lite kortare sikt så vet man ju inte riktigt vad som händer heller om Trump vinner valet. Han driver ju en ganska handelsprotektionistisk politik vilket påverkar liksom tekniksektorn. Nvidia har ju varit ganska påverkad av det och så men på lång sikt tror jag absolut att USA kommer stå sig starkt.

 

Talare 2: [00:38:49]: Men det är väl precis de länderna du nämner som man behöver, som vi kan titta på tror jag och det är ju olyckligt att det har blivit som det har blivit för jag tror att det som vi behöver i den utvecklingen framåt är ju mera samarbeten snarare än att vi sätter upp massa gränser. Det ska bli intressant att följa och se vad det geopolitiska läget, hur det kommer påverka innovationssystemen runt om i världen och de svårigheter det kan leda till att ha samarbeten mellan olika länder. Men jag tror också att USA är duktiga på att få till det. Som du var inne på förut när det kändes som att man kunde börja räkna ut Silicon Valleys relevans från år sedan och helt plötsligt så händer allt där igen. Så jag kan mycket väl tänka mig att USA fortfarande kommer att vara drivande i det här framåt. Det tror jag absolut.

 

Talare 1: [00:39:41]: Och det geopolitiska ni pratar om, det är bland annat att öka hindren mellan USA och Kina med handel men även kanske då att det kan bli mer [?? 00:39:53] i Europa?

 

Talare 2: [00:39:53]: Ja, visst är det så. Det är det fruktansvärda säkerhetsläget som dessutom påverkar. Det driver en massa investeringar i vissa sektorer där det också blir mycket teknisk utveckling. Men vad det kan få för positiva spillover-effekter med civila tillämpningar får vi väl se vad det kan bli.

 

Talare 1: [00:40:14]: Någonting som vi inte har berört så enormt mycket är ju att attrahera talanger och kompetens. Där känns det väl som att USA kanske har ett övertag jämfört med Kina.

 

Talare 4: [00:40:24]: Ja, just nu i alla fall. Absolut så är det ju. Och jag tror att särskilt Silicon Valley då där jag har varit verksam har ju verkligen inga problem att attrahera internationell kompetens. Och det har ju verkligen varit en av framgångarna i den regionen, att man liksom inte bara tar från sitt eget land utan att det är från alla möjliga länder och att det är ett så stort inflöde också. Så nej, där tror jag Europa har en utmaning faktiskt.

 

Talare 2: [00:40:59]: Ungefär 40% av de som bor och verkar i Silicon Valley är inte därifrån. Väldigt många är från Asien också, både från Kina och Indien. Så det blir intressant att se om det blir förändringar i det framöver. Men som det verkar nu så är det inte så att det inte finns den typen av talangattraktion som sker från Kina, även om det nu finns utmaningar i samarbetet mellan USA och Kina för övrigt. Så vad gäller att talangattrahera är de väldigt duktiga på. Där har vi liknande utmaningar eller möjligheter. Ta den enorma omställningen som sker i norra Sverige nu. Det jättebehovet som finns av talang både i form av kompetenspersoner men också i bolag, att attrahera dem. Så det är någonting vi tittar på och samarbetar kring med regionerna i norr. Just hur vi kan få där då, för då kan man ju ställa sig frågan, varför är det intressant för ett bolag i Silicon Valley? Men det är klart att det finns väldigt mycket intressanta teknikbolag som vill ha sin första stora industriella kund. Och att då kunna ha det inom en grön sektor i Sverige kan vara väldigt intressant. Så det är någonting vi tittar på, hur man kan jobba för att lära av hur man kan talangattrahera och se om vi kan hitta ett sätt att applicera det i Sverige också.

 

Talare 1: [00:42:19]: Är det något mer ni vill tillägga innan vi rundar av?

 

Talare 4: [00:42:23]: Jag skulle säga att är man ett startup eller ett större bolag eller en myndighet för den delen så är det så otroligt viktigt att vara på plats också i Silicon Valley. Att åka dit då och då, det är först då man inser hur snabbt den här utvecklingen går. Så jag skulle ändå lobba lite för fysisk närvaro, kanske inte att man är där hela tiden men i alla fall då och då.

 

Talare 2: [00:42:43]: Jag håller verkligen med. För att göra lite extra reklam, så ta kontakt med Vinnova och Nordic Innovation House. Där kan vi hitta möjlighet att samarbeta kring det och ge en möjlighet att bli medlem och ha en plats där. Även om du inte är ett litet bolag, det är även storbolag som skulle behöva kunna inspireras av kulturen och hastigheten i hur man arbetar med innovation och utveckling. Så det kan vara jätterelevant att komma över av den anledningen också.

 

Talare 1: [00:43:14]: Det var ett bra konkret tips. Och med det har det blivit dags att runda av. Stort tack för att ni var med.

 

Talare 4: [00:43:24]: Tack så mycket.

 

Talare 2: [00:43:25]: Tack så jättemycket.

 

Talare 1: [00:43:26]: Det här avsnittet av På spaning innovation spelades in hos Swartling Studios. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Tack för att ni har lyssnat.